Journalistik och MIK i praktiken

Med detta projekt får elever ett unikt nytt sätt att arbeta med medie- och informationskunnighet i praktiken och arbeta med kursplanemål i svenska, samhällskunskap och språk. Elever får följa journalisten Martin Schibbye ut i fält under en reportageresa. Genom att följa hans arbete före, under och efter får eleverna kunskap om hur man arbetar med journalistik. Parallellt med detta arbetar eleverna med källkritik, pressfrihet, mänskliga rättigheter, filterbubblor, nätintegritet och fejknyheter.

Pressfrihet, demokrati och mediekunnighet

Med ”Journalistik och MIK i klassrummet” får elever:

  • Ökad kunskap om medias roll och pressfrihet i demokratier
  • Ökad kunskap om journalistikens arbetsprocess
  • Ökade kunskap om källkritik, filterbubblor och informationskaos online
  • Ökad kunskap om påverkan online, näthat och integritet
  • Ökad kunskap om hur digitaliseringen påverkar samhället

Materialet har under 2018 testats på elever i såväl grundskola som gymnasiet. Totalt har 1 100 elever i 20 skolor över hela landet arbetat med det material som här presenteras. Det är anpassat för elever från skolår 8 upp till åk 3 i gymnasiet. Varje lärare har stor möjlighet att anpassa arbetet och frågeställningarna utifrån den egna planeringen och aktuella kursplanemål.

Vi har under året märkt att hur man arbetar med medie- och informationskunnighet, MIK, ser väldigt olika ut. Vi hoppas att detta material som innehåller våra och deltagande lärares tips ska fungera som inspiration för alla nyfikna. Modulerna är fristående och kan användas även utan att man deltar i vårt projekt.

Verkligheten in i klassrummet

Genom att följa reportrar i fält och samtidigt reflektera över digitaliseringen och medielandskapet i Sverige kommer eleverna att lära sig om hur medier fungerar, hur journalister arbetar och vilken roll journalistik har i en demokrati. I en tid då till och med en av världens mäktigaste ledare förklarat krig mot medier är detta en angelägen fråga.

De lärare som har deltagit upplever att den verklighetsanknytning projektet har gett dem nya sätt att arbeta med kursplanemålen i samhällskunskap, svenska och språk.

Vi berättar gärna mer om våra erfarenheter. Det är också möjligt att höra av sig till oss om deltagande i nästa omgång av detta projekt. Kontakta Brit Stakston, [email protected] Nästa start för detta projekt är september 2018. Sista dag för intresseanmälan är 15 juni 2018.

Uppstart av projektet

Deltagande skolor börjar med en föreläsning som genomförs av Blankspot Academy. Den första lektionstimmen handlar om digitaliseringens påverkan på samhället, medierna och demokratin. Denna föreläsning görs av mediestrategen Brit Stakston. Under nästa timme berättar journalisten Martin Schibbye kort om sina 438 dagar i fängelse i Etiopien och framför allt om hur det är att arbeta som journalist.

Introduktionen avslutas med att klassen får mer information om praktiska detaljer samt går med i den Facebookgrupp som skolan tilldelats. I den kan eleverna följa projektet under hela samarbetet med Blankspot. Det är deras direktlina till Blankspot och där kan frågor ställas om allt man funderar över om MIK-modulerna till själva reportageresan. Eleverna kan vara aktiva i dessa grupper när det passar dem. Arbetet i Facebookgruppen blir en viktigt del i detta projekt och det som händer där kan också vara utgångspunkt för det elever och lärare arbetar med i klassrummet.

Detta arbete pågår en eller två terminer beroende på skolans önskemål. Det går att börja med uppstartsföreläsningen, fokusera på journalistens arbete under en termin och följa upp med att sedan arbeta med MIK-modulerna. Upplägget lämpar sig val för att arbeta ämnesövergripande. Under vår pilotperiod har man arbetat med detta främst inom samhällskunskap, svenska och språk.

Här finns exempel på hur en introduktionsföreläsning kan se ut. Tematik anpassas efter aktuella frågor.
Del 1: Brit Stakston om digitaliseringen och medieutvecklingen:

Del 2:Martin Schibbye berättar om hur journalister arbetar och varför han fängslades 438 dagar för att göra sitt jobb som journalist:

Fortsättning – reportage och MIK varvas

Undervisningsmaterialet består av ett antal moduler som innehåller förslag på hur man kan arbeta med olika delar av medie- och informationskunnighet (MIK). Denna teoretiska del kompletteras av att man följer en reporter ut i fält i realtid. I reportagearbetet får eleverna följa demokratiutveckling på den afrikanska kontinenten.

Det finns en rad länder i Afrika där människor de senaste åren protesterat mot sittande regimer. Burkina Faso var först ut och inspirerade andra oppositionsrörelser i Togo, Burundi, Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville.  Historia skrivs med andra ord just nu på den afrikanska kontinenten och eleverna kommer att kunna följa detta på nära håll genom journalistens arbete.

Genom att följa en reportageserie om demokrati i ett land där demokratiutvecklingen pågår får elever möjlighet att reflektera över hur demokratin ser ut i Sverige. Frågor som elever hittills arbetat med är:

  • Vad skiljer medier i Sverige och det land reportaget görs i?
  • Vad driver en journalist?
  • Hur fungerar demonstrationsfriheten där och här?
  • Den svenska offentlighetsprincipen – hur  funkar den och finns den i andra länder?
  • Vilka sociala medier är vanligast i det land reportaget görs?
  • Hur kan man påverka samhället?

Under tiden som journalisterna är på sin reportageresa interagerar de med elever och lärare i en stängd Facebookgrupp. Detta innebär att varje klass kan ställa exakt de frågor som är mest relevanta för dem utifrån ämnesplanerna.

Efter återkomsten återvänder Blankspot sedan till skolan för en avslutande föreläsning.  Detta sker oftast någon månad efter att reportern skrivit reportaget och eleverna har hunnit arbeta med de övriga MIK-moduleran.

Vid återbesöken kan skolan om man så önskar samla större delar av skolan och eventuellt även bjuda in föräldrar eller allmänhet för att berätta om det gemensamma arbetet mellan elever och reportrar i fält.

Deltagande var under denna första projekttid kostnadsfritt för skolor. Åtagandet skolorna hade var att dela med sig av hur de arbetat med de olika modulerna. Deras feedback har påverkat materialets utformning.

För framtiden kan besöken finansieras av att skolan och kommunen står för kostnaden. Blankspot söker just nu också medel för en fortsättning.

Här en film som summerar de 40 första skolbesöken:

 

Vilka ligger bakom projektet?

Organisationen Blankspot Projekt är en icke-statlig och religiöst och partipolitiskt obunden organisation, utan vinstsyfte. Organisationens uppdrag är att tillhandahålla kvalitetsjournalistik och öka kunskapen om journalistikens roll för demokratin och mediers roll hos allmänheten.

Organisationen startades för läsare av reportagesajten Blankspot som belyser Sveriges och världens vita fläckar. Blankspot vill genom sitt arbete visa varför journalistik behövs, varför den kostar och vilken roll den fria pressen har i demokratier. Vi vill genom vår verksamhet öka medvetenheten bland alla medborgare om vikten av journalistik. Läs mer på blankspotproject.se.

Projektet finansieras av Postkodlotteriets Kulturstiftelse och Blankspot.