Offentlighetsprincipen är inte värd att fira

Av | 25 oktober 2016
  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Sverige

I år är det 250 år sedan den svenska offentlighetsprincipen infördes. Det firas på en hel rad platser i landet och våra politiker håller högtidstal och slår sig för bröstet. Men frågan är vad vi har att fira. Under senare år har den svenska öppenheten närmat sig skammens nivå skriver Nils Resare i en krönika.

Sverige är världens mest öppna samhälle. Så brukar det heta i högtidstalen och så låter det på de många event som i år arrangeras för att fira en av de viktigaste hörnpelarna i den svenska demokratin – offentlighetsprincipen. Men frågan är om det är sant och om 250-års jubileet ens är värt att fira.

För oss som praktiskt tillämpar offentlighetsprincipen har de senaste åren inneburit en rad bakslag. Sverige har blivit som vilket annat land som helst där makthavare och tjänstemän enkelt kan smyga undan den känsliga information som de inte vill att allmänheten sa få del av.

För ett och ett halvt år sedan begärde jag ut dokument som rörde Sveriges vapenaffärer med militärjuntan i Thailand. Det dröjde över tre månader och när jag väl fick materialet var det nästan omöjlig att läsa – mer än 70 procent av texten var överstruken med svart tusch. I stora stycken gick det inte att förstå hur olika lösryckta ord eller meningar hände ihop.

I vissa dokument var till och med diarienummer och datum överstrukna. Det var uppenbart att någon ville mörka omständigheterna kring den kontroversiella vapenaffären.

Fallet prövades först av Justitiekanslern, JK, som riktade svidande kritik mot UD för att de hade brutit mot kravet att lämna ut dokumenten ”skyndsamt”. Enligt reglerna får det maximalt ta ett par dagar att lämna ut en allmän handling – inte tre månader.

Därefter prövades fallet av kammarrätten i Göteborg. Även de slog ner på UD:s hantering av ärendet och beslutade att en ny sekretessprövning skulle göras. Bland annat fick inte UD hemlighålla datum och diarienummer.

Det skulle ta ytterligare  tre månader för UD att göra denna prövningen. De dokument jag då fick innehöll visserligen mer information men var fortfarande svårlästa. Dessutom hade den långa handläggningstiden gjort att det inte längre var aktuellt att skriva mer i frågan.

Hanteringen av Jas-materialet är bara ett i raden av exempel på en allt mer tilltagande dysfunktionalitet i den svenska offentlighetsprincipen. Yttrandrefrihetsexperten Nils Funcke har pekat på att den svenska öppenheten är på väg att vittra sönder. Sekretessbestämmelserna blir fler, meddelarfriheten inskränks och utrikessekretessen utökas.

Under 2000-talet har den svenska öppenheten begränsats på en hel rad områden. Bland annat har ”tystnadsplikt” införts för en rad statstjänstemän vilket kan minska deras möjligheter att dela information om korruption och missförhållanden med media.

Även när det gäller utrikessekretess, och relationer till andra stater, har det skett tydliga försämringar.

Enligt Nils Funcke har tröskeln för utrikessekretess sänkts. Förr ansågs ”mindre störningar”, eller ”irritation”, från en annan stat inte vara skäl nog för en hemligstämpling. Men med nya bestämmelser anses det internationella samarbetet försämras vilket leder till att mindre material lämnas ut.

Bolagiseringen av statlig verksamhet har också avsevärt försvårat granskning, inte minst på utrikesområdet. En rad myndigheter har i dag konsultbolag som utför internationella biståndsuppdrag. Aktiebolag som Sweroad, Swedesurvey med flera kan i hög grad gömma sig bakom affärssekretess trots att de är direkt kopplade till svenska myndigheter.

Samma sak gäller det statliga riskkapitalbolaget Swedfund och dess underbolag Swedpartnership. Trots att de hanterar stora skattepengar är insynen i deras verksamhet ytterst begränsad.

Till försämringarna hör också att det under senare år i princip har blivit omöjligt att granska de militära operationer där Sverige deltar.

Allt detta gör att Sverige närmar sig en skammens nivå när det gäller utrikessekretessen. Men det hörs förvånansvärt få protester. Och 250-årsjubileet firas som om Sverige fortfarande var en stormakt när det gäller öppenhet.

**

Bild: Några av dokumenten om Jas-affären med Thailand.

Uppskattade du krönikan? Vill du läsa mer? Stöd i så fall Blank Spot Project så att vi kan fortsätta ta fram journalistik. Då kan du också gå med i Nils Resares grävgrupp och bidra till nästa reportage.

Av | 25 oktober 2016

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Ann Linde blir ny utrikesminister

Enligt vad som beskrivs som "säkra källor" till SVT Nyheter blir nuvarande handelsministern Ann Linde (S) Sveriges nästa utrikesminister när Margot Wallström avgår.

Samiska kvarlevor ska åter begravas

Den 9 augusti 2019 sker den hittills största repatrieringen av samiska kvarlevor i Sverige. Kvarlevorna av 25 individer ska återbördas till sin ursprungliga viloplats på Gammplatsen i Lycksele, där de grävdes upp så sent som på 50-talet.

Myten om Blue Birds förlisning

För 146 år sedan, julafton 1872 förliste briggen Blue Bird utanför Smögen. Med nedisad rigg, dömd att bli vrak, krossades fartyget mot den rödfärgade bohuslänska graniten. En tragedi som genom Evert Taubes ballad sitter djupt i många av oss. Men är historien sann?

Presspodden #12 – Förövarnas berättelser

I avsnitt tolv gästas Presspodden av Ida Östensson, opinionsbildare, föreläsare och grundare av Fatta-rörelsen samt stiftelsen Make Equal.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.