Så avslöjades de saudiska interneringscentren

Av | 3 september 2020

Den etiopiska journalisten Zecharias Zelalem avslöjade i The Sunday Telegraph att hundratals migranter hålls inlåsta under avskyvärda förhållanden i saudiarabiska interneringscenter. Nu berättar han för Blankspot om hur det gick till.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Etiopien

Lukten av avföring och ruttet kött är kväljande inne i Saudiarabiens överfulla förvar för gripna afrikanska migranter som uppehållit sig illegalt i landet. 

Under flera månader har det oljerika kungariket hållit tusentals migranter från främst Etiopien – flera av dem minderåriga – fängslade under omänskliga förhållanden i ett försök att förhindra att coronaviruset sprider sig till resten av samhället. 

Under tiden har flera migranter antingen dött av törst, utmattning eller självmord.  Det skriver The Sunday Telegraph, som i hemlighet har varit i kontakt med fängslade migranter i två interneringscenter i Saudiarabien.

Ett flertal lågupplösta mobilfoton och filmer har också publicerats av tidningen som visar hur hundratals migranter ligger halvnakna och livlösa på golvet i ett av interneringscentren nära staden Mecka där det för närvarande upp till 42 grader varmt.  

Migranterna vittnar, enligt den engelska tidningen om att de inte fått tillräckligt med mat eller vatten och att de utsätts för tortyrliknande våld och rasistisk förnedring av de saudiska fängelsevakterna.

Andra bilder är tagna på ett fängelse nära staden Jazan vid gränsen till Jemen. På båda ställena har fängslade etiopiska migranter berättat om en fruktansvärd situation, som bara har blivit mer förtvivlad och desperat i takt med att världens gränser stängts som en följd av coronakrisen.

Nu har de inte heller någon möjlighet att återvända hem frivilligt. 

På en av bilderna kan man se kroppen av en ung man inrullad i i ett vitt lakan mitt i en fullsatt sal. Enligt migranter som tidningen pratat med dog han nyligen av värmeslag och ligger nu och ruttnar tills vakterna återigen går sin runda för att samla ihop de som dött.

Migranter lämnas att dö i Saudiska interneringsläger, enligt den brittiska tidningen. Bild: The Sunday Telegraph.

”Vakterna slänger bara ut kropparna bakom huset, som om det var skräp”, säger en av de etiopiska migranterna.

Ett annat foto visar en ung man som har hängt sig från järngallret i ett fönster. 

”En ung pojke runt 16 år lyckades hänga sig själv förra månaden” lyder förklaringen. 

 ”Det är ett helvete här inne. Vi behandlas som djur och slåss varje dag”, säger en annan av migranterna som suttit fängslad i över fyra månader.   

”Mitt enda brott är att lämna mitt hemland på jakt efter ett bättre liv. Men de slog oss med piskor och kablar, som om vi var mördare.” 

Bilder på männens överkroppar visar smala avlånga sår och tydliga märken efter slag.

På en annan bild som tidningen publicerat syns två män med märken på kropparna, som de ska ha fått efter att ha blivit slagna av vakter. Foto: The Sunday Telegraph.

Vittnesmålen har nått omvärlden tack vare den etiopiska journalisten Zecharias Zelalem som under flera veckors tid har intervjuat migranter via telefon- och och videosamtal med hjälp av insmugglade mobiltelefoner i de två olika interneringslägren i Saudiarabien.  

– Jag har en källa i landet som har hjälpt till att smuggla in mobiltelefonerna till migranterna, säger Zecharias Zelalem till Blankspot.  

 – Vi fyllde på telefonerna med samtalstid och mobilsurf och pratade med människorna i veckor – även via videosamtal – för att dokumentera det som skedde. Jag har sett det live på video. Det är därför jag är 100 procent säker på att vad de säger är sant. 

Journalisten fick också migranterna att skicka sin position via den krypterade appen Telegram och jämförde sedan koordinaterna med satellitbilder från Google Maps så att de exakta byggnaderna där migranterna är inspärrade kunde lokaliseras.   

Satellitbilderna avslöjar också flera andra stora byggnader alldeles intill de utsedda centren, vilket enligt journalisten visar att det troligen finns tusentals andra migranter i liknande situationer i andra hallar och centra i landet.  

– Det finns bara manliga migranter i de förvar vi har intervjuat personer i. Men de säger att det också finns byggnader fyllda med enbart kvinnliga migranter.   

Berättelserna om migranterna har länge hållit den etiopiska journalisten sömnlös.

– Jag har haft mardrömmar och har haft svårt att sova eftersom jag ligger och tänker på mina unga landsmän. Jag ser deras sår och ärr framför mig när jag blundar. Det är djupt störande, säger Zecharias Zelalem.   

– Vi talar samma språk, använder samma slanguttryck och har samma humor. Men när jag har befunnit mig i säkerhet i mitt eget hem, sitter de i ett helvetes tortyrhål och kämpar för att hålla sig vid liv. Det är deprimerande och ger mig dåligt samvete. 

Migranterna på de bägge förvaren är främst från Etiopien och Somalia och har vanligtvis migrerat genom det av inbördeskrig drabbade Jemen för att söka arbete i det rika Saudiarabien, som länge har haft ett behov av billig arbetskraft. 

I åratal har landet varit målet för arbetslösa östafrikaner på grund av de goda möjligheterna att få jobb, särskilt inom bygg och jordbruk.   

Men under de senaste tre åren har den saudiska regimen gått hart åt  migrantarbetarna i ett försök att sätta stopp för den illegala invandringen och istället reservera jobben för landets egna medborgare – en politik som initierades av kronprins Mohammed bin Salman som tog makten i landet 2017.  

Sedan dess har cirka 100 000 migranter varje år deporterats enbart till Etiopien.

När coronaepidemin drabbade området i mitten av mars i år fruktade de saudiska myndigheter att de överfulla interneringscentren skulle fungera som infektionscentra.
– På grund av coronakrisen är migranter strandsatta över hela världen och kan varken komma fram eller tillbaka. Men Saudiarabien är förmodligen det mest extrema exemplet, eftersom människor är så nära varandra under eländiga förhållanden och inte har tillgång till grundläggande hygienanläggningar, säger Hans Storgaard, som bland annat har skickats till Etiopien av Danska Röda korset att arbeta med att ta emot tiotusentals deporterade migranter. 

Enligt The Sunday Telegraph har de lyckats lokalisera två av centren. Det ena ligger i Al Shumaisi, nära Mecka, medan den andra ligger i Jazan, en hamnstad nära Jemen. Men det tros finnas flera andra center, som rymmer tusentals etiopiska migranter. Bild: The Sunday Telegraph.

I början av pandemin försökte sig regimen i Saudiarabien på att deportera sig ur problemet. Nästan 3 000 etiopiska migranter deporterades de första dagarna i april och i ett läckt dokument anges att upp till 200 000 skulle följa efter. 

Men deportationerna ställdes in efter internationella påtryckningar och påstådda samtal på högsta politiska nivå mellan Saudiarabiens kronprinsen och Etiopiens ledare – förra årets vinnare av Nobels fredspris, premiärminister Abiy Ahmed.

Statistik från IOM visar också att bara några hundra etiopiska migranter deporterades från Saudiarabien i maj, juni och juli i år. 

Som jämförelse deporterades nästan 30 000 etiopier under samma tre månadersperiod förra året.

Som ett resultat är nu interneringslägren fyllda.  

– Överbefolkningen väcker många frågor kring mänskliga rättigheter och hälsoproblem, särskilt i samband med COVID-19.  IOM är djupt bekymrad över de störande bilderna av etiopiska migranter som hålls kvar i Saudiarabien under till synes omänskliga förhållanden. Vi är i kontakt med landets mänskliga rättighetskommission, som genomför en intern utredning om förhållandena i de nämnda centren, säger IOM-taleskvinna Safa Msehli.

På Addis Abebas flygplats i Etiopien är Röda korset redo att hjälpa till när de deporterade migranterna från Saudiarabien börjar anlända igen.   

– De tiotusentals deporterade migranterna från Saudiarabien som vi normalt tar emot har inte kommit hit under coronakrisen. Men vi förväntar oss att de snart kommer att komma tillbaka, för det finns också ett växande opinionstryck på Etiopiens ledare för att hjälpa sina strandsatta medborgare ur den låsta situationen, säger Hans Storgaard från Danska Röda korset.

Bild: The Sunday Telegraph

  • Stöd oss – så att vi kan göra mer journalistik tillsammans
  • Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.
  • För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen. Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss. Läs mer här.
Av | 3 september 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Pandemin tände gnistan hos belarusierna

En omtumlande vår bäddade för stort politiskt engagemang hos det belarusiska folket. Men varför reste sig medborgarna just i år? Blankspot har talat med Alesia Rudnik, ordförande i organisationen Sveriges Belarusier.

Etiopiska journalister tilldelas svenskt journalistpris

2020 års Pen2Pen-stipendium tilldelas de två etiopiska journalisterna Temesgen Desalegn och Woubshet Taye.

Österrike: Den andra vågen är här

Antalet coronasmittade per dag når nästan samma nivåer som i mars när landet var stängt. Nyligen har ett trafikljussystem introducerats för att åskådliggöra smittoläget i varje region – men det har redan fått kritik för att förvirra mer än vägleda.

Norsk professor kvarhållen på flygplatsen i Etiopien

Den norska professorn Kjetil Tronvoll ska enligt uppgifter ha förts bort av polis på flygplatsen Bole i huvudstaden Addis Abeba. Han kom närmast från Mekelle i Tigrayregionen där han följt det av centralregeringen kritiserade ”illegala valet”. Efter förhör var han fri att fortsätta sin resa.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.