Del 3. Källkritik och informationskaos

Hur vi ska kunna värdera informationen vi hittar på Internet är en viktig fråga när det finns så många olika källor och oändlig kunskap. Information sprids ofta snabbt mellan användare. Vilka metoder och verktyg finns det då för att bedöma källor på nätet? Hur gör du för att ta reda på vad som är sant och inte?

Är det något extra glädjande under vår skolturné är det att lärare verkar tycka att det är kul och har hittat arbetssätt för att jobba med källkritik. De känner sig allt mer bekväma med hur de kan hjälpa till med att öka elevers förmåga att vara digitalt källkritiska. Allt fler lärresurser finns att inspireras av och det verkar också som att man sett hur den digitala källkritiken hänger samman med bekanta delar inom undervisningen i svenska, historia och samhällskunskap. I grunden handlar det om att rusta elever för att söka och värdera information som finns på olika plattformar och vem som är avsändaren.

Att plantera ett ifrågasättande och nyfikenhet. Det ska sitta i ryggmärgen innan man delar att ständigt fråga sig vem säger vad och varför. För att kunna vara riktigt källkritisk behöver man också ha en förmåga att söka och se sammanhang i ett vidare perspektiv. Vem vill påverka mig så att jag sprider den här falska informationen och varför? Det gäller att påminna sig om det och inte enbart fokusera på tekniken eller den plattform som ett nytt fenomen uppstår på.

Det man läser på nätet kan leda till oändliga diskussioner och skapar glädje såväl som ilska. Starka känslor kickar lätt igång av galna rubriker och påståenden. Människans naturliga flockbeteende spelar också en roll över digitala stormar som sveper fram över nätet. Dessutom tjänar sajtägarna på att vi använder deras tjänster länge.

Påståenden verkar också bita sig fast hårdare när de är skrivna jämfört med om man hört någon prata löst om samma sak vid fikabordet. Varje liten åsikt eller tanke blir lätt till sanningar bara för att ”man sett det på nätet”. Och det är så mycket enklare att bli arg och ösa ut ilskan än att ta reda på om det verkligen stämmer. Det är enklare att skrika ”fejknyhet” än att erkänna att man är är överbevisad eller blivit lurad. Vi är omedvetet mer öppna för de åsikter som styrker det vi redan tror och tycker. Det som går emot det vi tycker ifrågasätter vi mer. Detta begrepp kallas konfirmeringsbias och betyder att man har en övertro på egna personlig åsikter.

Kunskap om detta kan man hjälpas åt att sprida.

Om källkritik och fejknyheter

Förmågan att granska information källkritiskt är viktig såväl på internet som i andra sammanhang. Kunskapen ska kunna appliceras varje dag i olika situationer. Källkritiken ska fungera som ett vaccin mot att springa någon annans ärenden. Det är nödvändigt idag då knepen för påverkan är många och fenomen som faktaresistens och fejknyheter blivit vardagsmat.

Fejknyheter kan spridas för att lura människor på olika sätt och det kan vara medvetet och med ont uppsåt eller omedvetet. Det kan också handla om att sprida ett politiskt budskap, få människor att bli osams eller tjäna pengar på klicken. Allt är inte renodlat påhittade falska nyheter utan det kan också vara olika pusselbitar av information som sätts ihop på olika sätt. Numer har begreppet nästan blivit ett skällsord som kan användas mot någon om man inte är överens. Allt man inte gillar får etiketten”fejknyheter!”.

Alla har därför ett ansvar att inte bli så kallad nyttig idiot för någon annan. Dela inget vidare som du inte inte kan stå bakom eller har kollat upp är sant. Att sprida politiska budskap åt någon annan utan att veta om att man gör det är ju inte roligt för någon. Ingen vill bli lurad och man ska inte lura någon annan heller. Vi kan alla hjälpas åt för att agera mer ansvarsfullt på nätet. Dela tips med varandra och vänligt påpeka om någon delat något vidare som man vet är falskt.

Under den amerikanska valrörelsen spreds inte bara fejkade nyheter utan det fanns en mängd Facebookgrupper som spred nyheter som inte stämde eller fick människor i att fylla i formulär med information om sig själv eller sina företag. Var alltid försiktig med att fylla in enkäter i sociala medier, det är oftast ett hjälpmedel för att få veta mer om människors olika vanor eller för att samla annan data såsom e-postadresser som i sin tur kan användas till att göra utskick eller starta fejkkonton för att kunna kommentera på sajter.

Läs mer om hur digital opinionsbildning och konspirationsteorier sprids här på sajten.

 

Viktigast av allt är kanske att förstå de olika sätten som finns för att bidra till ett informationskaos. Att det finns en skillnad mellan medvetet spridande och skapande av falska nyheter och de fel som medier ibland kan göra och vilka rutiner som finns för korrigering. Avsändaren till fejknyheter kommer inte korrigera sina texter, trots att det avslöjats hur falskt innehållet är. Syftet är just att sprida falsk information för att bidra till förlorat förtroende för de som är inblandande i den falska nyheten, blåsa upp konflikter, skapa rädslor och splittring mellan grupper av människor. Eller så tjänar man bara pengar på klicken man får. Det finns allt från strategisk desinformation till hackers som tjänar pengar på klicken de får.

Traditionella medier i Sverige anslutna till det pressetiska systemet kommer att korrigera missta. Detta kan man läsa mer om i kapitlet om medier här på sajten.

Övning 1 – vilka luras på nätet och varför?

Läs 6 typer som luras på nätet av Viralgranskaren som arbetar med att avslöja fejkinnehåll med eleverna.

Välj några av de falska nyheter som Viralgranskaren hittat och fundera över vad avsändaren ville uppnå. Läs hela artikeln och fundera på hur innehållet hänger ihop med rubriken. Vem kan tjäna på att den här artikeln sprids?

Övning 2 – att fundera över källan innan man delar

Vilka källor tycker eleverna att de kan lita på?

Hur kontrollerar de att det inte är falska källor?

Vilka källor tycker eleverna ofta sprider tveksamheter och rasistiskt innehåll?

Några bra kontrollrutiner innan man delar vidare:

När är inlägget publicerat?

Vem är avsändaren finns det några kontaktuppgifter eller finns det bara en anonym info-adress? Finns det några anställda så googla på dem för att se om de ha

Stämmer webbadressen, kolla på den så kallade URL:en i webbläsarfältet. Det finns många falska webbadresser som försöker likna etablerade sajters.

Lästips till övning 2: Guide: Bli källkritisk på fem minuter

Övning 3 – att manipulera med hjälp av bilder

Gör en bildsökning för att ta reda på mer om bilden. Att sprida bilder tagna i ett helt annat sammanhang än när de tog är ett vedertaget sätt att sprida falsk information och elda på upprörda känslor.

Låt eleverna välja en bild på nätet eller ta en av sina egna. Gå sedan till bildsöket på google images.google.com eller Tineye.com och ladda upp bilden.

Lästips till övning 4: Så används bilder för att sprida falsk information.

Extramaterial för er som deltagit i Blankspots skolprojekt:

Var det en demonstration eller inte i Eritrea hösten 2017?

Detta var nyhetsrapporteringen från Sverige om en demonstration i Eritrea:

Skottlossning och protester mot regimen i Eritrea, Expressen

Skottlossning och protester i Eritrea, SVT

Dussintals dödade vid protester i Eritrea, GP

Detta är artikeln Martin Schibbye skrev om demonstrationen efter att han var i Eritrea:

Jämför och reflektera över beskrivningarna av händelserna. Vad är fördelarna med att vara på plats?

Lästips:

  • Alternativa fakta, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi, undersöker det omdiskuterade fenomenet fakta- och kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen och hur vi kan motverka den.
  • Digitala lektioner om källkritik av Internetstiftelsen. Nya lektioner och de flesta riktar sig till skolår 7-9 och täcker in allt från hur man granskarfejkade sidor på internet och granskar konspirationer.
  • Guide: Bli källkritisk på fem minuter, Göteborgposten
  • Good Sweden, Bad Sweden bok av Paul Rapacioli som är grundare till tidningen The Local som skriver om Europa på engelska. Boken handlar om förvridna fakta, virala mekanismer och kraften i dåliga nyheter. Den visar hur bilden av Sverige utomlands förvrängs och används som ett vapen i en större strid om värderingar.
  • Konspirationsteorier – vem är det som styr oss? Statens medieråd
  • Källkritik på internet – guiden som Internetstiftelsen tagit fram tar upp vinklad information, vilseledande påståenden, viralsajter, lurendrejare, rykten och förtal.
  • Källkritikens dag – arrangeras av tidningen Metro och Viralgranskaren.
  • Mikoteket – här finns många konkreta uppgifter och diskussionsfrågor att inspireras av, avsnittet om digital källkritik finner du här.
  • Kolla källan, Skolverket
  • Källkritik för gymnasieskolan, Skolverket
  • Källkritik för grundskolan, år 7-9, Skolverket
  • Internetkunskap från Internetstifelsen i Sverige med både faktafilmer och fördjupande artiklar.
  • Skolverket har också en del som vänder sig direkt till eleverna.
  • Nyhetsvärderaren – för er som vill gräva i spännande data från ett aktuellt forskningsprojekt där drygt 12 000 unga arbetat med att värdera nyheter.
  • Statens Medieråd har en mängd material för MIK och har bland annat denna checklista för att vara källkritisk.
  • Kjellkritik, UR Play reportageserie
  • Källkritik, UR Play serie för elever år 7-9
  • Fejknyheter och propaganda, UR Play med Caroline Jack – föreläsning på engelska med svenska undertexter.
  • Viralgranskaren är en avdelning på tidningen Metro. Här kan eleverna lätt hitta dagsaktuella exempel med viralgranskningar av något som sprider sig på nätet. Alltifrån Facebookenkäter och kedjebrev till olika rykten och lögner. Viralgranskaren tar ofta också reda på vad som finns bakom kulisserna av ett rykte.
  • Viralgranskarens handbok en bok om hur man själv viralgranskar.
  • You are the fact checker now, artikel från Stanford University om hur man blir en bättre läsare online när det finns så mycket opålitligt i sitt flöde.

Det kommer alltid att finnas mycket skräp på internet. Också.

Avslutningsvis vill vi också passa på att säga att enbart fokusera på alla felaktigheter på nätet också är en ganska deprimerande väg att vandra. Det kommer alltid att finnas väldigt mycket tveksam information på nätet och människor tycker om att småskvallra. De senaste åren har det kraftsamlats för att avslöja allt som är fejk på nätet. Det är dock lite som att stå vid ett slukhål i marken – man kan lätt försvinna ner i marken. Det mest angelägna är att bära med sig metoder för att ständigt vara källkritisk och framför allt identifiera källor man litar på. Sunt förnuft och förmågan att andas djupt när man ser något riktigt dumt är bra att ha, så man lugnar ner sig innan man blir upprörd och delar något vidare.

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila Lin Kleiven, [email protected]