Del 4. Digital opinionsbildning, påverkan och konspirationsteorier

Hur sker påverkan idag och har det förändrats genom nätet? Vilka möjligheter finns för att göra sin röst hörd och påverka idag. Och hur klarar media att se igenom hur olika påverkansaktörer använder nätet idag. Hotas eller gynnas demokratin av den digitala utvecklingen idag? Varför sprids konspirationsteorier?

En stor fördel med nätet är möjligheten för var och en av oss att göra sin röst hörd. Det finns idag stora möjligheter att påverka på helt nya sätt.

Å ena sidan är detta fantastiskt eftersom nätet är möjligt för alla att använda. Förr i tiden hade bara några få personer råd med en tryckpress för att få ut det de ville berätta. Idag kan man säga att var och en av oss har en tryckpress och en sändningsbuss i fickan genom våra mobiltelefoner. Vi kan skriva och säga i stort sett vad vi vill. Via vänners vänner och ny teknik kan våra ord nå långt utanför den lilla kretsen av närmaste vänner. Det här är något att vara rädd om och handlar om grundläggande demokratiska principer.

Å andra sidan betyder det också att några få personer kan ta stor plats i debatten och påverka hela samhället. Precis som under ett möte där en person hörs och märks mycket. Problemet med samma fenomen på nätet är att det är lätt att manipulera så att man tror att det är jättemånga människor som tycker något.  Som om det den här gruppen tycker och tänker är något ”alla” tycker. Det är i sådana situationer som kunskapen om att vara källkritisk är viktig. Men också frågan om vem kan du lita på för att ta reda på mer. Den fråga man alltid ska ställa sig är ”vem tycker såhär och varför?” Och är man politiker eller journalist behöver man ta reda på om det här är något som verkligen ”alla” tycker. Vad tycker de som inte synts eller hörts på nätet? Att använda möjligheten att göra sin röst hörd är något som dels inte alla gör dels inte alltid innebär att det enbart är ”goda eller bra” perspektiv som man höjer sin röst för.

Med detta sagt vill vi att ni i det här sammanhanget funderar över de nya sätt som finns för att göra sin röst hörd. Och hur gör man det? Har bilder börjat användas på nya sätt?

Ett väldigt aktuellt exempel på mer positiva rörelser som förenat människor är hur taggen #metoo fått kvinnor över hela världen att berätta om sexuella trakasserier och övergrepp.

Det finns många liknande fenomen som leder till förändring, bojkott av varumärken eller väcker uppmärksamhet för en fråga. Men det finns alltid två sidor av ett mynt. Nätet och enkelheten att sprida information innebär också att det är lätt att sprida så kallade konspirationsteorier där man tror att allt är en komplett eller sammansvärjning. Eller desinformation i syfte att sprida falsk information.

Möt opinionsbildaren Jenny Lindahl

Jenny Lindahl, chef för Arena Opinion, har varit politiskt aktiv länge och kan allt om påverkansarbete. Zandra Thuvesson samtalar med henne om hur opinionsbildning sker idag och vad som skiljer sig från förr. Hur når man ut och vad krävs för att få människor att engagera sig. Jenny lyfter också fram det ansvar man har att förvalta det engagemang man startat när några väl valt att börja bry sig om det man kampanjat om. Vidare pratar de om upphovsrätt, om vikten av respekten för upphovsrätt, att inte ta andras bilder och återpublicera dem på sin Facebooksida och vikten av att ha koll på källor.

Övning 1: #metoo

Beskriv rörelsen #metoo, vad hände, vad handlar det om och hur går det till att vara med i #metoo?

Vem startade ”Me too” och varför tror du att det blivit så stort nu?

Vilka är skillnaderna och likheterna med kampanjen #prataomdet som var  stor för några år sedan.

Får man publicera namn på personer i media som anklagas för något av någon i sociala medier?

Hur försvarar Expressen att man först inte publicerade namnet på en av de utpekade mediemännen och sedan gjorde det?

Vilka medier fälldes i Pressens Opinionsnämnd för sina publiceringar?

Finns det något mer som kan vara negativt med ett upprop på nätet i sociala medier?

Metoo – idag ett år senare vad har det betytt?

Övning 2: Hitta fler digitala kampanjer

Leta reda på ett antal kända digitala fenomen eller kampanjer som du minns. Sådana fenomen som Ice Bucket Challenge eller de häftiga reaktioner som fanns förra året under Åhléns luciakampanj. Vilka liknande fenomen minns du och vem låg bakom dessa kampanjer eller initiativ? Vad ville de åstadkomma?

Foto: Michael Howard https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/

 

Tror du att sådant här kan påverka? Hur i så fall. Eller om du inte tror det. Varför inte?

Övning 3: Valet 2018 – hur blev det?

Inför valet 2018 spekuleras det mycket i vilken roll nätet skulle ha. Vad tror du? Spelade sociala medier någon roll? Hur skulle en digital kampanj för politik se ut tycker du för att väcka din uppmärksamhet? Vilka plattformar borde man vara på för att engagera dig inför nästa val? Och blev valrörelsen utsatt för påverkanskampanjer?

Övning 4: Konspirationsteorier

Statens Medieråd har tagit fram en övning med fokus på frågan om Vem är det som styr oss? Syftet med övningen är att problematisera varför människor tror på konspirationsteorier och vad det kan leda till. Utforska även myndighetens övriga MIK-material inom ämnet.

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila: Brit Stakston, [email protected]