Blankspots FAQ: Fångar släpps och undantagstillstånd införs. Vad händer egentligen i Etiopien?

Av | 16 februari 2018

En folklig revolt har brutit ut i Etiopien, demonstranter kräver förändring och premiärministern har avgått. Läs Blankspot guide till den uppblossande konflikten. Ställ gärna egna frågor och fyll på svaren i kommentarerna.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Etiopien

Varför har premiärministern avgått?

En teori kring varför premiärministern avgår är att han av delar av regeringen ansetts som ”för svag” för att hantera de enorma protesterna som nu skakar landet. De som framför den teorin tror att han kommer ersättas av en med militär bakgrund.

sitt tal sa Hailemariam att han tagit beslutet ”i ljuset av den allvarliga situationen i landet och för att lägga grund för ett smidigt maktskifte”. Han sa också ”Jag ser min avgång som ett bidrag till kommande reformer som kan leda till en hållbar fred och demokrati.”

Så det är ett försök att lösa landets kanske djupaste kris någonsin.

Protester har skakat alla större städer den senaste tiden och i går släpptes flera politiska fångar för att tillmötesgå den växande oppositionen.

 

Varför införs undantagstillstånd?

Regimen i Etiopien införde undantagstillstånd på fredagen. Enligt regimen är det tänkt att pågå i tre månader. Bakgrunden är att regeringen har varit hårt pressad av gatuprotester. Sedan årsskiftet har hundratals fångar frigetts, däribland flera oppositionspolitiker, för att lugna ned stämningen. Men rapporter finns om att flera av partierna (OPDO och ANDM) i den styrande koalitionen var emot att utlysa undantagstillstånd. I morgon kommer det förhoppningsvis att bringas klarhet i detta.

 

Vad innebär undantagstillståndet? 

Exakt vad undantagstillståndet innebär är ännu inte känt, men regeringen har utlovat information efter hand. Politiska och demokratiska rättigheter kan komma att påverkas och inskränkas, till exempel rättigheten till rörlighet, strejk, samt församlings- och föreningsfriheten. Yttranden som på något sätt kan hota den konstitutionella ordningen, kan förvägras.

Under de senaste undantagstillståndet så gällde striktare regler för olika områden i landet, och att utegångsförbud kunde komma att införas i dessa.

 

Är undantagstillståndet lagligt?

En del menar att det kan strida mot den Afrikanska Unionens stadgar som uppmanar länderna att lösa politiska konflikter via dialog. Men enligt den etiopiska konstitutionen kan regeringen införa ett undantagstillstånd om parlamentet sedan röstar för det.

 

Varför demonstrerar så många människor i Etiopen?

Det beror på vem du frågar. Enligt den nyss avgångne premiärministern är det ”anti-fredselement som har lierat sig med utländska krafter och äventyrar fred och säkerhet” i landet.

Enligt oppositionsgrupper handlar det om att regeringen inte erkänt eller åtgärdat de verkliga, bakomliggande problemen i landet: fattigdom, brist på demokrati och pressfrihet.

Till slut har unga människor tappat tilltron till regeringen.

Många i landet framhåller också att rädslan för att demonstrera nu har försvunnit.

De stora protesterna under 2015-2016 bytte snabbt fokus till att handla om mycket mer än mark, med krav på att politiska fångar ska friges, att folkgruppen oromo (landets största) inte diskrimineras. De spred sig också till fler regioner. Men trots att nu protesterna lyckats få igenom sina krav och fångar släppts så fortsätter de.

Under gårdagen marscherade stora grupper av människor genom städer i Oromoregionen och skanderade ”Regeringen är tjuvar”.

Vägspärrar sattes upp och infarter blockerades med stenblock; skolor och banker har hållits stängda och handeln på marknaderna låg nere.

– Även om några släppts, sitter många politiker fortfarande fängslade, därför protesterar vi sa en demonstrant till The Guardian.

 

Hur började allt? 

Bakgrunden är de stora demonstrationerna mot regeringen som inleddes i Oromoregionen i november i fjol när regeringen tillkännagav att den ville utvidga huvudstaden Addis Abeba – in i det omgivande Oromo- och Amhararegionerna. Planen kallades ”Addis Abeba master plan”. Många oroade sig för att detta skulle driva bort bönder från deras bördiga mark.

Men även sedan planerna drogs tillbaka har protesterna fortsatt. De två folkgrupperna utgör sammantaget 60 procent av invånarna.

 

Vilka är Oromofolket?

Oromo är Etiopiens största region och folkgruppen uppgick i den senaste folkräkningen till 25 miljoner av en befolkning på 74 miljoner. De har under lång tid varit marginaliserade och kan närmast beskrivas som ”Afrikas kurder”.

Deras språk har varit förbjudit och deras kultur förtryckt av centralmakten. Frilansjournalisten Martin Adler skrev flera reportage från Etiopien om just Oromofolket.

 

Vem styr Etiopien?

Etiopiens federala regeringspartiallians Ethiopian People’s Revolutionary Democratic Front, EPRDF. EPRDF har alla 547 platserna i parlamentet. Folkgruppen Tigray motsvarar 6 procent av medborgarna i Etiopien. Inom koalitionen finns både det styrande partiet TPLF och flera andra partier som varit lojala med regeringen. Men nu knakar även koalitionen i fogarna.

Upproret i Oromia har gjort att oromofolkets medlemsparti i EPRDF Oromo Peoples’ Democratic Organization, OPDO, på senare tid har hamnat i intern opposition och i allt större grad tagit oromo-demonstranternas parti.

 

Har den styrande koalitionen i Etiopien verkligen 100 % av platserna i parlamentet?

Ja, i det förra valet hade det styrande partiet 99,6 procent av platserna. Men 2015 vann man även den sista platsen.

 

Vad kommer att hända nu?

Undantagstillståndet gäller i tre månader, men kan lyftas tidigare. Det kan också förlängas med fyra månader i taget efter beslut av parlamentet. Etiopien har sagt nej till att släppa in internationella observatörer och det finns inget som tyder på att demonstrationerna skulle upphöra. De åtgärder som regeringen signalerat beskrivs som ”to little, to late”. Så, ja, time will tell.

 

Finns det risk för inbördeskrig?

En del menar det. Att konflikten går så djupt att det kan utvecklas åt det hållet. Historiskt sett har inga maktskiften i Etiopien skett fredligt. I ett frukostseminarium under 2016 uttryckte den då nyligen frigivna journalisten Tesfalem Waldeyes just en oro för ett ”syriskt scenario”. USA:s ambassad i Addis Abeba har i dag stoppat alla resor utanför huvudstaden.

 

Varför benådas 1000-tals politiska fångar mitt i allt detta?

Att upprepade gånger döma journalister och politiker till långa straff för att sedan benåda dem när det börjar brännas under fötterna och protesterna blir allt för omfattande är något som staten satt i system. Det skedde efter protesterna 2005 och det sker nu.

De som är släpps går ofta i exil, eller lever i konstant skräck för att gripas igen – vilket förhindrar dem från att återuppta arbetet för utökad pressfrihet och demokrati.

Regimen har lärt sig att släppa människor som aldrig skulle ha fängslats från början ger good will.

Och när regimen inhämtat beröm från all världens diplomater för sin storsinthet – brukar fängslandet inledas igen.

Men den här gången har berömmet varit lite avvaktande, med krav på mer långtgående politiska reformer så om detta är de första trevande stegen mot det återstår att se.

 

Meet-up om situation i Etiopien.

Som ett resultat av utvecklingen, arrangerar Blankspot en meet-up om situationen i Etiopien på redaktionen den 19:e februari klockan 18.00. Anmäl dig via länken. Begränsat antal platser.

Av | 16 februari 2018

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Etiopien

Blankspots FAQ: Vad händer i fredspristagarens Etiopien?

Protesterna i Etiopien eskalerade efter mordet på sångaren Hachalu Hundessa. Men vad ligger bakom vreden och kommer Abiy Ahmed att rida ut krisen? Blankspot har sammanställt frågor och svar kring situationen.

Protester efter att musiker mördats i Etiopien

En av Etiopiens stora stjärnor är mördad. Haacaaluu Hundeessaas musik tonsatte den Oromorevolution som legat till grund för senaste årens omvälvningar i Etiopien. Nu på tisdagsmorgonen har mindre demonstrationer utbrutit och internet stängts ner av myndigheterna.

Etiopiens jättedamm nu en fråga för säkerhetsrådet

Spänningen stiger mellan Egypten och Etiopien över Afrikas största dammbygge när nu Egypten återigen ber säkerhetsrådet att ta upp frågan om GERD-dammen i vad som ses som en diplomatisk eskalering av konflikten om Nilens vatten.

Är mer nationalism svaret på Etiopiens kris?

Coronapandemin har fått de etiopiska myndigheterna att skjuta fram valet på obestämt tid. Tills vidare styr premiärministern och hans parti, Prosperity Party, landet. Något som väckt kritik men också förståelse bland landets oppositionsgrupper. Belete Molla som är nytillträtt ordförande för National Movement of Amhara (NaMA) menar i en intervju med Blankspot att det är klokt att inte byta regering mitt i krisen.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.