Polariseringen i Togo – en utmaning för landets journalister

Av | 27 augusti 2017

I årets pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser klättrade Togo två placeringar till plats 88 av världens 180 länder. Det ökande antalet privata medier är orsaken – samtidigt beskrivs situationen av lokala journalister som fylld av självcensur och rädsla.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Demokratirörelser

Det här är femte delen i Martin Schibbyes reportageserie från Togo. De tidigare delarna kan du läsa här. Del sex publiceras inom kort. 

Om det inte fanns någon trafik skulle man höra havet som sakta men säkert äter sig in i Lomé, centimeter för centimeter. Farligt nära vågorna reser sig ett övergivet hotell där naturen tagit tillbaka initiativet – de övergivna våningsplanen är täckta av grönska.

Enligt myten gavs hotellet av presidenten till en politiker som vanskötte det tills den sista gästen lämnade. Men inget vet säkert.

– Om det finns något land som behöver granskande journalistik så är det Togo, säger Abi-Alfa, chefredaktör för tidningen ”Le Rendez Vous” för dagen klädd i en grå kavaj och rosa skjorta.

Ett stenkast från det övergivna hotellet sitter han tillsammans med två kollegor och äter en gemensam frukost bestående av kaffe, omelett och gifflar. Det skrattar alla åt historien med hotellet.

Om ett år, i juni 2018 är det parlamentsval i landet och de har alla börjat fundera på journalistikens förutsättningar i den kommande valrörelsen.

– Vi gör alltid vårt jobb vid varje val. Men det spelar ingen roll. Det är den som räknar rösterna som bestämmer vem som vinner, säger Ferdinand Ayite chefredaktör för L`alternative och börjar bläddra i det senaste numret av sin tidning.


Nyligen attackerades en av tidningens medarbetare. Något som länge varit vardag. De beskriver dagens Togo som en politisk krutdurk.

– De kommande åren kommer att bli avgörande för landet – men också för journalistiken, säger Abi-Alfa.

Frågor kring yttrandefrihet är mer än en branschfråga i Togo och trots det svåra läget finns flera hundra privatägda och oftast regimkritiska vecko- eller månadstidningar, om än med liten upplaga.

– Att vara journalist här är en passion, ett kall om man så vill, och trots svårigheterna är Togo också ett land av möjligheter. Om man jobbar hårt kan man göra undersökande journalistik och få fram unika avslöjanden, säger Elom Attissogbem chefredaktör för La Nouvelle Tribune, klädd i skräddarsydd svart kostym och häller upp mer kaffe.

Enligt alla tre redaktörerna kommer de som väljer journalistyrket i Togo att utsättas för tre prövningar. Det första som kommer är hoten: Politiker och makthavare börjar alltid med att försöka skrämma den nya journalisten till tystnad.

Om det inte biter och man fortsätter att publicera oberoende journalistik kommer de sedan att försöka köpa över en med så mycket pengar att personen aldrig mer behöver fundera över sin ekonomi.

– Den som tackar nej till pengarna kan sedan ta steget och bli journalist på riktigt. Vid det här laget är man en känd reporter och har man offentliggjort alla hot och erbjudanden längs vägen kan man börja jobba med läsarnas förtroende i ryggen, förklarar Abi-Alfa.

Det västafrikanska landet Togo har styrts av samma familj i nästan 50 år. Något som skapat en levande och kritisk privat press.

Men de senaste åren har inte bara regimens nyckfullhet påverkat dem – de sociala medierna har också förändrat villkoren.

Tiden är förbi när de kunde vara först med nyheter och sedan medborgarna började använda Whatsapp-grupper och liknande mediala verktyg för att kommunicera och diskutera händelserna har de fått backa hem till kärnuppdraget.

– Vi kan inte ägna oss åt nyheter längre, fokuset ligger på granskande journalistik, säger Abi-Alfa.

Under oppositionens demonstrationer är twitterflödet och fram för allt olika grupper på WhatsApp den främsta källan till vad som sker.  Samtidigt har de noterat att när nätverkstrafiken ökat dramatiskt i samband med demonstrationer har hastigheten gått ner även om internet aldrig stängts av helt som varit fallet i till exempel Gambia efter valet i december.

Men den polariserade stämningen, både på de sociala medierna och på gatorna, är samtidigt ett dilemma för dem som publicister.

– Många kräver förändring, efter 50 år med den här dynastin. Men det har också medfört att oppositionens och folkets krav kan sammanfattas i: ”bort, bort, bort”. Mer avancerat är det ofta inte. Så vi kan inte heller bara skriva om alla som vill bli av med presidenten, säger Elom Attissogbe.

När skandalen Panama Papers avslöjades och de togolesiska journalisterna gick igenom materialet förekom både oppositionens och regeringspartiets politiker på listorna över de som gömt tillgångar i skatteparadis.

– Det var inte en populär publicering, konstaterar Ferdinand Ayite.

En annan utmaning är bristen på neutrala källor och statistik. Landets politiker kan påstå att Togo är en av världens största producenter av fosfat – men enligt journalisterna kan ingen kan visa upp siffror på hur mycket som exporteras.

En särskild myndighet har också sedan 2015 möjligheten att döma journalister till fängelse för ”falska” uppgifter.

Situationen menar de alla tre är så dyster att man kan tala om en ”politisk förruttnelse”. ­

– Bristen på insyn är monumental och har nått sådana nivåer att jag inte ser en väg ut, säger Abi-Alfa.

Journalister i landet utsätts också för våld, inte minst från säkerhetsstyrkor i samband med att de bevakar regeringskritiska protester.

De som ligger bakom attacker mot journalister har vanligtvis sluppit undan straff.  Och om man är politiker i Togo – kommer man undan med allt, menar Abi-Alfa, rör om i sitt kaffe och skakar på huvudet.

– Man matar andra och blir själv matad. Jag skulle kunna ge olika exempel hela dagen på korruption och vanstyre.

Togos president Faure Gnassingbe röstar i valet 2013. (AP Photo/Erick Kaglan)

Under den kommande valrörelsen kommer det att vara förbjudet att publicera opinionsundersökningar innan det officiella resultatet har meddelats.

– Publicerar men en opinionsundersökning kommer polisen och knackar på hos redaktionen. Men vi arresteras inte. Togo är inte ett sådant land. De håller en något dygn och ställer frågor, säger Abi-Alfa.

När presidenten efter det senaste valet presenterades som valvinnare stängdes oppositionens hemsidor ner. Sammantaget leder situationen också till en ökad försiktighet under valrörelserna. De har alla suttit på avslöjanden som de valt att inte publicera.

– Inför vissa problem så väljer man att vara tyst. Endast i de fall där vi har fysiska bevis, dokument eller papper på korruption, vågar man publicera. En historia med enbart vittnen kommer att tystas ner, säger Abi-Alfa.

Men han menar att man inte kan tala om en självcensur i vanlig bemärkelse.

– Det är politikerna och makten som tystar oss, det skulle inte jag kalla självcensur.

Trots att många kollegor har försvunnit under åren. Fängslats. Flytt. Så har de aldrig funderat på att lämna landet. Är det en extra känslig ansvarsintervju som ska göras ber de kollegor i Ghana att ringa för dem. De vet att de kommande året kommer att bli tufft: radiostationer kommer att stängas, civilsamhället pressas och några internationella kollegor har hittills inte synts till.

De sveper det starka kaffet på stående fot och tar farväl. På tv:en i bakgrunden pratar Frankrikes president om att skicka fler soldater till Mali.

Klockan är redan tio och de har alla ett jobb att sköta.

Det här var femte delen i Martin Schibbyes reportageserie från Togo. De tidigare delarna kan du läsa här. Del sex publiceras inom kort. 

Av | 27 augusti 2017

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Ett år med gula västarna

Är Gula västarna chic eller passé? På söndag hoppas rörelsen fira ett år med megademonstrationer runtom i Frankrike. Demonstrationer som har för vana att sluta våldsamt.

Stakston: Därför borde Greta inte åka till Madrid

I många branscher diskuteras Greta-effekten i reella åtgärder. Greta valde nyligen att avstå från ännu ett pris och den rörelse hon byggt är på väg in i en ny fas.

Blankspot lanserar nytt skolprojekt om demokratiutveckling

Med journalistiken som verktyg startar Blankspot ett nytt skolprojekt om globala demokratirörelser.

Homosexualitet legaliseras i Botswana

I Botswana har homosexualitet kunnat leda till sju års fängelse. Men nu har lagen ändrats.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.