Dödsstraff löser ingenting

Av | 23 mars 2020

Fira aldrig en annan människas död, det skriver indienkännaren Julia Wiraeus i en analys efter avrättningarna av fyra våldtäktsmän i Delhi.

Jubel och händer som klappar. Det skulle kunna vara en underhållningsshow eller ett sportevenemang, men det är människor som har samlats utanför Asiens största fängelse, Tihar. Fyra män har precis avrättats efter att ha dömts till döden för en minst sagt bestialisk bussvåldtäkt i Delhi.

Det har gått sju år sedan den kalla decembernatten då Jyoti Singh steg på den vita bussen i Munirka.

Brottet var egentligen inte unikt i sin brutalitet, det har skett fler vidriga övergrepp i Indien, men inget annat har skakat landet lika mycket som Jyotis öde. Hennes mamma Asha Devi har outtröttligt kämpat för att ”rättvisa” ska skipas genom att männen hängs.

Hon har haft folket med sig, tiotusentals människor gick till en början ut på gatorna för att protestera mot kvinnovåldet. Fortfarande väcker bussvåldtäkten starka känslor. Kanske är det därför själva avrättningen sköts fram och en av de dömda fick sin andra benådningsansökan avslagen bara några timmar innan han hängdes i förra veckan.

Det finns något väldigt sorgligt över att människor samlades för att fira att gärningsmännen äntligen avrättades. Det är helt enkelt motbjudande att önska livet av någon annan person, vad än denne må ha gjort. Livet är mer komplext än att allting blir bra igen, så fort man lever efter det bibliska talesättet ”Öga för öga, tand för tand”.

Jag tror på människans förmåga att förändras. Mänskligt liv är okränkbart, även när det gäller bestialiska våldtäktsmän.

Indien tillhör den minoritet av världens länder som fortfarande använder sig av dödsstraff. De har sällskap av länder som Kina, Iran, Saudiarabien och USA. Det finns många länder som i praktiken avskaffat det, även om straffet finns kvar i lagboken. Under de senaste åren har endast en handfull personer dömts till döden i Indien. Det har främst handlat om terrorbrott, så varför avrättades just de här våldtäktsmännen?

Det handlar om en uppjagad stämning där många högljutt krävde att männen skulle avrättas. Men det är också ett faktum att dödsstraff utövas på redan utsatta grupper, religiösa eller etniska minoriteter eller fattiga som begår brott mot människor som dragit en vinstlott i livets lotteri. I USA kan det vara afroamerikaner, i Iran kan det vara sunnimuslimer och i Indien kan det vara fattiga migrantarbetare från slummen.

Ett dödsstraff utdöms sällan till politiska ledare som legat bakom folkmord, tortyr eller andra grymma brott mot mänskligheten. Det är helt enkelt andra saker än själva brottet som spelar in i de här fallen.

Jag minns när jag besökte de trånga gränderna i Ravidas, där de avrättade gärningsmännen bodde i cementskjul med tak av presenningar. Tusentals personer delade på ett fåtal toaletter. Det stank urin som det ofta gör i slummen och ingen ville tala med mig som kom dit på ett tillfälligt besök för att titta på misären.

Jag minns också mina möten med Jyotis mamma Asha Devi. Hennes familj var inte heller särskilt välbärgad, även om de hade en egen toalett och ett ordentligt tak. Deras hem låg i en av Delhis alla förstäder, långt från den välbärgade eliten i hjärtat av den indiska huvudstaden.

Pappan hade jobbat hårt för att hans barn skulle kunna utbilda sig och få ett bättre liv än han själv. Det var på väg att bli verklighet innan Jyoti utsattes för Indiens genom tiderna mest uppmärksammade övergrepp. Hon fick aldrig börja jobba som sjukgymnast och börja leva det liv hon länge drömt om. Det är en sorg som är svårt att föreställa sig.

Den är lika djup som smärtan över att de avrättade gärningsmännens barn, kommer att växa upp utan fäder. Deras familjer har förlorat sina söner eller makar.

Jag tror inte att dödsstraff avskräcker andra att göra samma sak, det är andra saker som leder till att människor begår grymma övergrepp.

Risken är däremot att betydligt fler indier snart kommer att dömas till döden, att det här bara är en början. Asha Devi säger att hon nu fått frid, men jag tror varken på hämnd eller på att något gott kan komma från att ta en annan människas liv.

Texten publicerades först hos tidskriften Sydasien.

Foto: Ramesh Lalwani

Se en intervju med Julia Wiraeus om hennes bok ”Delhi Braveheart” (2017).
Av | 23 mars 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Indien

Dödsstraff löser ingenting

Fira aldrig en annan människas död, det skriver indienkännaren Julia Wiraeus i en analys efter avrättningarna av fyra våldtäktsmän i Delhi.

En mardröm som blev sann

Vad är det som sker i min älskade gamla hemstad Delhi – Dilli meri jaan. Det frågar sig författaren och journalisten Julia Wiraeus.

Indiska kvinnor utmanar ny medborgarskapslag

De nya lagarna möter omfattande protester, rapporterar den lokala journalisten Athar Parvaiz.

Indien backar från plastförbud

Det kunde blivit en av världens mest ambitiösa satsningar mot plastskräp, men nu står det klart att Indien väljer en annan, mjukare väg.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.