Så lobbar Sverige för en plats i FN:s säkerhetsråd

Av | 28 januari 2016

Kampanjen för en plats i FN:s säkerhetsråd går in i en slutspurt. Sverige, som startade sin satsning långt efter konkurrenterna, lägger nu in en högre växel. I dag börjar Blankspots kartläggning av hur Sverige arbetar för att vinna en plats i säkerhetsrådet.

När Sveriges kampanj för en plats i FN:s säkerhetsråd går in på slutspurten är sekretessen rigorös. Ingenting om hur regeringen arbetar får läcka ut till konkurrenterna Nederländerna och Italien.

På UD och regeringskansliet sker all kommunikation om den så kallade kandidaturen i ett speciellt nätverk. Ingenting som sägs där kan vidarebefordras till utomstående. Det finns bara en enda skrivare kopplad till nätverket och allt som skrivs ut där registreras.

Det finns till och med särskilda kontrollanter som bevakar så att inga dokument om kampanjen ligger framme på tjänstemännens skrivbord och kan ses av obehöriga.

Regeringen har sedan kampanjen inleddes varit mycket förtegen om vilka strategier man använder sig av och vilka länder som ska uppvaktas. UD har bara publicerat tio ganska allmänt hållna slogans på sin hemsida men få bedömare tror att de kommer att räcka för att vinna den stenhårda kampen i den europeiska gruppen.

Konkurrentländerna, Nederländerna och Italien, har redan ett ordentligt försprång. De inledde sin kampanj nästan ett år före Sverige och båda länderna anses vara bättre förberedda, ha fler internationella kontakter, ha fler ambassader och betydligt större kampanjbudgetar.

När Sverige väl kom igång med sin kampanj, för omkring ett år sedan, hade Italien och Nederländerna redan fått en mängd löften om röster. Men enligt Niclas Kvarnström, som är chef för det kansli på UD som samordnar kampanjen, är Sverige ändå inte på efterkälken.

– Det här är väldigt mycket en öppen tävling fortfarande, säger han.

Så vilka metoder ska då Sverige använda sig av för att övertyga de över 150 länder som kan rösta? Vid många tidigare omröstningar har länder beskyllts för att köpa röster eller använda oetiska påtryckningsmetoder för att få en plats i det åtråvärda rådet.

Niclas Kvarnström slår fast att Sveriges inte använder sig av några sådana metoder.

– Det vore livsfarligt om man började hota eller muta någon. Det kan jag säga att vi inte gör över huvud taget, säger han.

Inte heller kan Sverige använda sitt biståndet som påtryckningsmedel i kampanjen. Enligt Niclas Kvarnström är det inte tillåtet och förekommer inte över huvud taget.

Så vad finns det då kvar att locka med?

Enligt flera källor i regeringskansliet verkar en av de mest effektiva metoderna vara att damma av den gamla solidaritespolitiken från Olof Palmes dagar. I många latinamerikanska och afrikanska länder lever minnet kvar från den tid när Sverige stöttade olika väpnade motståndsrörelser – i flera fall sitter samma ledare kvar vid makten eller så har den ärvts av deras barn.

Av den anledningen har de socialdemokratiska veteranerna Pierre Schori och Lena Hjelm Wallén utsetts till så kallde hederssändebud i kampanjen. Schori har redan hunnit med en hel rad resor i Latinamerika och Afrika där han sitter på ett unikt nätverk. Inte minst bland de styrande på Kuba lär hans uppenbarelse ha gjort succé.

I hög grad är det också låg och medelinkomstländer som kommer att vara i fokus under Sveriges slutspurt i kampanjen. I flera av dessa länder går den nuvarande svenska utrikespolitiken hem, till exempel nej till NATO, ja till Palestina och ett närmande till Kuba.

Sverige lockar också länderna med större inflytande i FN:s fredsbevarande insatser. Många utvecklingsländer upplever att de får bära den tunga bördan i dessa insatser genom att de bidrar med merparten av soldaterna men saknar inflytande över hur insatserna styrs.

Utöver de totalt sju hederssändebuden, där bland andra Carl Bildt och Göran Persson ingår, är hela regeringen involverad i kampanjen. Enligt källor på regeringskansliet har kampanjen prioriterats och varit högt på agendan sedan i somras.

Framförallt är det Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström som leder kampanjen. I helgen åker de till exempel till Etiopien för att övertyga den Afrikanska Unionens ledare att rösta på Sverige.

Men även de andra ministrarna deltar – särskilt de som har upparbetade kontakter i Afrika och Sydamerika. En av dem är barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. Hon talar flytande spanska och har erfarenhet från biståndsarbete, bland annat i Latinamerika.

I december 2015 skickades hon till exempel till Argentina för att delta vid presidentinstallationen för Mauricio Macris. Enligt källor på regeringskansliet är det helt uteslutet att hon skulle ha gjort den resan om det inte hade varit för kandidaturen till säkerhetsrådet.

Åsa Regnér, liksom några andra regeringsföreträdare, är också inbokade på en hel rad nya kampanjresor under våren.

Samtidigt ser regeringen även till att lobba när utländska delegationerna kommer till Sverige. På samma sätt satsar man på charmoffensiver vid alla internationella möten där det finns utländska regeringsföreträdare.

Men helt oavsett hur många resor som görs, och hur mycket pengar som Sverige spenderar på kampanjen, kan vi inte veta om det faktiskt leder till några röster. Omröstningen sker helt anonymt. I efterhand går det inte att veta vilka länder som röstade på vilka kandidatländer.

– FN ambassadörerna kastar två lappar i en låda och ingen ser vad de skriver på dem – så vi kommer aldrig att få veta, säger Niclas Kvarnström på UD.

 

 

Du kan delta i Blankspots kartläggning av kampanjen till säkerhetsrådet genom att bli medlem i Blank Spot Project och sedan ansöka om att gå med i den slutna Facebookgruppen #Blankspot7: 

Av | 28 januari 2016

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.