Del 8. Mediers roll, regelverk samt nya medieaktörer

Vad är mediers roll? Vad är pressfrihet och det pressetiska regelverket? Vilka är medieägarna idag och vilka alternativ till traditionella medier finns det? Hur står det till med lokaljournalistiken runt om i Sverige? Hur ser pressfriheten ut i det land teamet för Blankspots skolprojekt befinner sig i? Detta och mycket mer är aktuella frågeställningar för att förstå förändringen av medielandskapet.

Frågan om mediers roll är central i Blankspots skolprojekt. Under hela projekttiden diskuterar vi journalistikens roll i en demokrati med eleverna. Det är en angelägen fråga i en tid när en av världens mäktigaste ledare förklarat krig mot traditionella medier på det sätt som Donald Trump gjort.  Mediekritik är sunt och är en viktig komponent i en demokrati men att ifrågasätta, vilja tysta och hindra den fria pressens arbete som ledare är något helt annat. Detta blir en bra grund för att diskutera mediers granskande funktion. Förklaring av begreppet den fjärde statsmakten.

Foto: stock_photo_world / Shutterstock.com

Ett av fundamenten i den svenska demokratin är den fria pressen med en publicistisk självständighet. Att det finns oberoende journalistik som kan granska och vara forum för en fri debatt skyddas i grundlagen av tryckförordningen- och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa båda är mediegrundlagarna i Sverige. Den svenska tryckfrihetsförordningen är världens äldsta och antogs 1766 av den svenska riksdagen. I den ingår även offentlighetsprincipen som bland annat ger alla rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda.

Vad är pressfrihet?

Pressfrihet bygger på ett samhälles tryck- och yttrandefrihet. Grunden är att det i tryck ska vara möjligt att kritisera de styrande och förmedla information. Pressfrihet ingår som en självklar del av de flesta definitioner av demokrati. I praktiken innebär pressfrihet frånvaro av myndigheters förhandscensur av tidningar och etermedier. Ansvar för tryckfrihetsbrott och pressetiska övertramp utkrävs då istället i efterhand av ansvarige utgivaren. Källa: TU.

Illustration: Shutterstock

Medier som nyhetsförmedlare och granskare av samhället har en publicistisk uppgift som ska kunna utföras under stor frihet men också utifrån att man tar ansvar för denna uppgift. Det finns etiska regler som fungerar som stöd för press,radio och tv och det är dessa som skiljer sig från allt annat man hittar på nätet.

Pressetiken pekar på regler för hur man publicerar som dels berör att det ska vara korrekta allsidiga nyheter dels öppnar för möjligheten till bemötande och med respekt för den personliga integriteten. Här lyfter man också fram att man ska vara varsam med bilder, höra båda sidor och vara försiktiga med namnpubliceringar.

Det sistnämnda sätter också fingret på vilken utmaning det nya medielandskapet är för traditionella medier eftersom namn numer snabbt publiceras och sprids vidare till olika nättidningar och forum. En fråga som varit väldigt aktuell under #metoo-uppropen.

Om man känner sig personligen kränkt eller utpekad av något som publicerats i en tryckt tidning eller i en del nättidningar kan man vända sig till Allmänhetens Pressombudsman och Pressens Opinionsnämnd. Anmälan dit gäller för de medier som är anslutna till det pressetiska systemet. Gäller anmälan radio och tv vänder man sig till Myndigheten för press, radio och tv.

Övning 1: Vad är mediers roll och vem äger medierna idag?

Låt eleverna presentera resultatet av detta researcharbete med hjälp av länkarna nedan.

Övning 2: Hur står det till med lokaljournalistiken idag?

Läs Mediestudiers årsbok som lokaljournalistik och resonera med eleverna om lokaljournalistikens roll.

  • Hur många kommuner saknar bemannad redaktion?
  • Hur snabbt minskar antalet journalister i landet?
  • Vad har lokaljournalistiken för roll?

Resonera även med dem om den egna lokaltidningen (om den finns kvar). Läser de den, vad är de beredda att betala för den och hur tror de att den finansieras? Hur får de reda på vad som händer i kommunen och med t.ex. hur politiker och makthavare gör sitt jobb? Vem granskar makten om lokaljournalistiken inte finns?

Foto: Shutterstock

Övning 3: Nya medieaktörer

Numer består inte medielandskapet enbart av traditionella medier. Var och en som har en mobiltelefon och tillgång till nät har numer en tryckpress i sin ficka. I den här övningen vill vi be er och eleverna att utifrån den medieloggning de gjorde i övning 1 fundera över de nya medieaktörerna. Hur ser de på aktörer som Facebook, Youtube, Instagram, Snapchat och Netflix?

  • Vilken makt har de?
  • Vilken världsbild presenterar de?
  • Vem styr över de sajterna?

Övning 4: Kan man anmäla medier?

Här kan du läsa om hur det går till att göra en anmälan om man känner sig kränkt eller utpekad av medier anslutna till det pressetiska systemet.

Här kan du läsa om hur det går till att göra en anmälan av radio- och tv- program.

Använd sökverktyget och undersök vilka program som anmälts och för vad man fällts.

Läs- och söktips för lärare

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila Lin Kleiven, [email protected]