Hårt tryck på FN i Kabul

Av | 30 januari 2017
  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Afghanistan

Sverige erbjuder 30 000 kronor  till de flyktingar som frivilligt återvänder till Afghanistan. Pengarna betalas ut av FN-organet IOM på plats i Kabul. Men det råder viss förvirring kring de olika typerna av ersättning och IOM har ett hårt tryck på sig att hjälpa mer än en miljon människor som nu återvänder till landet.

Flera av de som nu utvisas från Sverige till Afghanistan har med sig dokument från migrationsverket där de utlovas 30 000 kronor i återetableringsstöd vid ankomsten till Kabul.

Men flera afghaner som Blankspot talat med berättar att de fått problem när de skulle hämta ut pengarna.

– De sa att jag skulle komma tillbaka dagen efter, och då sa de att jag var tvungen att starta ett företag för att kunna få ut pengarna, berättar en av de utvisade.

Det hela visar sig sedan vara ett missförstånd och enligt Migrationsverket fanns inga sådana krav för att pengar skulle betalas ut.

Efter ett par veckor fick den utvisade ut sina pengar.

– Pengarna behöver jag för att kunna ta mig till Pakistan där min familj lever som flyktingar, berättade han då.

Syftet med återetableringsbidraget är enligt Migrationsverket att ”uppmuntra och underlätta” för afghaner att återvända självmant.

På FN organet IOM (International Organization for Migrants) känner man inte igen att det skulle vara problem med utbetalningarna och när vi når presstalespersonen Matthew Graydon på telefon vill han först klargöra att IOM inte är inblandade i själva deportationerna.

– Vi har inget med tvångsutvisningar att göra och det sker ingen koordinering mellan staterna som utvisar och oss, när de utvisade är igenom tullen kan de besöka vårt kontor på flygplatsen i Kabul, säger Matthew Graydon.

Placerat vid bagageutlämningen är kontoret väl synligt och vid disken kan de utvisade få rådgivning, såväl som grundläggande sjukvård.

– En del vill låna en telefon, andra veta vilken buss man tar för att komma till Kabul. För många är det första gången de är i landet.

De som har med sig ett beslut om återetableringsstöd får av säkerhetsskäl inte ut pengarna på flygplatsen utan måste uppsöka organisationens kontor inne i själva Kabul.

Matthew Graydons bild är att detta fungerar bra, även om det ibland kan ta tid.

– Efter ankomst behöver vi på IOM bekräfta identiteten och ibland behöver vi stämma av med svenska Migrationsverket och IOM:s huvudkontor i Helsingfors. Om det finns individer som inte fått sitt stöd, vill vi veta det omedelbart så att vi kan åtgärda det, säger han med eftertryck.

Förutom att betala ut återetableringsstödet ordnar även IOM i regeringens regi boende i Kabul.

– Vi står också för transporter inom landet med flyg eller buss till slutdestinationen, förklarar Matthew Graydon.

När de utvisade har anlänt till sin slutdestination kan IOM även hjälpa till med att utveckla en affärsplan för de som fått re-integreringstöd, ett annat stöd än återetableringsstödet som inte betalas utan kontant utan handlar om praktikplatser eller yrkesutbildning.

– I en del fall kan de ansöka om stöd för att starta företag, kunna gå yrkesutbildningar och även ta lån för att köpa hus, men tyvärr gäller inte detta alla, fortsätter Matthew Graydon.

Ansvaret för de utvisade efter att de passerat passkontrollen ligger hos den Afghanska regeringen och IOM:s roll är enligt Matthew Graydon att jobba långsiktigt med de faktorer som får folk att fly, men också bevaka de mänskliga rättigheterna hos de som återvänder.

– Det vi på IOM vill och kan bidra med är att se till att deras mänskliga rättigheter respekteras oavsett varifrån de kommer i världen, förklarar Matthew Graydon.

Under hösten har över 6 000 återvänt frivilligt från Europa till flygplatsen i Kabul. Utöver det har sedan den första januari 2016 över 728 ooo afghaner återvänt från Pakistan, många av dem har inte varit i landet på decennier och för IOM är det en stort arbete att försöka integrera dem i det krigsdrabbade landet.

Ytterligare en miljon beräknas återvända från Pakistan under det kommande åren. Mot bakgrund av en situation där det totala antalet internflyktingar i Afghanistan är 1,3 miljoner, menar Matthew Graydon att återetablering är ”allt annat än enkelt”.

– Det är ingen stor nyhet att Afghanistan är ett land med stora utmaningar… en miljon flyktingar har kommit tillbaka frivilligt från Iran och Pakistan, dessutom har vi naturkatastrofer, folkomflyttningar och militära konflikter, som innebär att den service som staten kan erbjuda redan är kraftigt ansträngd.

På frågan om det är möjligt att en sådan situation säkerställa avtalstexternas ord om att ett återvändande från Sverige ska ske med ”full respekt för de mänskliga rättigheterna” menar IOM:s presstalesperson att utmaningarna i detta fall är ”enorma” – men inte omöjliga.

– Vi försöker i denna svåra situation se till varje individ som återvänder utifrån hans eller hennes behov: vad kan få just denna person i jobb? Hur kan just den här personen bidra till samhället?

Kunskapen IOM byggt upp om detta innebär enligt Matthew Graydon att de kan rekommendera de deporterade att återvända till både geografiska platser och särskilda yrken där det finns en större chans att bli självförsörjande.

IOM menar att det är möjligt för en ung daritalande hazar utan familjeanknytning i landet att återetablera sig.

– Det finns ett antal framgångshistorier bland de som återvänt, flera tjänar mer här än vad de gjorde utomlands. Medan andra befinner sig i en mycket olyckligt situation och jag vill inte skönmåla. Trycket är hårt på de som kommer tillbaka och vi kämpar hårt med våra donatorer, vi hade verkligen velat hjälpa alla som återvänder.

IOM: s råd till de återvändande på flygplatsen baseras delvis på etnicitet och den dynamik som finns i landet kring dessa frågor.

– Varje individ är unik. Vi börjar alltid med att sätta oss ner med personen i ett första möte och uppdatera dem på säkerhetssituationen i landet.

– Vi rekommenderar dem sedan att söka sig till regioner och städer som anses säkra och ger dem underlag att ta egna beslut.

Matthew Graydons bild är att de flesta stannar i Kabul i högst ett par dagar och sedan söker sig vidare. Till andra platser i Afghanistan eller till länderna de är födda i.

– De som återvänder är kunniga och kloka individer och i slutändan kan vi bara hjälpa dem att själva ta egna beslut om sina liv och sin framtid.

­

 

FAKTA OM DE OLIKA STÖDEN:

  • Den 5 oktober skrev Sverige ett avtal med Afghanistan om att flyktingar, som fått avslag på sin asylansökan, kan sändas tillbaka.  Sveriges regering vill att afghanerna ska resa självmant men om det inte sker kommer de att utvisas de med tvång.
  • Migrationsverket erbjuder återetableringsstöd till personer som återvänder från Sverige till Afghanistan. Det finns ingen begränsning gällande antal ansökningar/platser som kan beviljas men max 75 000 per familj.
  • Sedan kan man också ansöka om ett re-integreringsstöd som är inte är en kontantutbetalning utan stödinsats till ett värde upp till 2500/2000 euro (värdet baseras på om återvändandet skett självmant eller ej) och stödinsatser kan vara till exempel en yrkesutbildning. I det nu aktuella re-integreringsstödet erbjuds stöd till 100 personer (som återvänder självmant) och 40 personer (som inte återvänder självmant) Enligt uppgifter till Blankspot är platserna i det här stödet för tillfället slut, men antalet platser kan utökas.

 

Källa: Migrationsverket, Riksdagens förordning om återetableringsstöd.

 

Av | 30 januari 2017

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Afghanistan

”Livet blir aldrig detsamma” – Dagbok från Kabul vecka 19

Ni kanske tänker att detta var ännu ett attentat i Kabul, där det sker så ofta. Vi som bor här ser det inte så. Detta var något oerhört, skriver Mohammad i veckans dagbok.

Attack på förlossningsklinik i Kabul

Sjukhuset i Dasht-e-Barchi attackerades i dag av beväpnade män. Minst 13 personer har dödats, varav två var spädbarn.

”En blodig vecka där freden känns långt borta” – Dagbok från Kabul vecka 18

"Den här veckan finns det hur mycket som helst att skriva om all terror och elände som drabbat Kabul och andra provinser," skriver Mohammad i veckans dagbok.

”En ansiktsmask är dyrare än två bröd.” – Dagbok från Kabul vecka 18

De som inte har pengar, kommer de att köpa en mask? De föredrar så klart att köpa två bröd istället, skriver Mohammad i veckans dagbok.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.