Lång väg kvar innan journalistiken kan blomstra

Av | 15 maj 2019

Den etiopiska regeringen slog nyligen på stort i media för att fira premiärministern Abiy Ahmeds första år vid makten. Flera reformer har gynnat yttrandefriheten – men mycket finns en del kvar att göra, det skriver den etiopiska journalisten Yohannes Asresu i en analys.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Etiopien

Efter månader av våldsamma protester var det styrande partiet Etiopiska Folkets Revolutionära Demokratiska Front (EFRDF)* på väg att tappa kontrollen.

Demonstrationerna i Oromia-regionen skapade kaos och oro och det var uppenbart att regeringspartiet TPLF höll på förlora sitt grepp om makten. Efter flera månader av interna strider tog Oromo Democratic Party (ODP) makten i den styrande koalitionen när dåvarande premiärministern Hailemariam Desalegn plötsligt sa upp sig – vissa påstår att uppsägningen var oväntad, medan andra säger att det var väntat men att det samtidigt kom som en överraskning.

Den 2:a april 2018 tog Abiy Ahmed över som premiärministern i Etiopien.

Ahmed Abiys första tal som premiärminister innehöll många oväntade budskap. Föregångarna nämnde sällan Etiopien vid namn och använde i stället ”landet” men Abiy Ahmed nämnde ”Etiopien” flera gånger i sitt tal.

Han prisade Gud i parlamentet, något som inte hänt sedan kejsar Haile Selassies regeringstid. Han tackade även sin mamma för hennes uppoffringar och hängivenhet under hans uppväxt.

Etiopier värderar sina mödrar och sitt land mer än någonting, och det talet placerade Abiy Ahmed i miljoner människors hjärtan.

Han ansågs vara Etiopiens enda hopp, någon som kunde förena landet. Han sträckte ut sin hand till Eritrea i ett försök att sluta fred och han fick ett omedelbart erkännande runt om i världen.

De goda gärningarna från den nya premiärministern slutade inte där. Han frigav alla samvetsfångar såsom politiker, journalister och aktivister. För första gången på 13 år blev Etiopien omnämnt av The Committee To Protect Journalists  (CPJ) som ”ett land utan journalister i fängelse”: 264 hemsidor och nyhetsmedier som tidigare blockerats är nu tillgängliga. Vid sitt första besök till USA som statschef medlade Abiy Ahmed även fred med den etiopiska diasporan. Han försonade den delade etiopiska ortodoxa kyrkan och bjöd in de utländska nyhetskanalerna att börja arbeta i Etiopien.

Tidigare har Ethiopian Satellite Television (ESAT) och Oromia Media Network (OMN) anklagats för att vara terroristorganisationer av TPLF-regeringen och det var brottsligt att titta på deras sändningar i landet.

Dessa två kanaler är nu återigen verksamma i Etiopien.

Abiy Ahmed förklarade också att yttrandefriheten hade återställs och att alla nu har rätt att yttra sig. Innan riksdagsvalet år 2015 hade den tidigare TPLF-regeringen anklagat åtta tidningar och tidningsskrifter för terroristbrott och fler än 30 journalister flydde till Kenya för att slippa hamna i det ökända Maekelawifängelset.

Ahmeds regering beviljade också licenser till flera nya medier. Enligt etiopiska sändningsmyndighetens (eba.gov.et) rapport från mars 2019 har landet numera 12 tidningar, 10 tidskrifter, 11 public service och 10 privatägda radiostationer och 18 privatägda tv-stationer. Av dessa 12 tidningar är fyra på engelska, medan de andra åtta är på amhariska. Av de åtta amhariska tidningarna täcker sex av dem politiska och socioekonomiska angelägenheter, de andra två täcker sport och idrott. Av de tio tidskrifterna är tre av dem månatliga, fem kommer ut två gånger i månad och två varje vecka. Fem av de tio täcker politik och socioekonomiska frågor.

Den etiopiska sändningsmyndigheten uppger även att landet nu har 49 tidningar jämfört med 34 tidningar från mars 2008 till juli 2015. Av dessa är endast en handfull fortfarande verksamma. De flesta av dessa 83 publikationer tvingades stänga ner den tidigare regeringen. Den dåvarande regeringen använde olika strategier för att tvinga dem att stänga, bland annat anklagelser om brott mot olika lagar. Annonsörer hotades med påföljder om de publicerar sina annonser i ”fiendens publikationer”, kostnaderna för papper och tryck ökade, tidningar nekades tillstånd att publicera eller beslagtogs innan de kunde säljas och så vidare.

Efter stora protester i den etiopiska oromoregionen byttes landets ledning ut och den nya premiärministern har inlett en era av reformer.

I ett av sina första tal till parlamentet lovade premiärministern också att det inte skulle finnas några överenskommelser bakom stängda dörrar och att allt regeringsarbetet skulle vara synligt för allmänheten.

Än så länge klingar det löftet något tomt.

Sedan han tog makten har Abiy Ahmed endast deltagit i två presskonferenser. Flera lokala och internationella mediehus har försökt få till enskilda intervjuer med premiärministern, men engelska Financial Times är den enda som hittills har lyckats.

Att få en intervju med landets tjänstemän är nu nästan svårare än under den tidigare regimen.

Förut gick det att få information från myndighetens kommunikationsansvariga och nästan alla myndigheter hade minst en sådan för att hantera media. De flesta var inte utbildade som kommunikationsspecialister utan var politiskt tillsatta tjänstemän och kvaliteten på information berodde på deras vilja och kunskap. Men Ahmed Abiys regering tog bort dessa tjänster och inrättade istället ett nytt system under premiärministerns kontor som inte har fungerat särskilt bra.

Utan ett effektivt kommunikationssystem uppstår förvirring, men det antas från regeringshåll att den veckovisa informationen från premiärministerns kontor är tillräcklig. Även public service-bolaget Etiopiens Television (ETV) har klagat över bristen på insyn och poängterat sin rätt att få information från offentliga myndigheter.

Premiärministerns kontor anordnade efter kritiken en mediekonferens för att fira Abiy Ahmeds första år på kontoret med en fotoutställning, paneldiskussioner och direktsändningar. Som vanligt följde ETV regeringens order och sände allt under en vecka. I ett tal till parlamentet hälsade premiärministern att medierna ska kunna göra sitt jobb ”utan fördom och rädsla” och att de kunde vara kritiska.

Men de statskontrollerade medierna anses fortfarande vara ett instrument för regeringen och regeringspartiernas propaganda. I likhet med sina föregångare har Abiy Ahmeds regering också sänt vinklade ”dokumentärer” för att kriminalisera och misstänkliggöra politiska motståndare och gamla fiender, något som bryter mot det fina löftet Abiy gav när han tog makten – att rättsstatens principer ska respekteras.

En sådan dokumentär sändes nyligen på tre regeringsanknutna TV-kanaler samtidigt. Detta kan ses som ett övergrepp mot rättsstaten eftersom man ska anses oskyldig tills det motsatta är bevisat.

Fredagen den 12:e april 2019 meddelade den etiopiska federala åklagarmyndigheten att de arresterat 59 tidigare tjänstemän för korruption och det känns som det kan vara en ny ”dokumentär” på väg.

Den tidigare TPLF-administrationen använde ”dokumentärerna” för att terrorisera och hota den fria pressen och för att tysta eller kriminalisera motståndare. Premiärministern Abiy Ahmed medgav de grymheter som gjordes av hans parti i ett av sina tal i riksdagen genom att säga ”vi är terroristerna”.

De goda gärningar som tidigare nämndes gjorde Abiy Ahmed till den mest beundrade etiopiska ledaren i modern tid.

Många tror dock att han blev överväldigad av allt stöd och beundran och att han glömde att människor också kan kritisera och kommentera hans ledarskapsstil och hans regering.

Det verkar som att Ahmed Abiy och hans regering är mindre toleranta mot kritiker och sociala medier. Han försöker ofta bemöta det som skrivs om honom och hans ledarskap. Vid vissa tillfällen har han försökt svara på Facebookinlägg eller kommentarer.

Statstelevisionen ETV fungerar fortfarande som en propagandamaskin i Etiopien. Bild: US ARMY.

Värt att notera är också att de flesta mediarelaterade förändringarna i Etiopien har skett, inte på grund av reformer eller ändringar av tidigare lagar, utan snarare på grund av Abiy Ahmeds goda vilja. Han lovade att ändra den drakoniska antiterror- och medielagen, men än har inget hänt. Utan dessa förändringar är det lätt att halka tillbaka i gamla mönster.

Journalister har tidigare flytt landet, fängslats och dött på grund av dessa lagar.

ETV kontrollerades och direktövervakades av TPLF i många år och genom att tillsätta en styrelse från allmänheten gav Abiy Ahmed kontrollen över publicservice-bolaget tillbaka till folket – åtminstone på pappret.

I verkligheten är det dock precis som det var tidigare: ETV fungerar fortfarande som en propagandamaskin. Det går dock inte att neka till att förändringar har gjorts för att organisationen bättre ska kunna utföra sitt publicserviceuppdrag.

Den TPLF-ledda regeringen fruktade tryckt media och såg privata tidningar som ”statens fiende”. Å andra sidan fruktar Abiy Ahmeds regering de sociala medierna och kallar dessa för ”ett hot mot den nationella säkerheten”. Den gamla regeringen tog fram anti-terror lagar för att tysta den fria pressen. Den nya skyndar sig för att driva igenom lagar om hets mot folkgrupp och ”fake news”.

En person som gör sig skyldig till hets mot folkgrupp kan idag få tre år i fängelse. Med tanke på den nuvarande situationen i Etiopien stödjer många idén om att lagstifta mot hets mot folkgrupp i sociala medier.

Men samtidigt är det också oroande – många är oroliga att det kan användas som ett verktyg för att undertrycka och tysta kritiker.

**

Den etiopiska pressen har en lång historia av att överleva under svåra omständigheter, men de privata medierna har också historiskt sett haft brist på professionella och erfarna journalister. Den TPLF-ledda regeringen ansåg att samarbete med ambassader i Etiopien och utländska mediabolag för stöd och medieutbildning var ett brott.

Många fängslades på grund av sina kontakter med organisationer som CPJ, Human Rights Watch med flera.

De flesta av de unga journalisterna i landet behöver i dag professionell vägledning och utbildning.

Sedan Abiy Ahmed tog makten har flera positiva förändringar gjorts. Utländska medieorganisationer och ambassader organiserar seminarier och paneldiskussioner för att bana vägen till professionalism inom journalistik. Nyligen genomförde den svenska ambassaden i samarbete med Fojo-institutet en tvådagars paneldiskussion under titeln ”Media reform i Etiopien – i en tid av förändring som främjar journalistik och demokrati i praktiken”.

Under de senaste åren har etiopiska mediabolag försökt inrätta ett medieråd. De hoppas att rådet kan reglera de privata medierna själv utan att blanda in regeringen.

Tyvärr har det inte uppnåtts av flera olika anledningar, men rådet kan spela en avgörande roll för den professionella utvecklingen av journalister och medier. 

**

”Fake news” är nästa stora utmaning för allmänheten, regeringen och medierna. Regeringen och media måste ta itu med frågan innan den blir för sent.

Flera You Tube-kanaler och Facebook-sidor publicerar och sprider overifierade, obalanserade och grundlösa rykten som nyheter. Etniskt baserade nyheter och sociala medier kan lätt orsaka kaos över hela landet. Den nyligen utarbetade lagen om hets mot folkgrupp kan hjälpa till med att reglera vissa delar av problemet. Många av de falska nyhetsfabrikerna använder falska kontonamn och vissa av dem misstänks vara baserade utanför landets gränser. Detta kommer att göra regleringen väldigt tuff och dyr.

I stället för att rusa framåt i full fart för att klara den nya lagstiftningen har regeringen fått rådet att inrätta ett ”faktakontrollråd”. Eftersom Etiopien planerar att genomföra ett val år 2020 kommer faktakontroll att vara till stor hjälp: Frankrike, Tyskland, Sverige och flera länder har på senare år använt faktakontroll för att skydda sina val från falska nyheter och utländsk påverkan.

Abiy Ahmeds tekniskt kunniga regering kommer sannolikt att utveckla och driva en faktaplattform som liknar faktiskt.se före valet.

Mediaorganisationer kan i det läget också skapa egna faktakollar för att förfina nyheter och lära allmänheten skilja sant från falskt.

Text: Yohannes Asresu, etiopisk journalist i exil.  BildTerje Skjerdal 

* EFRDF är en samling av fyra mindre partier som i sin tur har sina rötter i olika etniska grupper. Tigray People’s Liberation Front (TPLF), som styrt landet med järnhand i 27 år var med och grundade koalitionen.

Av | 15 maj 2019

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Fredspristagarens mardrömsvecka

Strax efter att Abiy Ahmed tilldelats Nobels fredspris utbröt protester. Epicentret för oron menade många stod att finna hos mediamogulen och Oromo-aktivisten Jawar Mohammed. Men hur ser han själv på den anklagelsen?

Blankspot lanserar nytt skolprojekt om demokratiutveckling

Med journalistiken som verktyg startar Blankspot ett nytt skolprojekt om globala demokratirörelser.

Ukrainsk journalist dömd av pro-ryska separatister

Journalisten Stanislav Aseyev har dömts till 15 års straffkoloni och förbjuds ägna sig åt journalistik i 2 år av pro-ryska separatister i Donetsk.

Nytt avsnitt av podden ”Take a walk”

I det tredje poddavsnittet vandrar Martin Schibbye längs med Drevvikens strand och funderar över Nobels...

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.