När de båda presidentkandidaterna i veckans debatt fick frågan om hur säker valprocessen egentligen är har demokratin redan förlorat, menar Brit Stakston i en analys.
Av Brit Stakston 1 oktober, 2020
I slutet av veckans debatt mellan de båda presidentkandidaterna ställer Chris Wallace från Fox News frågan om hur mycket man kan lita på den kommande valprocessen.
Efter en kort bakgrund om att valet, på grund av det stora antalet poströster under pandemin, troligen inte kommer att avgöras på valdagen och att det kommer ta tid att läsa av poströsterna, frågade Chris Wallace: ”Vad är du beredd att göra för att försäkra det amerikanska folket att nästa president kommer att vara den legitima vinnaren av detta val?”
Joe Biden var först ut men tog inte chansen att ge ett svar helt utan det ifrågasättande av valprocessen som skett hos Trump och hans administration de senaste månaderna.
Istället för att renodla sitt svar och rikta sig direkt mot väljarna, i en debatt där dessa ögonblick var få, så la han sig först på ett mer administrativt plan.
Biden talade om ”att människor ska förbereda sig att för att rösta. Att de ska besöka sajten Iwillvote.com och där bestämma hur de ska rösta, när de ska rösta och på vilket sätt de avser att rösta.”
Sedan gick Biden under sina två dyrbara minuter över till att låta Trumps kritik få dominera i sitt egna svar på en fråga om vallegitimiteten.
Biden lyfter upp att även Trumps närmaste sagt att det inte finns några bevis för att poströster är en källa till manipulation och valfusk.
– Dom säger det. Faktum är att det kommer att finnas miljontals människor som på grund av Covid19 kommer att poströsta, vilket för övrigt även han (Trump) gör. Han sitter bakom skrivbordet i Ovala rummet och skickar sin röst till Florida, sa Joe Biden.
Sedan adresserade han kort hur coronasäkrat själva röstförfarandet i vallokalen är och betonade att de kommer vara öppna i tid och förbli öppna tills rösterna är räknade för att sedan återgå till Trump och hans agerande.
– Och allt handlar om att försöka avskräcka folk från att rösta eftersom han försöker skrämma folk till att tro att det inte kommer att vara ett legitimt val.
Det är först i den andra minuten han övergår till att vända sig direkt till väljarna och uppmanar dem att ”Show up and vote” och att var och en är delaktig i att bestämma utgången av detta val.
– Rösta, rösta, rösta!
Och efter några få uppmanande ord av det slaget adresseras återigen Trump.
– Han kan inte hindra dig från att kunna avgöra resultatet av det här valet.
Sedan kommenterar Biden utgången av valet och vad som händer efter en eventuell seger eller förlust.
– När samtliga röster räknats kommer resultatet att accepteras. Om jag vinner accepteras det. Om jag förlorar accepteras det. Men förresten, han säger faktiskt, att han inte är säker på vad han kommer att acceptera.
När Biden närmar sig slutet av sin tid uppmanar han väljarna att inse att oavsett vad Trump säger så kommer det vara slut för honom om demokraterna vinner.
– Han kommer att gå. Han kan inte stanna vid makten. Det kommer inte att hända, så rösta. Se bara till att du förstår, du har det under din kontroll att avgöra hur detta land kommer att se ut de kommande fyra åren. Kommer det att förändras, eller kommer du att få ytterligare fyra år av dessa lögner?
Trump å sin sida valde i sitt svar att återvända till valet 2016 och narrativet om ”crooked Hillary”. Samt påpeka att det inte skett en övergång för honom. Att det från första början varit svåra år för honom och USA:s första dam och att han själv aldrig accepterats utan ständigt fått väja för olika försök att kuppa honom bort från makten.
– Från den dagen då jag kom ner för trappan med USA:s första dam, har de varit en katastrof. De är en skam för vårt land, men vi har fångat dem. Vi har fångat dem alla. Vi har det på band, sa Trump.
Sedan gick han över till att beskriva kaoset med borttappade poströster och summerade det hela med att konstatera:
– Det kommer att bli ett valfusk på en nivå vi aldrig tidigare sett.
Att en av debattens frågeställningar var om vi kommer få se legitima val är det ultimata beviset på hur Donald Trump lyckats styra den offentliga debatten utifrån vilka frågor han driver via Twitter.
Det visar också hur skrämmande effektivt det kan gå att montera ner demokratiska processer som byggts upp under lång tid. Och här fallerar dessutom journalistiken som enbart får en roll av att förstärka den teater som pågår i sociala medier.
Joe Bidens svar är i grunden en lektion i hur effektivt populistisk retorik är och hur man i debatter lurar in sin politiska motståndare i att utgå från sina egna budskap.
Valfusket är Donald Trumps motsvarighet till de röda bussarna för Vote Leave-kampanjen inför Brexit-omröstningen.
Varje gång som budskapet om de 350 miljonerna brittiska pund som EU påstods stjäla från den brittiska vården, NHS, nämndes gick stanna-rörelsen i fällan.
De ville diskutera exaktheten i summorna vilket bara ledde till att de gav luft och förstärkte en av de starkaste myterna om EU. Den om de skyhöga kostnaderna för EU-apparaten.
Men den rätta summan var i grunden irrelevant. För en frustrerad medborgare som tappat kontakten med sina politiker spelar det ingen roll för det är fantasisummor oavsett vilket som. Det är lätt att tänka att de pengarna borde komma britterna mer till nytta än EU.
Att driva frågan om ett pågående valfusk är kronan i Trumps nedbrytande av det vi känt som demokrati och ett realtidscase i ett effektivt populistiskt trollande.
I vilken ände man än närmar sig frågan kommer det att bli fel. I den stund man ens nämner valfusk för att försvara processen kommer man ha satt bilden av ett ”riggat val”.
Biden borde ha lagt allt krut på att förklara rösträtten som en demokratisk grundbult och lyft fram hur mycket det politiska systemet gjort för att säkerställa att alla ska kunna rösta säkert under pandemin.
Inte utgå från Trumps ryktesspridning om valfusk.
För övrigt värt att notera att Facebook idag meddelat att annonser som försöker påverka tilliten till valprocessen kommer att förbjudas.
Det är avslutningsvis intressant att Trump lyfter hur han redan från dagen av sitt tillträde motarbetades och kritiserar avsaknaden av en övergång. Det han beskriver är mer en dysfunktionell demokrati.
I sin bok ”How democracy ends” börjar statsvetaren David Runciman just på den dagen. Han skriver om hur Trump agerade och vad han sade vid invigningen, trots de bitvis chockerande och skarpa formuleringarna, inte var det hot mot demokratin som så många lätt tolkade in den dagen.
Istället menar Runciman att det som hade varit det enskilt största hotet mot demokratin vore om den avgående presidenten Obama eller Hillary Clinton vägrat att acceptera Trumps seger.
Att de avgick var själva beviset på en fungerande demokrati. Att presidenter under valår efter valår godtar valutgången.
David Runciman menade att om Obama inte tillåtit Trumps invigning och agerat som att han själv fortsatt skulle bli kvar i Vita Huset eller arbetat för att installera Clinton så hade den amerikanska demokratin varit slut.
Att läsa detta inledande kapitlet ger en föraning om höstens eftervalsdebatt.
Trump ser ut att närma sig ett scenario där han inte är villig att acceptera en av demokratins viktigaste spelregler.
Att lämna över när folket har sagt sitt.
**
Brit Stakston bevakar frågor kring demokrati och digitalisering för Blankspot. För att inte missa någon analys anmäl dig till Blankspots nyhetsbrev.
Av Brit Stakston
Hjälp oss skriva mer om Demokrati!
Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.
