Nya verktyg krävs för journalisters säkerhet: ”Det räcker inte att räkna de döda”

Av | 9 november 2017

I UNESCO:s senaste rapport om yttrande och mediefriheten i världen så framkommer det att i genomsnitt dödas två journalister i veckan och i nio av tio fall ställs ingen till svars. Men hur får man bukt med straffriheten och är fokuseringen på dödstalen ett problem?

Blankspot ställde frågan till forskaren Sara Torsner som är doktorand vid Centre for Freedom of the Media (Department of Journalism Studies) vid universitet i Sheffield. Sara Torsner arbetar med att ta fram verktyg för att bedöma risker och menar att vi ännu inte ”till fullo har förstått dynamiken när det gäller hot mot journalister”.

– Vi vet att olika typer av attacker mot journalister blir allt vanligare, men vi vet relativt lite om problemets verkliga omfattning. Vi vet inte heller tillräckligt mycket om de samhälleliga konsekvenserna av att journalister tystas.

Sara Torsner är doktorand vid Centre for Freedom of the Media (Department of Journalism Studies) vid universitet i Sheffield.

Orsaken till det är att saknas systematiskt insamlad information som kan användas för att på djupet beskriva och analysera tendenser vad gäller hotbilder mot journalister och utan den datan är det svårt att utläsa varför och i vilka sammanhang journalister attackeras.

– I dag dokumenteras framförallt när journalister dödas på grund av sin yrkesutövning. Dödliga attacker mot journalister är den allvarligaste formen av censur, men dessa attacker är bara toppen av ett isberg. Att bara räkna antalet dödliga attacker säger dessutom lite om de bakomliggande orsakerna till olika hotbilder, fortsätter Sara Torsner.

Att räkna antalet döda leder med andra ord till att man kan konstatera om dödsfallen ökar eller minskar i ett land, men det förklarar inte om exempelvis en minskning kan kopplas samman med en tendens där journalister istället tvingas till självcensur på grund av ökande hot eller andra typer av sanktioner som arresteringar, fängelsedomar eller trakasserier.

Mot den bakgrunden finns det enligt Sara Torsner ett behov av nya verktyg.

– Dels behövs verktyg som på ett sofistikerat sätt kan dokumentera direkta och indirekta hot och attacker mot journalister. Vi behöver utforska hur olika typer av hot samverkar, exempelvis angrepp ”on-line” och ”off-line”.  Det är också viktigt att studera och förstå under vilka förhållanden hot trappas upp till mer allvarliga attacker.

Men hon menar också att hot mot journalister måste förstås som ett komplext problem som existerar både i etablerade demokratier och i icke-demokratiska samhällen.

– Vi behöver förstå och kartlägga vilka specifika samhälleliga mekanismer som genererar olika typer av hot. Därför är det inte tillräckligt att enbart samla in statistik över olika typer av angrepp. I min forskning argumenterar jag för att sådan statistik måste analyseras i relation till i vilken utsträckning fri och oberoende journalistik tolereras och värderas, säger Sara Torsner.

Närmare 850 journalister, mediearbetare och sociala medieproducenter har dödats de senaste tio åren. Kurvan är stigande och många mord sker i länder med väpnade konflikter.

Målet med forskningen i Sheffield är att den på sikt ska det leda till att utveckla ett verktyg som undersöker hur risknivåer för journalister samverkar med olika former av samhällelig instabilitet.

Men vad kan göras på kort sikt?

– Att kartlägga och beskriva problematiken med hot mot journalister i sin komplexitet är ett viktigt första steg för att kunna förebygga risker och förhindra att situationen förvärras, säger Sara Torsner.

Hon tror också att forsatt påverkansarbete gentemot politiker och makthavare om journalistikens viktiga funktion i en demokrati är en nyckelfråga.

– Om ingen frågar efter fängslade journalister eller försöker använda de rättsliga mekanismer som finns, hur långsamma eller svaga de än må vara, för att få dem fria kommer de med all sannolikhet att förbli fängslade. I ett land som Sverige tror jag att det är viktigt att arbeta brett med att visa och förklara journalistikens värde i en demokrati.

I det här arbetet menar Sara Torsner har både branschen och enskilda journalister en roll.

– De svenska domar som i år slog fast att hot mot journalister i praktiken är ett hot mot demokratin är ett viktigt steg i rätt riktning. En glädjande utveckling som sänder viktiga signaler både nationellt och internationellt. En annan konkret åtgärd är att arbeta för att skapa möjligheter för journalister som lever i exil i Sverige att kunna fortsätta arbeta journalistiskt.

När Sara Torsners forskning är klar hoppas hon att en framtida databas kan ligga till grund för åtgärder som i sin tur kan förebygga hot mot journalister.

I förlängningen hoppas hon kunna bygga en modell som kan förutse höjda risknivåer för journalister.

– Framförallt tycker jag att det är viktigt att undersöka om tendenser vad gäller journalisters säkerhet kan användas som en indikator på en mer generell samhällelig utveckling. Om eskalerande hot mot journalister kan användas som en varningssignal om ökande samhällelig instabilitet.

Av | 9 november 2017

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Lång väg kvar innan journalistiken kan blomstra

Den etiopiska regeringen slog nyligen på stort i media för att fira premiärministern Abiy Ahmeds första år vid makten. Flera reformer har gynnat yttrandefriheten – men mycket finns en del kvar att göra, det skriver den etiopiska journalisten Yohannes Asresu i en analys.

Vilka är nycklarna till den positiva utvecklingen i Etiopien?

Vad händer med demokratin när press- och yttrandefriheten inskränks? Hur kan vi stärka skyddet för den fria journalistiken? Vilka är nycklarna till den positiva utvecklingen i Etiopien? Se en inspelning av seminariet "Journalisters utsatthet – ett hot mot demokratin" som ägde rum hos FUF den 14:e maj.

Ny oroande trend: fredliga länder farligare än krigszoner

Antalet journalister som mördades för att de gjorde sitt jobb steg till 73 i fjol, men ett oroande mönster träder fram om man bryter ner siffrorna vilket säkerhetsorganisationen INSI gjort i en ny rapport.

Nu kan du förhandsbeställa säkerhetshandboken

Blankspot fortsätter arbetet med att stärka journalisters säkerhet genom att tillsammans med Metis Services och journalisten Joakim Medin sammanställa erfarenheterna från de senaste årens säkerhetskurser i en handbok.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.