Pengar som kostar mer än de smakar

Av | 24 juni 2019

Är Facebooks nya valuta en välståndsskapande mirakelkur? Eller en digital brukspatrons allomfattande boja?

Nyligen meddelade Facebook att deras sedan länge förutspådda digitala valuta, designad från grunden för den digitala tiden, kommer att lanseras år 2020. Tillsammans med hittills 27 andra aktörer bildar de ett konsortium med säte i Schweiz, som ska överse valutan, nu döpt till Libra, efter det latinska namnet för stjärntecknet vågen.

I gruppen ingår en rad av den nya tidens digitala tjänster såsom Uber, Lyft, Ebay och Spotify, samt några betalaktörer så som Visa, Mastercard, Paypal och Kiva. Facebook har parallellt startat bolaget Calibra för att skapa konsumenttjänster som använder sig av den nya valutan.

Libra presenteras som en kryptovaluta, ett hajpat uttryck som som få egentligen vet vad det betyder, men som andas både informationssäkerhet och futurism. Detta tjänar Facebooks PR-syften väl, då en lång rad avslöjanden  de senaste åren har skapat frågetecken kring bolagets förmåga att hantera säkerhets- och integritetsfrågor. Men även om den Blockchain-baserade lösningen, där transaktioner verifieras med hjälp av kryptografiska signaturer, säkert stärker valutans konkurrenskraft i termer av säkerhet och effektivitet, är det mest en teknisk implementationsdetalj med liten relevans för hur valutan faktiskt är tänkt att fungera.

För på ett finansiellt plan är Libra nämligen betydligt mer likt ett klassiskt värdepapper än andra kryptovalutor. Det som ofta kännetecknar andra kryptovalutor, till exempel Bitcoin, är dels att värdet av valutan inte baseras på någon underliggande tillgång, och dels att den inte är knuten till en central auktoritet. Detta leder till att valutans värde fluktuerar mycket, och gör den attraktiv för spekulation och direkt olämplig för transaktioner. Själva poängen med Libra är att underlätta transaktioner, och därför är dess värde knutet till ett antal stora statliga valutor. 

Företag som Mpesa har sedan länge erbjudit betallösningar till folk som saknar kreditkort.

Facebook kommer genom Libra att kunna bidra till att göra både Blockchain-teknik och digitala valutor mer mainstream, vilket i slutändan kan gynna utvecklingen av andra kryptovalutor. Men i själ och hjärta är inte Libra en ny sorts pengar, utan en teknisk lösning för att genomföra transaktioner av helt vanliga pengar. Libra påminner således mer om de betallösningar Mpesa, Western Union eller Wechat erbjuder än om Bitcoin. 

Men låt inte diskussionen om begreppen distrahera analysen om de större ekonomiska konsekvenserna av att Facebook ger sig in på valutamarknaden. Betydligt viktigare är frågorna om hur detta kan bidra till, eller motverka, stabilitet och utveckling av världsekonomin. 

Fokus bör ligga på analyser av sambandet mellan tillgång till denna digitala valuta och tillväxt, sysselsättning, infrastruktur och välfärd. 

Facebook säger sig vilja underlätta vardagen för de 31 procent av världens befolkning som i dag inte har någon relation till en bank. Genom att ge tillgång till en valuta som ”works for everyone” ska denna centrala målgrupp få nya kreditmöjligheter. Med tanke på den ambitionen så är det anmärkningsvärt att det i konsortiet inte ingår någon aktör som företräder konsumenters rättigheter, inte heller några traditionella banker, globala biståndsaktörer eller globala organisationer med fokus på mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. 

Att många i fattiga länder saknar möjlighet att låna pengar har inte att göra med att banker inte är verksamma där, för det är de. Problemet är ofta att faktorer så som dålig infrastruktur, korruption, extremväder och arbetslöshet, gör att risken för att lån inte kan betalas tillbaka blir för stor, och därmed blir lånen för dyra. En ny valuta gör inget för att adressera den underliggande risken och kreditvärdigheten för dessa människor.

Vid sidan av frågan om kredit finns frågan om transaktioner. Libra kommer med ett löfte om att göra det enklare och billigare att skicka pengar. Då är det viktigt att komma ihåg att en stor del av vad som gör internationella överföringar dyra är den myriad regelverk som måste uppfyllas. Reglerna har bland annat till syfte att förhindra allvarliga brott så som penningtvätt och terrorfinansiering, men även att kontrollera import och export av kapital. 

Och där finns också en del av svaret på varför så många stater förhåller sig skeptiska till initiativet. Om Facebook  via Libra skulle åstadkomma det de beskriver i sin marknadsföring, och lyckas skapa stora globala handelsvolymer i sin valuta, är det nästan oundvikligt att de börjar gnaga i kanten på staternas makt. Facebook har uttryckligen sagt att de inte ska göra detta. Men det är lätt att se hur valutan skulle kunna leda till att det penningpolitiska utrymmet, liksom möjligheten till kapitalkontroll och skatteuppbörd minskade i länder som redan kämpar i uppförsbacke på dessa områden.

Det är länge sedan jag personligen blivit så dystopisk för något skede i den digitala utvecklingen som efter att ha sett Libras marknadsföringsvideo. Den präglas av en naiv teknikoptimism som jag hoppades lämnats i kölvattnet av idéer om evigt liv, kunskap om teknikanvändningen i Kina för att ranka medborgare, rysk påverkan på det amerikanska valet och framväxten av terrorism och extremrörelser. Men detta är ju precis vad som är möjligt för att komplexiteten är så hög, få förstår teknik eller finansmarknaden tillräckligt mycket. Spelplanen är öppen när teknikoptimismen förblindar. 

Det är redan idag ett problem att Facebook ofta betraktas som, och beter sig som, en nationalstat som verkar under egna regler. Facebook finns på en multinationell marknad och har en exceptionellt dominant roll i många regioner i världen. Att till detta addera att de ska bli en finansiell aktör kan inte bara sväljas som disruptivt och utvecklande. Vi måste även överväga riskerna.

Vad händer om ett regimskifte i något land leder till att Facebook förbjuds? Vad händer med tillgångarna för de som stängs av från Facebook? Kommer Facebook skicka kontrolluppgifter till alla världens skatteverk för den valutahandel och momspliktiga försäljning som sker i Libra? Om vi drar linjen fullt ut i vad som presenterats i veckan var kommer vi hamna då? Här krävs det många och smarta analyser de kommande åren. Och vaksamma Facebookanvändare.

Att enskilda får möjlighet att enklare sälja sina varor eller ett smidigare sätt att betala för sin Uber eller lyssna på Spotify kan visserligen vara positivt, men löser inte de grundläggande problemen i länder som behöver demokrati och skatteintäkter till infrastruktur och välfärd för att utveckla sina ekonomier. 

Facebooks högkvarter i Palo Alto Kalifornien

I Libras lanseringsmaterial är teknikoptimismen hisnande stor. Så låt oss balansera det genom att titta på initiativet med motsvarande teknikpessismistisk blick. Då påminner det mer om ett slags feodalsamhälle där en monopolistisk storägare delar ut kuponger som mottagaren bara kan använda för de angivna produkterna som storägaren valt att samarbeta med. Snart har vi personer som jobbar på Facebook, som får lön via Facebook och som gör all sin konsumtion via Facebook.

Visst, det finns även inom världsekonomin och valutamarknaden anledning att arbeta med innovation och utveckling men här har vi inte råd att låta det gå för snabbt. Och om vi inte är nöjda med det valutasystem som finns, bör inte det åtgärdas av folkvalda politiker snarare än av ett svårkontrollerat börsbolag som Facebook?

För snart 25 år röstade Sverige om att gå med i EU. Nej-kampanjen brukade då säga att det är långt till Stockholm men längre till Bryssel. Den gången vann ja-sidan. Men nio år senare, när det röstades om Euron, och de penningpolitiska frågorna stod i centrum, ansågs Bryssel vara för fjärran. Hur mycket längre är det inte då till Palo Alto? 

Libra-lanseringen är så talande för samtiden, och man måste verkligen älska arrogansen och naiviteten i detta. I lanseringsvideon beskrivs en värld med pengar som fungerar för alla. Och avslutas med de visionära orden om att detta bara är början. 

”Move to a world where money works for everyone. This is Libra. And it is just the beginning.”

Exakt så. Vad Libra är början på, det bör vi vara extremt vaksamma för. 

I lanseringsfilmen för Libra är framtiden ljus.
Av | 24 juni 2019

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Ett år med gula västarna

Är Gula västarna chic eller passé? På söndag hoppas rörelsen fira ett år med megademonstrationer runtom i Frankrike. Demonstrationer som har för vana att sluta våldsamt.

Stakston: Om konsten att köpa ett valresultat

Istället för att lämna EU nu i veckan går Storbritannien till nyval den 12 december. Cirkusen runt Brexit är ett färskt exempel att bära i minne vad gäller konsekvensen av politisk annonsering i sociala medier.

Brexit bortom de Brittiska öarna

Storbritannien har en lång rad utomeuropeiska territorier med komplicerade förhållanden till EU. Vad kommer hända med dem efter Brexit?

Stakston: Facebooks valuta klarar inte företagets förtroendekris

Den senaste månaden har flera nyckelaktörer hoppat av Facebooks hajpade valutaprojektet Libra. Zuckerberg har grillats av den amerikanska kongressen och det ser ut som om Facebooks förtroendekris kommer att påverka Libras utveckling.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.