Brexit bortom de Brittiska öarna

Av | 31 oktober 2019

Storbritannien har en lång rad utomeuropeiska territorier med komplicerade förhållanden till EU. Vad kommer hända med dem efter Brexit?

Den Nordirländska frågan är i centrum för nästan alla diskussioner kring Brexit. Ska gränsen dras på land eller i vattnet? Hur ska människor kunna passera fritt över gränsen samtidigt som man håller koll på varorna? Om alexanderhugget slår fel riskerar regionens blodiga historia upprepa sig.

På andra sidan haven, hos de sista utposterna av det brittiska imperiet, finns det också en oro inför Brexit. Problemen är kanske inte lika kritiska som i Nordirland men minst lika verkliga för människorna som bor där.

  • Fakta om Utomeuropeiska länder och territorier (ULT)
  • De består framförallt av små öar i Atlanten, Karibiska havet, Indiska oceanen och Stilla havet. Relationerna till EU kan spåras hela vägen tillbaka till Romfördraget 1957. De är inte självständiga och är i varierande utsträckning beroende av kolonialmakter som Storbritannien i frågor som rör försvar och utrikespolitik. Medborgare i områden som Anguilla och Falklandsöarna har brittiskt medborgarskap och därför även EU-medborgarskap. Banden till EU yttrar sig också i form av stora bistånd och tullfri export till EU-länder.

Union Jack svajar fortfarande från 14 brittiska utomeuropeiska territorier.

Gibraltar är det enda territorium med fullfjädrat EU medlemskap och var därför det enda enda som fick vara med i EU-folkomröstningen 2016. När rösterna väl var räknade från territoriet stod det klart att 96 procent av invånarna hade röstat emot ett utträde.

De flesta territorier åtnjuter så kallad ULT-status. ULT:s har komplicerade förhållanden till EU men de kanske viktigaste aspekterna är att territorierna får exportera tullfritt till EU-länder och att invånarna har rätt att arbeta i andra EU-länder och ULT:s.

Om man reser västerut från Gibraltar kommer man tillslut till Karibien. Här finns den lilla ön Anguilla, som också är ett brittiskt territorium. På Anguilla finns en oro för att Brexit kommer skada samarbetet med grannön St. Martin, som har franska och holländska band.

Samarbetet är viktigt för Anguilla: såväl konstruktionsmaterial som dricksvatten importeras till ön via frakthamnen på St. Martin och 90 procent av den så viktiga turistnäringen når Anguilla via grannön.

Många av öborna tar varje morgon färjan över till St.Martin för att arbeta.

Om Brexit innebär att en hård gräns upprättas mellan öarna kan minskad tillgång till varor och försämrad rörelsefrihet följa för Anguillas invånare. Uppenbara störningar i det dagliga livet.

Anguillas förra regeringschef Hubert Hughes uttalade sig förra veckan följande angående Brexit till tidningen The Anguillian:

– Sett historiskt så kommer Anguilla förlora mycket eftersom att vi genom Europeiska Unionen kunde inkludera oss mer med andra territorier, till exempel holländska och franska territorier, under Europeiska Unionen.

Enligt Hughes borde Anguilla upprätta egna kontakter till EU som ett ”distinkt territorium”.

Självständighet? Inte än i alla fall.

På 1960 talet kämpade öns medborgare för att Anguilla skulle förbli brittiskt och än idag finns det en stolthet över banden till London. Men precis som i andra utomeuropeiska territorier finns det en känsla av att bli förbisedda. Många av de som i Storbritannien röstade för att lämna EU hade nog lite i åtanke till hur deras val skulle komma påverka människors liv en halv värld bort.

Orkanen Irma lämnade Anguilla vanställd 2017 och det finns fortfarande skolor och hus som väntar på reparationer. Mycket av återuppbyggandet har finansierats av Europeiska Utvecklingsfonden (EDF).

Fonden har bidragit till Anguillas utveckling sedan 1976 och 2016 utgjorde pengarna från EU en tredjedel av öns budget.

Post-Brexit kommer Storbritannien på egen hand få stå för biståndet och mer investeringar därtill.

Öns nuvarande regeringschef Victor Banks menar att Storbritannien måste göra stora investeringar i öns infrastruktur i och med Brexit.

– Vi har lagt fram för den brittiska regeringen att Anguillas beroende av St. Martin kraftigt måste reduceras. Detta kan uppnås om vi förses med uppgraderade flygplats- och hamnanläggningar.

Samtidigt som Brexit är en källa till oro för Anguillas invånare är det en möjlighet för öns representanter att öka pressen på Storbritannien att göra nödvändiga infrastrukturella investeringar.

Anguilla är inte heller ensam i sin Brexit-oro.

Bermuda, de brittiska Jungfruöarna och Caymanöarna tillhandahåller alla finansiella tjänster till EU. Vad kommer hända när territoriernas tillgång till EU:s gemensamma marknad upphör?

Denna fråga skickar oss söderöver, bort från karibiska havets palmer och turkosa vatten ner till Falklandsöarnas karga klippor utanför Argentinas kust.

En livsviktig pusselbit i Falklandsöarnas ekonomi är fiskeindustrin. Mellan 2007-16 stod fiskexporten för 43 procent av Falklandsöarnas BNP.

Omkring 80 procent av all fisk, framförallt bläckfisk, som tas upp säljs till Spanien. I och med Brexit kommer den tull- och kvotfria tillgången till EU:s inre marknad upphöra.

Värst vore en avtalslös Brexit. Världshandelsorganisationens tulltaxa mellan 6-18 procent, beroende på vilken slags fisk vi talar, skulle då kicka in i handeln med Spanien.

Med stor sannolikhet skulle det europeiska intresset för varorna minska avsevärt samtidigt som det inte riktigt finns några andra stora köpare för Falklandsöarna att vända sig till.

Leona Roberts från Falklandsöarnas lagstiftande församling berättar för AFP:

– Vi gynnas av tull- och kvotfriheten och om det förändras ställs vi självklart inför en väldigt svår situation med avsevärt minskade statliga intäkter.

Naturresurserna är otroligt viktiga för territoriet men Brexit oroar också lokala naturvårdare.

Mellan 2008-2019 har EU bidragit med 1.5 miljoner pund till olika miljöprojekt i regionen. På Falklandsöarna finns det en oro om det kommer finnas tillräckligt med resurser för att skydda miljön när bistånden försvinner.

I London har regeringen gått ut med att Storbritannien kommer fortsätta finansiera miljöprojekten på egen hand genom en plan som heter Darwin Plus. En talesperson för det brittiska miljödepartementet sa till BBC Newsbeat:

– Storbritannien är en världsledare inom miljöskydd och vi har varit tydliga med att vi kommer fortsätta skydda miljön i Storbritanniens utomeuropeiska territorier, i vissa fall till och med förstärka skydden.

Frågan är om den brittiska regeringen verkligen kommer kunna leva upp till detta och skydda till exempel de så ekonomiskt viktiga bestånden av bläckfiskar.

För att nå en mjuk Brexit måste det Nordirländska problemet få sig en lösning. Bortom detta problem finns det dock tydliga utmaningar för Storbritannien att navigera långt bortanför de brittiska öarna.

En sak är dock säkert: även om invånarna i Anguilla och Falklandsöarna inte hade rätt att rösta i Brexit-folkomröstningen kommer de fortfarande att drabbas av konsekvenserna.

Toppbild: Roy Googin

Av | 31 oktober 2019

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Oroligt i Bolivia efter presidentvalet

Bolivia har gjort stora framsteg under ledning av Evo Morales. Samtidigt kritiseras han för att använda sig av maktfullkomliga metoder.

Flera politiker gripna i Nepal – anklagade för mord

Rättsväsendet i Nepal sätts på prov efter att två framstående politiker anklagats för allvarliga brott.

Brexit bortom de Brittiska öarna

Storbritannien har en lång rad utomeuropeiska territorier med komplicerade förhållanden till EU. Vad kommer hända med dem efter Brexit?

Stakston: Facebooks valuta klarar inte företagets förtroendekris

Den senaste månaden har flera nyckelaktörer hoppat av Facebooks hajpade valutaprojektet Libra. Zuckerberg har grillats av den amerikanska kongressen och det ser ut som om Facebooks förtroendekris kommer att påverka Libras utveckling.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.