Etiopien accepterar Eritreas rätt till staden Badme

Av | 5 juni 2018

Ett av de olösta såren på Afrikas Horn – gränskonflikten mellan Eritrea och Etiopien kan vara på väg mot en lösning.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Eritrea

I ett uttalande på tisdagen meddelar den etiopiska statstelevisionen att landet ”till fullo” kommer att acceptera det fredsavtal som slöts i Algeriet efter kriget och besluten från den gränskommission som därefter tillsattes.

Enligt Etiopiens statliga tv-station ETV så tog en kommitté inom det styrande partiet EPRDF beslutet i dag. Kriget bröt ut 1998 när vad som i början uppfattades som en gränskonflikt eskalerade till ett fullskaligt krig.
När kriget var som mest intensivt stod arméer om en halv miljon man på vardera sidan gränsen vilket gör det till det största slaget i afrikansk historia.
Efter två års strider uppskattades antalet döda enligt International Crisis Group till 70 000– 100 000 på bägge sidor.
Till det tillkom en halv miljon flyktingar.

Kring orsaken till själva krigsutbrottet finns det en mängd versioner. Enligt Etiopien gick eritreansk trupp den 12 maj 1998 in i ett omtvistat område längs den dåligt utmärkta gränsen.
Enligt Eritrea så satte etiopisk milis eld på en by norr om staden Badme. När eritreanska soldater reste dit för att medla sköts de ihjäl.

Dagen efter, den 13 maj 1998, förklarade det etiopiska parlamentet Eritrea krig och i juni bombades flygplatsen i Asmara med napalm.
Eritrea svarade med att flygbomba den närmaste större staden i Etiopien. Klusterbomberna slog ut de militära anläggningarna i Mekelle men också en skola där tolv barn dog.

De två länderna ingick slutligen ett fredsavtal i Alger i juni 2000 och accepterade att en oberoende gränskommission skulle avgöra gränskonflikten.

Bägge parter förband sig att acceptera kommissionens slutsatser men när den lade fram sitt förslag år 2002 som sades vara ”slutgiltigt och bindande” vägrade Etiopien att godkänna att staden Badme skulle tillhöra Eritrea.
Den olösta gränskonflikten har länge destabiliserat situationen på Afrikas Horn.

En lösning skulle öppna upp för normaliserade relationer mellan länderna. Etiopiens nytillträdde premiärminister har tidigare sagt sig vilja söka en fred med grannlandet.

Den diplomatiska utmaningen har länge handlat om att få de båda länderna att diskutera vad som händer ”dag två” efter ett etiopiskt tillbakadragande. Nu ser de diskussionerna ut att ta ny fart.

Av | 5 juni 2018

Utan dig – ingen journalistik

Genom att stödja oss ekonomiskt ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli supporter! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Eritrea

Eritreansk delegation till Etiopien

Den eritreanske presidenten Isaias Afwerki skickar en delegation till Addis Abeba för att inleda en dialog med grannlandet. Det framgick i ett tal han höll i Asmara i dag. Martin Schibbye analyserar i en livesändning från redaktionen veckans stora nyhet från Afrikas horn.

Etiopien accepterar Eritreas rätt till staden Badme

Ett av de olösta såren på Afrikas Horn – gränskonflikten mellan Eritrea och Etiopien kan vara på väg mot en lösning.

Kommer presidentens kor avgöra Eritreas framtid?

Det är inte med moraliska argument under kristallkronorna som Eritreas framtid avgörs. Snarare är det ute på landsbygden som slaget står. För att vinna kriget om själarna och få ner mjölkpriset har landets president på eget bevåg flugit in 100-tals mjölkkor från Europa.

Verkligheten bakom rubrikerna – på plats i Eritrea

Eritrea beskrivs ofta som en av världens mest hårdföra diktaturer och demonstrationer är mycket ovanliga. Men under hösten skedde de första öppna protesterna sedan självständigheten – vilket fick en del att våga prata friare och andra att fängslas.