Eskinder Nega kräver sanktioner mot Etiopien

Av | 16 april 2018

Den nyligen frigivna journalisten anser att Skandinavien bör avsluta sitt ekonomiska bistånd till Etiopien och istället införa sanktioner.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Etiopien

I en intervju med finska YLE uppmanar den etiopiske journalisten Eskinder Nega skandinaviska länder att hålla inne med bistånd till Etiopien.

Enligt Eskinder Nega borde omvärlden istället sätta press på landets regering genom sanktioner. Detta för att påskynda demokratiseringsprocessen i Etiopien.

—Angående de skandinaviska länderna så anser jag att mänskliga rättigheter bör spela en betydande roll i hur de lägger upp sin utrikespolitik. Genom sanktioner kan vi tvinga regeringen att förhandla om ett fredligt regeringsskifte. Det är vad landet behöver, säger Eskinder Nega till YLE.

Om utvecklingen inte går mot ökad demokrati så tror Eskinder Nega att landet kan komma att ”implodera” och han menar att det ligger i de skandinaviska ländernas intresse att intressera sig för landets demokratisering.

– Om inte kan detta leda till ytterligare en våg av flyktingar till Europa.

Förra veckan frigavs Eskinder Nega återigen, efter att han fängslats tillsammans med 10 andra i slutet av mars, anklagade för att bryta mot det rådande undantagstillståndet.

Gruppen innehöll flera personer tidigare benådats av Etiopiens förre premiärministern Hailemariam Desalegn efter att ha avtjänat långa fängelsestraff som politiska fångar.

I mars avgick president Desalegn och undantagstillstånd utlystes. Genom att samlas i grupp under en förbjuden etiopisk flagga anklagades Nega och övriga mötesdeltagarna för att bryta mot undantagstillståndet, något som Blankspot tidigare rapporterat om

De senaste månaderna har varit omvälvande för Etiopien.

För två veckor sedan valdes 42-årige Ahmed Abiye till ny premiärminister. Abiye tillhör landet största etniska grupp, Oromofolket, som utgör ungefär en tredjedel av Etiopiens 100 miljoner invånare.

Oromoregionen har under de senaste åren skakats av våldsamma protester där demonstranterna krävt utökat politiskt inflytande. 

— Detta är ett historiskt ögonblick för Etiopien och den regerande koalitionsregeringen. Han är den förste Oromo-premiärministern. Detta kommer göra landet mer stabilt och sammanhållet, säger Ahmed Adam, som är forskare på School of Oriental and African Studies (SOAS) vid Londons universitet, till al-Jazeera.

Etiopien blev Sveriges första biståndsland år 1954 och sedan 2016 uppgår biståndet till ca 200 miljoner kronor årligen.

 

Av | 16 april 2018

Utan dig – ingen journalistik

Genom att stödja oss ekonomiskt ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli supporter! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Etiopien

Firande och oroligheter när rebeller återvände

Tiotusentals människor samlades under helgen i Addis Abeba för att hylla gerillan Oromos befrielsefront (OLF). 

Ogadens före detta president gripen

Etiopisk polis har gripit Abdi Mohamed Omar, tidigare president i somaliregionen. "De första stegen på väg mot rättvisa", säger HRW i en kommentar.

Val i Etiopien om två år

Enligt Etiopiens nyligen tillträdde premiärminister Abiy Ahmed ska fria val hållas i landet år 2020.

Efter reformerna – visselblåsaren återvänder

De politiska omvälvningarna i Etiopien har tänt hoppet om en ny framtid för många exiletiopier. Abdullahi Hussein som valde att fly med filmade bevis på övergrepp i Ogadenregionen återvänder nu till hemlandet.