Ett år efter Luciadeportationen: ”Hur har det gått för de utvisade?”

Av | 3 december 2017

I veckan sker en ny tvångsutvisning till Kabul. Men hur har det gått för de som utvisades för ett år sedan. Det vill vi ta reda på genom att återigen rapportera från landet. Vi frågar journalisten och afghanistankännaren Göran Engström som är på väg ner till Afghanistan om varför det behövs mer journalistik från landet.

  • I en nyhetsartikel berättar vi om något som just har hänt. Händelseutvecklingen kan ha förändrats efter att artikeln skrevs.

– Sedan merparten av de internationella trupperna drog sig tillbaka 2014 har landet hamnat i medieskugga. Fokus har, med viss rätt, flyttats till andra oros- och konflikthärdar. För mig som följt och rapporterat från landet sedan 2005 känns det dock sorgligt. Vi är några få svenska journalister som fortsatt att åka dit och rapportera, och vi har sett hur den politiska och humanitära situationen i många avseenden blivit sämre. Även om de svenska soldaterna åkt hem så betyder inte det att den svenska insatsen är avslutad. Afghanistan ligger fortfarande i topp när det gäller svenskt bistånd, och inte minst Svenska Afghanistankommittén gör ett storartat arbete.

Göran Engström. Foto: Casper Hedberg.

Hur du haft kontakt med några av de utvisade under året? Vad får du för bild av situationen?

– Jag har haft sporadisk kontakt med Mustafa Nauibi, brottaren, och Basir Sharifi. Basir återvände ju till sin hemprovins Ghazni och fick ganska omgående problem och tvingades flytta. Mustafa stannade i Kabul, och i den shiadominerade stadsdel som han flyttade till, Dasht-e-Barchi, har flera allvarliga terrordåd med sekteristiska förtecken inträffat.

Vad har hänt i Afghanistan under året som gått? Finns det andra berättelser som vi missar när det är sådant fokus på de utvisade?

– Vi har sett hur olika grupper som vill skapa instabilitet i landet har flyttat fram sina positioner. Det handlar inte bara om talibanerna, utan även IS eller Daesh och lokala krigsherrar. Idag räknar man med att regeringen i Kabul bara har kontroll över lite drygt hälften av landet. En väldigt märkbar förändring, som på ett påtagligt sätt också påverkar de afghaner som skickats tillbaka från bland annat Sverige, är att osäkerheten och antalet attentat i huvudstaden Kabul ökat markant. Är Kabul en säker plats för återvändarna? Det kan nog ingen hävda. Går det att överleva där? Det är nog min uppfattning, men det är en mycket svår, osäker och på de flesta sätt komplex tillvaro de har att förhålla sig till. Självklart finns det berättelser som vi missar. Trots alla problem, fattigdom, terror och ökat sekteristiskt våld, så sker det framsteg. Det gäller inte minst utbildning och sjukvård.

Vad är du nyfiken på att ta reda på mer om den här gången?

– Det som jag tyckte att vi missade – eller inte riktigt hann med – när vi var där i februari var just att skildra de framsteg som görs. Eftersom vi primärt fokuserade på dem som utvisades runt Lucia förra året, var det också svårt att bilda sig en uppfattning om hur problematiskt de egentligen hade det. Nu har det gått ett helt år, och det är väl först nu som det går att utvärdera hur de faktiskt har det. Det var viktigt att följa dem då, i samband med utvisningen för att se hur mottagandet som den afghanska regeringen åtagit sig att sörja för på ett säkert och mänskligt sätt i verkligheten gick till. Men ur ett individperspektiv är det ännu viktigare att se hur de utvisade har det idag, ett år senare.

Vill du bidra till detta reportage ange ”Afghanistan” när du swishar till nummer 123 554 35 41 eller valfri summa med kortbetalning.

Boken ”Utvisad” kan beställas

Efter att vi i nästan ett bevakat de svenska tvångsutvisningarna av ensamkommande afghaner valde vi att sammanställa några av de bästa reportagen  samt dela med oss av våra insikter i hur det är att arbeta med deltagande journalistik på det sätt vi gör, boken kan köpas här. Leverans före jul.

Toppbild: Martin von Krogh.

Av | 3 december 2017

Stöd oss för mer journalistik

Vår journalistik är fri att läsa och byggs tillsammans med engagerade läsare. Men det kostar att göra journalistik.

Stöd oss genom att Swisha valfritt belopp till 123 554 35 41 eller genom att beställa en årsprenumeration.

Artikeln fortsätter på Facebook

Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.

Till gruppen om Afghanistan