Ett år med gula västarna

Av | 14 november 2019

Är Gula västarna chic eller passé? På söndag hoppas rörelsen fira ett år med megademonstrationer runtom i Frankrike. Demonstrationer som har för vana att sluta våldsamt.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Demokratirörelser

Fröet till gula västarna såddes på sociala medier. Missnöjet över att skatten på drivmedel var på väg att höjas ännu en gång kulminerade i demonstrationer runtom i Frankrike under november förra året.

Listan på sakfrågor växte snabbt och förutom sänkta bränslepriser ställdes även krav på direktdemokrati och minskad invandring. Kärnan i kritiken låg i att den ekonomiska politiken var orättvis och missgynnade ”vanligt folk”. Rörelsen placerade sig på höger sida av det ideologiska schackbrädet och under rörelsens storhetstid samlade demonstrationerna hundratusentals människor runt om i Frankrike.

Samtidigt som rörelsen säger sig bestå av ”vanligt folk” finns det enligt Expo bevis för att nyfascistiska och högerextrema grupperingar som Groupe Union Défense, Action française och Oeuvre française medverkat vid demonstrationerna och underblåst våldsamheter.

Våldsamma sammanstötningar har varit kännetecknande för protesterna. Hundratals har skadats det senaste året och 11 personer har dött i anslutning till gula västarnas kravaller. En äldre kvinna i Marseille dog efter att en tårgasgranat flög in i hennes lägenhet under en av protesterna.

Macron gav sig ut på en ”stor nationell debatt” för att bemöta demonstranterna. Han åkte kors och tvärs över landet. Från Normandie till Korsika besökte han hundratals rådhusmöten runtom i landet och debatterade med människor som anklagade honom för att vara en ”elitist” och ”president för de rika”.

Rundresan kulminerade i att Macron i april lanserade flera omfattande reformer och när han förra månaden visade upp statens budget för 2020 fanns det med stora skattesänkningar för hushåll och företag, eftergifter åt gula västarnas populistiska krav.

Kostnaderna beräknas öka Frankrikes statsskuld till nästan 100 procent av BNP.

För att kompensera för utgifterna vill Macron se över landets pensionssystem som för närvarande äter upp 14 procent av landets utgifter. Detta har i sin tur bemötts med massiv kritik från landets fackförbund och den femte december planeras stora strejker och demonstrationer.

Samtidigt som han dragit på sig fackförbundens ilska har Macron inte lyckats tygla de gula västarna med sina åtgärder.

Det anordnas fortfarande demonstrationer varje söndag på flera platser i landet. Eftersom den mediala bevakningen försvunnit antar nog många att rörelsen bara är skuggan av vad den en gång var. I stort stämmer detta. Det allmänna stöder har krympt, men ligger enligt marknadsföringsfirman BVA fortfarande på omkring 40 procent av befolkningen.

En anledning till att gula västarna tappat fart beror på att rörelsen saknar en formell organisering, det finns inget sammanhängande ledarskap. Den provinsiella gräsrotsbetoning som gjorde att rörelsen växte sig stor på gatan har på sätt och vis hindrat gula västarna från att växa sig stora som enad politisk front.

Många aktivister inom gula västarna anser att om man utser en tydlig ledare och bygger en formell organisation säljer man rörelsens själ till samma politiska system man kritiserar.

I början av november samlades dock 200 representanter för rörelsen i Montpellier, ett första större försök att skapa någon form av enhetlig organisering.

I Europaparlamentsvalet i maj fick representanter från rörelsen endast stöd från 0.6 procent av väljarkåren men i kommunvalen 2020 kan personer som har ett ursprung i rörelsen nog få fler röster.

Antalet demonstranter som varje vecka drar på sig sina gula västar har också minskat. Samtidigt låg tårgasen tjock för några veckor sedan i Toulouse när omkring 1 000 demonstranter från gula västarna drabbade samman med omkring 300 poliser.

På söndag, 17 november, är det ett år sedan gula västarna anordnade sina första demonstrationer och nu kraftsamlar man för att visa att man fortfarande är en rörelse att räkna med. Organisatörerna räknar med att så många som 280 000 människor kommer demonstrera runtom i landet under söndagen.

De gula västarna har vanligtvis hållit distans till Frankrikes mäktiga fackförbund, men ledande aktörer inom rörelsen har nu föreslagit att man skall gå samman den femte december.

Ironiskt nog verkar det alltså som att Macron fört två av sina meningsmotståndare närmare varandra. Gula västarnas demonstrationer 17 november kommer att indikera på rörelsens framtida betydelse i fransk politik.

**

Toppbild: Patrice Calatayu

Av | 14 november 2019

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Ny gryning för kenyansk politik

En kommission i Kenya har lagt fram förslag på hur landet ska undvika konflikter efter val. Förslagen har mottagits positivt men får samtidigt kritik för att kunna leda till ökade offentliga utgifter.

Dödssiffran stiger i Irak

Antalet demonstranter som skjutits ihjäl av säkerhetsstyrkor steg till över 350 personer i veckan och 15 000 bedöms ha skadats sedan protesterna utbröt den första oktober i Bagdad.

Ett år med gula västarna

Är Gula västarna chic eller passé? På söndag hoppas rörelsen fira ett år med megademonstrationer runtom i Frankrike. Demonstrationer som har för vana att sluta våldsamt.

Stakston: Därför borde Greta inte åka till Madrid

I många branscher diskuteras Greta-effekten i reella åtgärder. Greta valde nyligen att avstå från ännu ett pris och den rörelse hon byggt är på väg in i en ny fas.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.