Nya verktyg krävs för journalisters säkerhet: ”Det räcker inte att räkna de döda”

Av | 9 november 2017

I UNESCO:s senaste rapport om yttrande och mediefriheten i världen så framkommer det att i genomsnitt dödas två journalister i veckan och i nio av tio fall ställs ingen till svars. Men hur får man bukt med straffriheten och är fokuseringen på dödstalen ett problem?

  • I en nyhetsartikel berättar vi om något som just har hänt. Händelseutvecklingen kan ha förändrats efter att artikeln skrevs.

Blankspot ställde frågan till forskaren Sara Torsner som är doktorand vid Centre for Freedom of the Media (Department of Journalism Studies) vid universitet i Sheffield. Sara Torsner arbetar med att ta fram verktyg för att bedöma risker och menar att vi ännu inte ”till fullo har förstått dynamiken när det gäller hot mot journalister”.

– Vi vet att olika typer av attacker mot journalister blir allt vanligare, men vi vet relativt lite om problemets verkliga omfattning. Vi vet inte heller tillräckligt mycket om de samhälleliga konsekvenserna av att journalister tystas.

Sara Torsner är doktorand vid Centre for Freedom of the Media (Department of Journalism Studies) vid universitet i Sheffield.

Orsaken till det är att saknas systematiskt insamlad information som kan användas för att på djupet beskriva och analysera tendenser vad gäller hotbilder mot journalister och utan den datan är det svårt att utläsa varför och i vilka sammanhang journalister attackeras.

– I dag dokumenteras framförallt när journalister dödas på grund av sin yrkesutövning. Dödliga attacker mot journalister är den allvarligaste formen av censur, men dessa attacker är bara toppen av ett isberg. Att bara räkna antalet dödliga attacker säger dessutom lite om de bakomliggande orsakerna till olika hotbilder, fortsätter Sara Torsner.

Att räkna antalet döda leder med andra ord till att man kan konstatera om dödsfallen ökar eller minskar i ett land, men det förklarar inte om exempelvis en minskning kan kopplas samman med en tendens där journalister istället tvingas till självcensur på grund av ökande hot eller andra typer av sanktioner som arresteringar, fängelsedomar eller trakasserier.

Mot den bakgrunden finns det enligt Sara Torsner ett behov av nya verktyg.

– Dels behövs verktyg som på ett sofistikerat sätt kan dokumentera direkta och indirekta hot och attacker mot journalister. Vi behöver utforska hur olika typer av hot samverkar, exempelvis angrepp ”on-line” och ”off-line”.  Det är också viktigt att studera och förstå under vilka förhållanden hot trappas upp till mer allvarliga attacker.

Men hon menar också att hot mot journalister måste förstås som ett komplext problem som existerar både i etablerade demokratier och i icke-demokratiska samhällen.

– Vi behöver förstå och kartlägga vilka specifika samhälleliga mekanismer som genererar olika typer av hot. Därför är det inte tillräckligt att enbart samla in statistik över olika typer av angrepp. I min forskning argumenterar jag för att sådan statistik måste analyseras i relation till i vilken utsträckning fri och oberoende journalistik tolereras och värderas, säger Sara Torsner.

Närmare 850 journalister, mediearbetare och sociala medieproducenter har dödats de senaste tio åren. Kurvan är stigande och många mord sker i länder med väpnade konflikter.

Målet med forskningen i Sheffield är att den på sikt ska det leda till att utveckla ett verktyg som undersöker hur risknivåer för journalister samverkar med olika former av samhällelig instabilitet.

Men vad kan göras på kort sikt?

– Att kartlägga och beskriva problematiken med hot mot journalister i sin komplexitet är ett viktigt första steg för att kunna förebygga risker och förhindra att situationen förvärras, säger Sara Torsner.

Hon tror också att forsatt påverkansarbete gentemot politiker och makthavare om journalistikens viktiga funktion i en demokrati är en nyckelfråga.

– Om ingen frågar efter fängslade journalister eller försöker använda de rättsliga mekanismer som finns, hur långsamma eller svaga de än må vara, för att få dem fria kommer de med all sannolikhet att förbli fängslade. I ett land som Sverige tror jag att det är viktigt att arbeta brett med att visa och förklara journalistikens värde i en demokrati.

I det här arbetet menar Sara Torsner har både branschen och enskilda journalister en roll.

– De svenska domar som i år slog fast att hot mot journalister i praktiken är ett hot mot demokratin är ett viktigt steg i rätt riktning. En glädjande utveckling som sänder viktiga signaler både nationellt och internationellt. En annan konkret åtgärd är att arbeta för att skapa möjligheter för journalister som lever i exil i Sverige att kunna fortsätta arbeta journalistiskt.

När Sara Torsners forskning är klar hoppas hon att en framtida databas kan ligga till grund för åtgärder som i sin tur kan förebygga hot mot journalister.

I förlängningen hoppas hon kunna bygga en modell som kan förutse höjda risknivåer för journalister.

– Framförallt tycker jag att det är viktigt att undersöka om tendenser vad gäller journalisters säkerhet kan användas som en indikator på en mer generell samhällelig utveckling. Om eskalerande hot mot journalister kan användas som en varningssignal om ökande samhällelig instabilitet.

Av | 9 november 2017

Stöd oss för mer journalistik

Vår journalistik är fri att läsa och byggs tillsammans med engagerade läsare. Men det kostar att göra journalistik.

Stöd oss genom att Swisha valfritt belopp till 123 554 35 41 eller genom att beställa en årsprenumeration.