Blankspots FAQ: Vad händer i Etiopien nu när undantagstillstånd är utlyst

Av | 12 oktober 2016

 

En del av de följande frågorna och svaren bygger på intervjuer med etiopier i exil och på rapporter inifrån Etiopien. Andra på artiklar ur internationella medier. Ställ gärna egna frågor och fyll på svaren. 

 

Varför demonstrerar så många människor i Etiopen?

Det beror på vem du frågar. Enligt premiärministern är det ”anti-fredselement som har lierat sig med utländska krafter och äventyrar fred och säkerhet” i landet.

Enligt oppositionsgrupper handlar det om att regeringen inte erkänt eller åtgärdat de verkliga, bakomliggande problemen i landet: fattigdom, brist på demokrati och pressfrihet.

Till slut har unga människor tappat tilltron till regeringen.

Många i landet framhåller också att rädslan för att demonstrera nu har försvunnit. Demonstrationerna förra söndagen som lämnade över femtio döda beskrivs som en vattendelare.

 

Hur började allt?

Bakgrunden är de stora demonstrationerna mot regeringen som inleddes i Oromoregionen i november i fjol när regeringen tillkännagav att den ville utvidga huvudstaden Addis Abeba – in i det omgivande Oromo- och Amhararegionerna. Planen kallades ”Addis Abeba master plan”. Många oroade sig för att detta skulle driva bort bönder från deras bördiga mark.

Men även sedan planerna drogs tillbaka har protesterna fortsatt. De två folkgrupperna utgör sammantaget 60 procent av invånarna. På senare tid framhålls även fängelsebranden vid ett landets större fängelser där många ur folkgruppen Oromo hålls som en radikaliserande händelse.

 

Vilka är Oromofolket?

Oromo är Etiopiens största region och folkgruppen uppgick i den senaste folkräkningen till 25 miljoner av en befolkning på 74 miljoner. De har under lång tid varit marginaliserade och kan närmast beskrivas som ”Afrikas kurder”.

Deras språk har varit förbjudit och deras kultur förtryckt ac centralmakten. Frilansjournalisten Martin Adler skrev flera reportage från Etiopien om just Oromofolket.

Vem styr Etiopien?

Partiet TPLF (Tigrayan Peoples Liberation Front) har alla 547 platserna i parlamentet. Folkgruppen Tigray motsvarar 6 procent av medborgarna i Etiopien.

Har det styrande partiet i Etiopien verkligen 100 % av platserna i parlamentet?

Ja, i det förra valet hade det styrande partiet 99,6 procent av platserna. Men 2015 vann man även den sista platsen.

Varför har regeringen utlyst undantagstillstånd för första gången på 25 år?  

De stora protesterna under förra hösten bytte snabbt fokus till att handla om mycket mer än mark, med krav på att politiska fångar ska friges, att folkgruppen oromo (landets största) inte diskrimineras. De spred sig också till fler regioner.

En av de utlösande orsakerna var också att demonstranter gav sig på utländskt ägda fabriker. Enligt HRW har 500 personer dödats sedan protesterna inleddes.

Vad innebär undantagstillståndet?

Exakt vad undantagstillståndet innebär är ännu inte känt, men regeringen har utlovat information efter hand. Politiska och demokratiska rättigheter kan komma att påverkas och inskränkas, till exempel rättigheten till rörlighet, strejk, samt församlings- och föreningsfriheten. Yttranden, både verbala och fysiska, som på något sätt kan hota den konstitutionella ordningen, kan förvägras temporärt.

Regeringen har informerat om att striktare regler kan komma att gälla för olika områden i landet, och att utegångsförbud kan komma att införas i dessa.

Det är första gången sedan inbördeskriget slutade 1991 som Etiopien utfärdar undantagstillstånd.

Är undantagstillståndet lagligt?

En del menar att det kan strids mot den Afrikanska Unionens stadgar som uppmanar länderna att lösa politiska konflikter via dialog. Men enligt den etiopiska konstitutionen kan regeringen införa ett undantagstillstånd om parlamentet röstar för det.

Tyskland förbundskansler Angela Merkel besöker Etiopien i veckan, vad kommer hon att säga?

På plats i Addis Abeba har hon sagt att ”a vibrant civil society is part and parcel of a developing country”, vilket man kan tolka som ett stöd för demonstranterna. Hon har tyckt på vikten av medling.

Under hennes besök svarade premiärministern Hailemariam Desalegn att han höll med men att han inte skulle ge efter för ”beväpnade extremistgrupper”.

Regeringen hävdar att enbart ett femtiotal har dött den senaste månaden medan oppositionsgrupper menar att 678 människor har dött, hur kan det skilja så mycket mellan siffrorna?

Eftersom många journalister är fängslade och självcensuren är utbredd är det svårt att få fram trovärdig information. Dessutom har internet i flera områden varit avstängt de senaste dagarna vilket gör att mindre och mindre information kommer ut. Men baserat på vittnesmål, bilder och tidigare erfarenheter av att regeringen brukar spela ner antalet döda kan man ändå dra slutsatsen att den verkliga siffran är högre än den regeringen påstår. ‘

Enligt Human Right Watch har även sjukvårdspersonal som vittnat om antalet döda kroppar fängslats. Landet är ett av de största fängelserna på kontinenten för journalister och i dagsläget sitter tio journalister inlåsta.

Vad kräver demonstranterna

  • Att dödandet av civila upphör.
  • Att regeringen avgår omedelbart.
  • Att de ansvariga ställs inför rätta.
  • Att FN släpps in i landet för att göra en oberoende undersökning.
  • Att alla de politiska fångarna släpps.
  • Ett stopp för ”landgrabbing”.
  • Yttrandefrihet och pressfrihet.

Hur kan man följa med i händelseutvecklingen

Under taggarna #Ethiopia, #amhararesistance och #OromoProtests samlas de flesta nyheter och bilder som kommer ut.

Vad kommer att hända nu?

Undantagstillståndet gäller i sex månader, men kan lyftas tidigare. Det kan också förlängas med fyra månader i taget efter beslut av parlamentet. Etiopien har sagt nej till att släppa in internationella observatörer och det finns inget som tyder på att demonstrationerna skulle upphöra. De åtgärder som regeringen signalerat beskrivs som ”to little, to late”. Så, ja, time will tell.

Finns det risk för inbördeskrig?

En del menar det. Att konflikten går så djupt att det kan utvecklas åt det hållet. Historiskt sett har inga maktskiften i Etiopien skett fredligt. I ett frukostseminarium under förra veckan uttryckte den nyligen frigivna journalisten Tesfalem Waldeyes just en oro för ett ”syriskt scenario”.

 

Läs mer:

 

Stöd oss:

Bli blankspottare så att vi kan fortsätta att bevaka vad som sker i Etiopien. Läs mer här. 

Av | 12 oktober 2016

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.