Är mer nationalism svaret på Etiopiens kris?

Av | 11 juni 2020

Coronapandemin har fått de etiopiska myndigheterna att skjuta fram valet på obestämt tid. Tills vidare styr premiärministern och hans parti, Prosperity Party, landet. Något som väckt kritik men också förståelse bland landets oppositionsgrupper. Belete Molla som är nytillträtt ordförande för National Movement of Amhara (NaMA) menar i en intervju med Blankspot att det är klokt att inte byta regering mitt i krisen.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Etiopien

I Blankspots serie om utvecklingen i Etiopien har turen kommit till amharapartiet The National Movement of Amhara (NaMA) att ge sin syn på utvecklingen. Tidigare intervjuer med Eskinder Nega, OLF:s ordförande Dawud Ibsa Ayana, ONLF.s ledning, Jawar Mohamed och andra aktörer kan läsas här.

Bortom den dagliga utmaningen att hantera pandemin växer sig också den politiska krisen i Etiopien allt djupare.

Regioner slits isär samtidigt som centralmakten kämpar med att hålla samman landet. 

En av de rörelser som var med och drev fram de historiska reformerna våren 2018, The National Movement of Amhara (NaMA) uppmanar nu sina följare att inte kräva att premiärministern och hans parti lämnar över makten till en övergångsregering vilket andra oppositionsgrupper krävt. 

– Utifrån perspektivet att vi vill försvara landets suveränitet, säkerheten och välbefinnandet hos medborgarna är det inte en bra idé att bilda en ny övergångsregering, sa Belete Molla i ett uttalande i början av maj. 

I uttalandet kallar man förslaget på byte av regering för ”orealistiskt”. 

Istället vill man genom dialog, möten och förhandlingar inleda en process man menar leds bäst av den nuvarande regeringen. Partiet är något så unikt som ett etno-nationalistiskt parti som vill slå vakt om det federala Etiopien.

– Att utse en ny övergångsregering under denna extremt polariserande tid i en upphettad politiska atmosfär skulle inte vara möjligt. Därför anser vi att för freden och suveräniteten bör den nuvarande regeringen styra fram tills att val kan hållas, slog Belete Molla ordförande för den nationella rörelsen i Amhara fast.

**

Fem månader tidigare. I vad som känns som en annan tid, befann sig organisationens ordförande Belete Molla på en europaturné för att få omvärldens stöd för sin politik. 

Valet i Etiopien hade då skjutits upp från maj till augusti, men skulle fortfarande hållas. 

Från Kina kom rapporter om ett nytt virus, men det var ännu något som mest omskrevs i notisform. 

För Belete Molla och kollegorna var det valspurt som gällde och den otacksamma uppgiften att få en omvärld som precis gett Nobels fredspris till Abiy Ahmed att förstå att det var allt annat än fred i landet. 

– När den gamla TPLF-regimen föll trodde vi att vi hade lämnat allt det dåliga bakom oss men ganska snabbt började våra förhoppningar att grusas, berättade Belete Molla.

Redan första året började man bli orolig för vad man såg som den nya premiärministerns ”ovilja” att ta tag i landets etniska motsättningar. 

Men trots det stora antalet internflyktingar, som blev resultatet av motsättningar mellan boende från främst oromo- och amhararegionen valde de att i början inte kritisera premiärministern öppet, eftersom de stöttade hans reformer. 

Men till slut gick de inte att vara tyst längre.

– Vi gav honom två år, men inget hände, så nu har vi börjat mobilisera vårt folk. Etiopien, vårt land, är det viktigaste, inget är viktigare och det måste nu räddas sa Belete Molla.

Bellete Molla och Dr. Desalegne Chane intervjuades på Blankspots redaktion under våren 2020.

Precis som journalisten Eskinder Nega tidigare berättat för Blankspot hade NaMA nu sett som sin huvuduppgift att varna omvärlden för vad de ser som en smygande etnisk rensning. 

– Abiy Ahmed är helt rätt ledare för att ta Etiopien i en ny riktning ekonomiskt och politiskt, men han verkar inte vara redo för att få ett slut på de sociala spänningarna i ett land där oromonationalister blir allt mer aggressiva.  

Belete Molla förklarar att de valde att gå ut med sin kritik offentligt eftersom de hoppades på at det skulle sporra Abiy Ahmeds regering att successivt ta tillbaka kontrollen.

– Men det vi nu lärt oss nu är att även om Abiy Ahmed är en bra person och det han säger låter bra så har inte hans regering förmågan att sätta stopp för dödandet. 

Droppen som fick bägaren att rinna över var enligt Belete Molla kidnappningen av en grupp amharastudenter från ett universitet i Oromoregionen under början av året. Efter det skedde det stora demonstrationer och en av förklaringarna till att protesterna blev så stora var att kidnappningen snabbt blev en symbol för den mycket större konflikten i landet. 

Dels innebar den en fråga där kritik kunde riktas mot landets premiärminister Abiy Ahmed och många som var missnöjda med hans reformer såg detta som ett tecken på regeringens oförmåga att adressera landets problem.

Men redan innan kidnappningen menar Belete Molla att situationen för etniska minoriteter var utsatt. 

– Queros (rörelsen med ungdomar från oromoregionen) säger att allting tillhör dem. Bokstavligen. Egendom som ägs av andra folkgrupper tillhör dem och alla icke-oromo ska lämna regionen. Det har tvingat många från sina hem och ut på gatorna, hävdar Belete Molla,

Enligt honom har situationen på kort tid blivit allt mer explosiv. 

– På ett ögonblick kan landet slitas sönder. Vi ser hur ungdomar korsfästs mitt på dagen, det sker barbariska handlingar. Och ingen i diasporan av de stora oromoprofilerna är modiga nog att ta avstånd från detta, säger Belete Molla.

Flera etiopiska medier har under året också rapporterat om ett allt grövre våld med etniska förtecken utförde av olika grupperingar.

Att man nu vänder sig till omvärlden för hjälp har sin bakgrund i att man gett upp om Abiy Ahmed själv ska ta tag i frågan om det etniska våldet.

– Antingen är han maktlös för att kunna utmana den politiska eliten eller så vill han inte. Men vårt land är nu på väg in i en total kris. Och innan vi når dit måste omvärlden intervenera, säger Belete Molla.

**

För att förstå dagens motsättningar och den hårda retoriken måste man förstå historien. Under större delen av tiden mellan 1100-talet och 1800-talet så var de etiopiska härskarna från Amhara. Folkgruppen dominerade det politiska livet i Etiopien. Det medförde också att amhariskan blev landets inofficiella språk och kulturen den förhärskande bland de övre klasserna.

– Men det var ingen amhararegim, även om en del kallar det så. Men ja det fanns kungar som var amhara, men man kan absolut säga att under den tiden var Etiopien ett bättre och mer rättvist land, menar Belete Molla.

Representanter för partier från Oromoregionen som OLF ser denna period på ett helt annat sätt. Enligt dem så koloniserade 1900-talets etiopiska kejsare från folkgruppen amhara, oromofolkets resursrika hemtrakter, samtidigt som de europeiska stormakterna koloniserade resten av Afrika. 

Genom erövringen av oromoernas områden blev amharer en minoritet i det imperium man byggt upp. 

Trots detta behöll de sin politiska och ekonomiska makt. 

Som en följd av historien har det sedan dess funnits spänningar mellan folkgrupperna.  Under 1970-talet inleddes en väpnad kamp under OLF:s ledning och den ungdomsrörelse som under mitten av 2010-talet växte sig stark var också politiskt influerad av den historiska kampen mot områdets marginalisering. 

The National Movement of Amhara (NaMA) grundades i juni 2018, och beskriver sig själva som ett etnonationalistiskt oppositionsparti vars mål är att få slut på vad de menar är en ekonomisk och social marginalisering av amharagruppen.

Organisationen menar att gruppen blivit marginaliserad de senaste 40-50 åren i Etiopien, än mer i närtid. Av andra grupper betraktas dock snarare amhara som en grupp som haft starkt inflytande historiskt i Etiopien, en sorts elit som präglat både akademin och ekonomin. 

Men Belete Molla vänder sig starkt mot bilden att amharafolket skulle ha varit ”förtryckare”.

Om det hade stämt vore inte dagens Etiopien den mosaik som det är av folkgrupper och kulturer, menar han. 

– Vi har aldrig förtryckt andra folk, vi blir ibland beskrivna som förtryckare och TPLF kallade oss för det. En lögn som nu upprepas av grupper i Oromo, men om våra förfäder hade varit aggressiva hade vi aldrig kunnat komma till makten, vilket vi kommer att göra.

Han menar också, tvärtom mot vad som påstås, att många etniska minoriteter vill se dem styra för att själva kunna känna sig trygga.

– Alla som vill se ett starkt Etiopien stödjer att amharagruppen ges ett stort inflytande. Vår ambition är att Etiopien kan bli ett land där alla medborgare behandlas lika oavsett religion eller etnicitet. Ett land där alla kan vara jämlika inför lagen, det är vårt slutliga mål, säger Belete Molla.

Att både partier och boende i amhara- och oromoregionen till slut enades mot en gemensam fiende, det styrande partiet TPLF, var också en viktig faktor i att den före detta premiärministern tvingades avgå 2018. 

– För den här förändringen har vi betalat ett högt pris. Tusentals amharaaktivister var fängslade. Deras fingernaglar utdragna och 100 000-tals har under åren flytt och man hittar dem i USA och runt om i Europa. 

I slutet av maj kom människorättsorganisationen Amnesty med en rapport (Beyond law enforcement: human rights violations by Ethiopian security forces in Amhara and Oromia) som slog fast att minst 140 personer hade dödats, och hundratals fördrivits i amhara och oromiaregionen.

De flesta av övergreppen stod etiopiska säkerhetsstyrkor för. 

Men rörelsens kontor har också attackerats av våldsamma ungdomsgäng, ibland även understödda av federal militär. NaMA-möten har också förbjudits och medlemmar i partiet gripits. Primärt skedde detta efter attentatet den 22 juni 2019, då många i NaMA-ledningen greps vilket Blankspot rapporterat om.

I dag är många släppta, men vissa i NaMA-ledningen dömdes till fängelse anklagade för kopplingar till attentatet som av regeringen kallas för en statskupp. 

Men hur bryter man då denna våldsspiral i regionen?

För Belete Molla ligger svaret och ansvaret på regeringens bord. 

– Det är upp till staten, polis och militär att hindra etniskt våld och upphöra med egna övergrepp. 

Han medger också att det finns problem och händelser där amharastudenter ger sig på människor från oromoregionen men ”i betydligt mindre omfattning”. 

– Vi ber våra medlemmar att vara så fredliga som möjligt. Om vi också blir aggressiva kommer situationen att bli farlig. Men det verkar inte som om oromofolket nöjer sig med politisk makt, de vill ett eget land. En oberoende stat och det går inte för där bor också tio miljoner amhara. De kan inte bara skapa ett nytt land och bryta sig loss, säger Belete Molla.

Bortom pandemin hägrar ett unikt val för Etiopien. Men även om dess historiska betydelse inte ska underskattas, vore det naivt att tro att ett val kan lösa alla landets problem, menar Belete Molla. 

– Det är orealistiskt att tro att valen skulle kunna bli fria och rättvisa. Abiy Ahmed är upplärd hos TPLF och var minister i den förra regeringen så det vore naivt att tro att det blir ett fritt val. Valet kommer inte lösa problemen, det kommer skapa och resultera i andra problem. 

Enligt honom kommer premiärministerns parti få svårt att vinna röster i både oromo- och amhararegionen.

Han tror som de flesta andra etiopiska politiker att det egna partiet kommer att vinna. 

– Det finns möjligheter med valet, men också faror. Så vi gör oss redo för ett val och diskuterar allianser, koalitioner, precis som Oromo-organisationerna. Men framtiden består inte bara av en klar blå himmel. 

Mycket av diskussionerna för landets politiker handlar om folkgrupper och mandat.

Mindre om policyfrågor och skattesatser. 

Men om amharanationalisterna skulle ta hem en jordskredsseger i regionen och utgöra underlag i en kommande regering. Vilken politik skulle de då driva? 

– Det första vi skulle göra är att ändra konstitutionen. Den nuvarande reflekterar inte amharasfolkets önskan eller existens. När den skrevs för 24 år sedan så fanns ingen organisation i Amhara. Så vi vill ändra den. 

Främst är det artikel 39 som de vill ta bort. En artikel som ger varje region rätt till självbestämmande och om de så vill – självstyre. 

Men man vill också ändra artikel fem vilket skulle göra amhariskan till nationalspråk. Dessutom vill man formulera om en av portalparagraferna i konstitutionen där det i dag står, ”Vi, nationerna och nationaliteterna, de olika folken i Etiopien…” till ”Det Etiopiska folket”. Som en symbolisk åtgärd vill man också ändra landets flagga.

– Konstitutionell reform är prio ett efter det så har vi idéer om andra reformer för jordägande, skatt, utbildning och hälsovård. Men kan säga att vi är ”moderata liberaler”. Delar av vårt program är liberala men vi har också krav på sociala reformer. 

Det bästa samhället tror Belete Molla är ett där individen har en plats men där det också finns starka gemensamma idéer. 

– Vi tror på en hybrid!

Tyvärr, för organisationens del, har man snabbt konstaterat att idéerna om konstitutionell reform inte fallit i god jord hos premiärminister Abiy Ahmed. 

– Abiy Ahmed har sagt, att bara för ett folk, eller en region vill ändra något, så kan man inte riva upp konstitutionen för ett helt land. 

Ett uttalande som upprör i de egna leden. 

Relationen till premiärministern är också dubbel för partiet. Å ena sidan anser de att hans reformer under våren 2018 var unika.  Å andra sidan menar de att omvärlden förblindats av fredspriset och inte följt med när det gäller utvecklingen på marken. 

– Det är tyvärr motsägelsefullt. Hans reformer var extraordinära! Han gjorde otroligt bra ifrån sig och visade politiskt mod internt i och med freden med Eritrea. Han tillätt oppositionen att återvända och det enbart det gör att han var en värdig vinnare av fredspriset.  Men hans politiska resa fortsatte inte lika messianskt. 

När började det, enligt er, gå fel?

– När han lät aggressiva oromoorganisationer komma in i landet utan några som helst politisk villkor. Han lät Jawar Mohammed hållas och satt tyst och tolererade uppmaningar till terrorism, säger Belete Molla.

Jawar Mohammed själv har i en intervju med Blankspot svarat på kritiken om att de uppmanta till attacker på kristna och icke-oromos och avvisat de påståendena. I intervjun som publicerades hos Blankspot i november avvisade han också teorin om att landets största folkgrupp nu vill hävda sig genom våld men sa också att oromobefolkningen förtjänar upprättelse efter decennier av förtryck: ”Oromofolket har uteslutits och förlöjligats alltför länge. Men vad vi vill är inte hämnd, utan självstyre i vårt hemland och en rättvis andel av regeringsmakten som motsvarar vår andel av befolkningen”.

Belete Molla håller delar inte den bilden och menar att det enda sättet att undvika vad de ser som en katastrof är att amharafolket kommer till makten efter valet.

– I varje hörn av Oromo så har amharas tvingats lämna sina hem. Det behövs en kraft som vår, som är för enighet. Så väst ska stödja oss och vår rörelse. 

Han menar att ett starkt amharaparti kommer att skapa ett starkt Etiopien. 

– Det är inte bara en åsikt, det är historiskt bevisat. På samma sätt som det är bevisat historiskt att oromorörelser inte kan leda landet. Så nu är det dags för omvärlden att stödja amharafolkets politiska partier, säger Belete Molla

En uppfattning som inte delas av alla. Men med ett uppskjutet val och en allt mer allvarlig situation vad gäller virusspridningen menar organisationen nu att för att långsiktigt skapa en politisk kultur som handlar om mer än att bara gripa makten ”power grabbing” måste alla krafter samarbeta.

Trots bakslagen och den spända situationen så ångrar Belete Molla ingeting när han ser tillbaka på de senaste årens utveckling.

Även om han hade hoppats att förändringen skulle ha blivit mer genomgripande.

– Vi kämpade för att TPLF skulle försvinna och lyckades, vårt bidrag till den förändringen var stor. Vi gav Abiy Ahmed grönt ljus, trots att han var oromo, vi amharafolket, var de första som i varje stad applåderade och välkomnaden Abiy Ahmed. Vi hoppades att han skulle inleda en genomgripande förändring, många kallade honom för en ny Messias. Men det var för hastigt. Vi är så desperata nu att vi säger att TPLF kan vara bättre än Abiy Ahmed, säger Belete Molla. 

Detta var en del av Blankspots pågående serie om utvecklingen i Etiopien. Tidigare intervjuer med Eskinder Nega, OLF:s ordförande Dawud Ibsa Ayana, ONLF.s ledning, Jawar Mohamed och andra aktörer kan läsas här.

Av | 11 juni 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Etiopien

Protester efter att musiker mördats i Etiopien

En av Etiopiens stora stjärnor är mördad. Haacaaluu Hundeessaas musik tonsatte den Oromorevolution som legat till grund för senaste årens omvälvningar i Etiopien. Nu på tisdagsmorgonen har mindre demonstrationer utbrutit och internet stängts ner av myndigheterna.

Etiopiens jättedamm nu en fråga för säkerhetsrådet

Spänningen stiger mellan Egypten och Etiopien över Afrikas största dammbygge när nu Egypten återigen ber säkerhetsrådet att ta upp frågan om GERD-dammen i vad som ses som en diplomatisk eskalering av konflikten om Nilens vatten.

Är mer nationalism svaret på Etiopiens kris?

Coronapandemin har fått de etiopiska myndigheterna att skjuta fram valet på obestämt tid. Tills vidare styr premiärministern och hans parti, Prosperity Party, landet. Något som väckt kritik men också förståelse bland landets oppositionsgrupper. Belete Molla som är nytillträtt ordförande för National Movement of Amhara (NaMA) menar i en intervju med Blankspot att det är klokt att inte byta regering mitt i krisen.

Nobelkommittén försvarar valet av fredspristagare

Nobelpriset i fred gick i fjol till Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed. Sedan dess har priset kritiserats av oppositionen i landet men nu tar Nobelkommittén Abiy Ahmed i försvar.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.