Planerna på att dämma upp Nilen orsakade krig 1956 – kommer det hända igen?

Av | 6 augusti 2020

Under de senaste decennierna har man kunnat se med oro på hur spänningarna byggts upp mellan Egypten och Etiopien över byggandet av den stora etiopiska renässansdammen på den blå Nilen. Men vad finns att lära av historien?

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Etiopien

Text: Mike Muller, professor vid universitetet i Witwatersrand.

Egyptiska politiker har offentligt hotat med krig för att försvara vad de ser som sitt existentiella intresse – Egyptens rätt till lejonparten av Nilens vatten. Över 80 procent av vattnet som når Egypten kommer från Etiopien.

Det har också påståtts att Egypten stöttat separatistiska rörelser i Etiopien för att försvaga den etiopiska regeringen och avleda dem från dammbygget. 

Egypten har en lång historia av att försvara sin rätt till vattnet genom de koloniala avtal som ger landet veto att stoppa nio länder uppströms från att använda Nilens vatten. Med Sudan finns ett separat avtal. 

Så den etiopiska renässansdammen är principiellt viktig eftersom den kan skapa ett prejudikat för att andra länder att också ignorera de egyptiska anspråken och börja använda floden för det egna landets utveckling. 

I juni meddelade så den Etiopiska regeringen att efter de kraftiga regnen hade dammens reservoar börjat fyllas. 

Det har aldrig utbrutit ett krig på grund av vatten, men planerna på en enorm damm på Nilen var i centrum för en av det Kalla krigets mest dramatiska episoder.

Suezkrisen 1956 triggades av att Egyptens president Gamal Abdel Nasser nationaliserade kanalen. Ett av motiven som han angav var att landet behövde pengar för att bygga Aswan-dammen. Israel tillsammans med franska och brittiska styrkor inledde en militär intervention med fick dra sig tillbaka under årsskiftet 1956-1957.

Det kan vara på sin plats att backa bandet och titta på denna del av historien för att sätta dagens spänningar i ett sammanhang.

Aswan-dammen

Under många decennier hade Egypten försökt att hitta ett sätt att reducera landets beroende av en flod vars flöde var farligt oregelbundet. År av massiva översvämningar, som förstörde allt i sin väg, följdes av omfattande torka som påverkade miljoner av egyptier som levde på landsbygden. 

Aswandammen erbjöd en väg ut ur denna olycksbådande spiral.

Visionen var en damm som skulle kunna härbärgera tillräckligt med vatten för att ta landet genom den värsta tänkbara torkan och få ett för jordbruket regelbundet flöde. 

Utmaningen låg i att omsätta den visionen i en verklig damm.

Egyptens president Gamal Abdel Nasser förhandlade med både USA och flera europeiska länder för att finansiera dammen men projektet maldes ner av det geopolitiska spelet. När tiden var inne för att lägga pengarna på bordet så drog USA tillbaka sitt stöd. Landet såg också till att Världsbanken gjorde samma sak. Länder som Storbritannien var för tillfället allt för upptagna med sina egna koloniala ambitioner. 

Så Egypten vände sig till Sovjetunionen för att be om ett lån. Ett beslut som fick det att se ut som om landet tog klivet över till det kalla krigets socialistiska läger. 

Kort därefter, 1956 nationaliserades Suezkanalen, med motiveringen att det var nödvändigt för att finansiera dammbygget. 

Brittiska och franska trupper invaderade området kring Suezkanalen i ett försök att återta kontrollen över denna världsekonomins kroppspulsåder mellan Storbritannien och dess kolonier.

Men när USA vägrade att stötta invasionen var de tvungna att lämna över kontrollen till den första fredsbevarande styrkan från FN. Suezkanalen låg kvar i Egyptens händer om än under FN:s överinseende. 

När nu pengarna från kanalen flöt in i den egyptiska statskassan istället för sina tidigare europeiska ägare kände Sovjet att det var möjligt att ge landet lånet som de ansökt om. Sovjet försåg Egypten med mycket av de resurser som krävdes för bygget av Aswan dammen men huvuddelen av arkitektur, design och byggande sköttes av landets egna medborgare. 

Medan kommentatorer i väst beskrev projektet som en katastrof, var slutresultatet imponerande.

Dammen tillätet Egypten att med hjälp av bevattning utöka sin odlingsbara areal med en tredjedel. Jordbrukarna kunde plantera och skörda två gånger per år. När dammen stod färdig 1970 producerade den 2 100 MW vilket då utgjorde hälften av landets energibehov. 

Förutom dess substantiella ekonomiska effekter etablerade också det framgångsrika dammprojektet Egyptens president Gamal Abdel Nassers ledarskap i Mellanöstern i Egypten under en turbulent period i regionens historia. 

Landets egen historia får Egyptens synpunkter på den etiopiska dammen att framstå som hycklande.

Etiopien gör vad Egypten själva gjorde för 60 år sedan för att sätta fart på landets utveckling.

Den nuvarande krisen

Egyptens senaste invändning har handlat om att påstå att om Etiopien fyller sin damm för fort, så kommer livsviktigt vatten att inte nå landet. För närvarande är den etiopiska planen att fylla dammen under de fyra till sju kommande åren. Egypten i sin tur fyllde Aswandammen, som är tre gånger så stor som den etiopiska dammen, på bara 12 år. 

Dessutom kan den etiopiska dammen hjälpa Egypten att spara vatten. Det mer stabila och garanterade vattenflödet kommer möjliggöra för Egypten att sänka den egna dammens nivåer. Det kommer minska avdunstningen genom vilken dammen förlorar tio procent av sitt vatten. 

Nu när fyllandet av dammen har inletts så kommer Egypten att tvingas erkänna rätten för länder som ligger uppströms att använde det vatten som rinner igenom dem. 

Men olyckligtvis har Egyptens officiella uttalanden under processen uppmuntrat diverse populistiska och nationalistiska element i det egna landet som kommer att vara svåra att lugna ner.

Militären kommer också att behöva förklara varför de misslyckats med att stoppa något som de beskrivit som ett hot mot landets själva existens och överlevnad.

När Nasser tog kontroll över Suezkanalen så blockerade han israeliska skepp från att använda den. Den åtgärden, var snarare än dammbygget, det som ledde till kriget 1967 och 1973 med Israel och de fortsatta regionala spänningarna. 

Om historien upprepar sig, är det troligt att fokus nu skiftar från den etiopiska renässansdammen, till andra politiska problem som Egypten står inför. 

Under tiden kommer Sudan, beläget mellan de båda ländernas dammar att dra fördel av möjligheten till utökad bevattning och den billiga elektriciteten från grannlandet.

Etiopien kommer att kunna använda mer av vattnet för jordbruk och elektriciteten kommer lysa upp Addis Abeba och gynna den tunga industri de nu hoppas locka till sig. 

Så kan vatten och renässansdammen, snarare än att bli en orsak till ett nytt krig, bli en källa till fred och framsteg, precis så som Aswandamman visade sig vara. 

Text: Mike Muller, professor vid universitetet i Witwatersrand.

Texten är en återpublicering från The Conversation enligt en Creative Commons licens.

Bild: Hailefida

Av | 6 augusti 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Egypten Allt om Etiopien

Etiopiska journalister tilldelas svenskt journalistpris

2020 års Pen2Pen-stipendium tilldelas de två etiopiska journalisterna Temesgen Desalegn och Woubshet Taye.

Norsk professor kvarhållen på flygplatsen i Etiopien

Den norska professorn Kjetil Tronvoll ska enligt uppgifter ha förts bort av polis på flygplatsen Bole i huvudstaden Addis Abeba. Han kom närmast från Mekelle i Tigrayregionen där han följt det av centralregeringen kritiserade ”illegala valet”. Efter förhör var han fri att fortsätta sin resa.

Protester väntas i Egypten efter omstritt dödsfall

Under måndagen avled Islam al-Ostraly, en 26-årig butiksägare, på Um al-Masreyeen-sjukhuset i Giza, Egypten. Islam tros ha dött i sviterna av tortyr i polisens förvar. Efter dödsfallet startade protester vid den lokala polisstationen.

Etiopiens Tigrayregion utmanar genom att arrangera ett ”illegalt val”

På grund av Covid-19 har val ställts in över hela världen. Inklusive Etiopien. Men i veckan hålls det regionala val i Tigray-provinsen. Så varför trotsar regionens politiker centralregeringen? Blankspots har sammanställt en FAQ om veckans val.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.