Indien backar från plastförbud

Av | 3 oktober 2019

Det kunde blivit en av världens mest ambitiösa satsningar mot plastskräp, men nu står det klart att Indien väljer en annan, mjukare väg.

Den indiska regeringen gick på världsmiljödagen 2018 ut och sa att landet skulle fasa ut engångsprodukter av plast till 2022.

Det indiska initiativet är en del av en bredare global trend. Fler än 90 länder världen över har de senaste åren förbjudit specifika engångsartiklar av plast.

Framförallt är det plastpåsar som förbjuds och det är oftast afrikanska länder som tar till lagstiftning för att bekämpa problemet.

Enligt The Economist beror detta delvis på att länderna saknar organiserade system för avfallshantering och återvinning vilket gör problemet mer synligt, det beror också på att många av länderna saknar en stark industrilobby.

Efter ett intensivt lobbyarbete från det indiska näringslivet och ekonomiska prognoser som pekar på en avtagande tillväxt ser det däremot ut som att Indien kommer att välja en mjukare väg.

Under sitt tal på självständighetsdagen 15 augusti talade premiärminister Narendra Modi om ett Indien fritt från plast.

– Kan vi befria Indien från engångsartiklar av plast? Det har blivit dags för oss att implementera en sådan idé. Låt oss mobilisera arbetslag för att arbeta i denna riktning.

Talet blev början på intensiva spekulationer om att landet var på väg att förbjuda engångsartiklar av plast, detta dementerades dock av landets miljöminister Prakash Javadekar i september.

Trots miljöministerns avvisande förnyades spekulationerna kring ett förbud av att premiärministern under ett tal till FN i september sa att ”min regering har tillkännagett att Indien kommer sätta ett stop för engångsprodukter av plast inom de kommande åren. Jag tror att tiden har kommit för hela världen att säga adjö till engångsartiklar av plast”.

Tvetydigheten i de indiska uttalandena gjorde att många trodde att planen var att förbjuda ett antal engångsartiklar som ett första steg. Men den andra oktober kom svaret: ”Inget nytt förbud kommer utfärdas,” sa Chandra Kishore Mishra, en högt uppsatt tjänsteman vid det indiska miljödepartementet, ”nu handlar det om att berätta för människor om de dåliga effekterna som plast har, om att samla in och skicka till återvinning så att människor inte skräpar ner.”

Istället för förbud ser det ut som att landets regering endast kommer be delstaterna att stärka tillsynen av nuvarande regler kring förvaring, tillverkning och användning av till exempel polyetensäckar och frigolit. Indien konsumerar i dag ungefär 14 miljoner ton plast om året och saknar ett organiserat system för att hantera plastavfall.

Experter menar att regeringens förhållningssätt till stor del beror på påtryckningar från industrilobbyister.

Den landsomfattande kampanj mot engångsartiklar som regeringen presenterade 2018 orsakade oro hos konsumentföretag som använder plastförpackningar till allt från läsk, kakor, ketchup och schampo.

The Confederation of Indian Industry, den indiska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, menade att ett förbud mot engångsartiklar av plast utgjorde ett existentiellt hot mot flera ekonomiska sektorer eftersom det för många producenter inte finns några rimliga paketeringsalternativ.

“Det var ett medvetet beslut inom regeringen att inte slå för hårt mot företag för tillfället och istället uppmuntra till minskad användningen av plast på en frivillig basis” berättade en tjänsteman som arbetade med policyn för tidningen The Economic Times.

Samtidigt som den indiska debatten pågår har plastavfall nått epidemiska proportioner i världens hav. FN uppskattar att det finns 100 miljoner ton plast i haven och forskare har bland annat hittat stora mängder mikroplaster i däggdjur som spenderar större delen av sin tid djupt ner i haven.

– Gifter och föroreningar i vissa av dessa plastprodukter urlakas och tar sig in i människokroppen där de orsakar svåra sjukdomar som cancer, hävdade Chitra Mukherjee, talesperson för den Delhi-baserade Chintan Environmental Research and Action Group.

Foto: Marcin Białek

Av | 3 oktober 2019

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Indien

Indien backar från plastförbud

Det kunde blivit en av världens mest ambitiösa satsningar mot plastskräp, men nu står det klart att Indien väljer en annan, mjukare väg.

Hantverksprojekt ger hopp för synskadade

Genom att lära sig sy i materialet jute har synskadade kvinnor i Indien motbevisat fördomar och motverkat risken att hamna på gatan.

Bybor bojkottar valet i Indien

Världens största demokratiska val har just inletts i Indien. I byarna runt staden Anaikatty i södra Indien ser befolkningen det som en möjlighet att driva igenom sina krav – inte igenom att delta i valet utan genom att bojkotta det, det rapporterar journalisten Sharada Balasubramanian.

Stöd journalistik från Indien bortom krigslarmet

Pakistanska flyg i indiskt luftrum, nedskjutna indiska plan och skottlossning i Kashmir. Vad är det som händer? Och vilka berättelser får vi inte höra när krigstrummorna går igång inför valet.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.