Detta är inte en betalvägg

Vi tycker att journalistik ska vara fri att läsa och dela. Och vi tror att du vill betala för det du gillar. Mer pengar betyder mer journalistik!

Så stöd oss gärna genom att Swisha valfritt belopp till 123 554 35 41 eller genom att beställa en prenumeration.

Jag förstår!

Löfvens hemliga karriär som vapenlobbyist

Av | 16 januari 2017

I går kunde Blankspot berätta att Stefan Löfven hjälpte Saab att sälja Jasplan till Brasilien. Det är inte första gången han hjälper till med försäljningen av svenskt krigsmaterial utomlands. Blankspot har gått igenom statsministerns tidigare karriär som vapenlobbyist.

Enligt Brasiliens riksåklagare hade Stefan Löfven en central roll i Jas-affären med Brasilien 2013. Bland annat ska han ha försökt övertyga Brasiliens förre president, Dilma Rousseff, om att köpa svenska Jas-plan via en nu korruptionsdömd lobbyist. Löfven ska dessutom ha varit med om att göra upp affären under Nelson Mandelas begravning i december 2013.

Men Löfvens arbete för en svensk vapenaffär i Brasilien hade börjat långt tidigare än så. Under sin tid som ordförande för Metall arbetade han aktivt för att vapentillverkaren Saab skulle få till en affär i Brasilien och han utnyttjade sina kontakter inom den brasilianska fackföreningsrörelsen.

I april 2010, strax efter att kungaparet hade besökt Brasilien, tecknade Stefan Löfvén ett kontroversiellt avtal med metallfacket CNM/CUT. Avtalet gick ut på att fackförbundet, där den dåvarande president Lula hade varit ordförande, skulle förorda att Brasilien valde Jas i stället för amerikanska eller franska flygplan.

Samtidigt vädjade Löfven till president Lula, att köpa svenska stridsflygplan. I ett brev den 5 april 2010 utlovade han att 28 000 jobb skulle skapas i Brasilien om landet valde de svenska flygplanen.

Lula och Löfven kände varandra sedan lång tid tillbaka genom det fackliga engagemanget. Lula da Silva, som flera gånger besökt Löfven i Sverige, hade fått ekonomiskt stöd från Metall på 1980-talet när han satt fängslad för sin fackliga kamp.

Redan i slutet av 1990-talet, inledde Stefan Löven sin karriär som vapenlobbyist. När Sverige försökte sälja Jas till Sydafrika bearbetade han sina fackliga kontakter. Löfven, som då var internationell sekreterare i Metall, arbetade aktivt för att övertyga regeringspartiet ANC liksom metallfacket Numsa om fördelarna med att välja det svenska flygplanet.

Precis som i Brasilien lyckades Löfven få det inflytelserika metallfacket att välja Jas framför andra flygplan. I utbyte mot en skola för metallarbetare, som finansierades av Saab, skrev Numsa ett pressmeddelande där de förordade att Sydafrika skulle köpa det svenska stridsflygplanet.

Tidningen Resumé har också kunnat visa att Stefan Löfven var anlitad som lobbyist för Saab och vapentillverkaren Hägglunds/BAE i Danmark 2008. Vid det tillfället handlade det om att övertyga danskarna att köpa både Jasplan och stridsvagnar för omkring 50 miljarder kronor.

Även i Danmark valde Löven att gå via kollegerna i det danska metallfacket. Men i detta fall misslyckades han och varken Saab eller Hägglunds/BAE fick sälja några vapen.

Om Stefan Löfven har haft i uppdrag från någon vapentillverkare, eller från något PR-bolag, är oklart. I slutfasen av affären i Brasilien agerade han i egenskap av ordförande i Socialdemokraterna, men hade inget uppdrag vare sig från regeringen eller från Metall att sälja stridsflygplan.

Blankspot har vid flera tillfällen sökt Stefan Löfven för att få svar på följande frågor:

– På vems uppdrag arbetade han med försäljningen i Brasilien?

–  Vilken relation hade han till den nu korruptionsdömde lobbyisten, och tidigare fackföreningsmannen, Mauro Marcondes?

– Var Stefan Löfven med och gjorde upp Jas-affären under Nelson Mandelas begravning 2013, som åklagaren påstår?

Statsministern har dock inte velat svar på några frågor om sin tid som vapenlobbyist och hälsar via sin pressekreterare att han inte har tid för någon intervju.

Bild: Saab AB

 

**

Läs mer: SAAB riskerar åtal för mutbrott.

Läs mer: Stefan Löven indragen i utredning 

 

Av | 16 januari 2017

Hjälp oss göra mer kvalitetsjournalistik

Vår journalistik är fri att läsa och byggs tillsammans med engagerade läsare. Men det kostar att göra journalistik.

Du kan bidra genom att Swisha valfritt belopp till 123 554 35 41 eller genom att beställa en prenumeration.