Så var situationen för slavarna på S:t Barthélemy

Av | 21 juli 2020

Sveriges del i den transatlantiska slavhandeln blir allt mer uppmärksammad. Men hur var situationen för de svenska slavarna på ön?

De formella reglerna för slavarnas och de fria svartas ställning reglerades i en ordningsstadga utfärdad av öns kommendant Herrman Rosén von Rosenstein. Rosenstein var också en stark anhängare av slavhanteringen och ansåg att ”slavhandeln var den förnämsta av all västindisk handelsrörelse” och att den skulle skapa ”mycken välmåga ty den medbringar all annan rörelse.”

Lagstiftningen var ett resultat av de slavuppror som ägt rum på omkringliggande öarna.

Lagstiftningen skiljer mellan ”fria kulörta” och de svarta slavarna. De fria har rätt att äga egendom och pengar. Det strängaste straffet för en ”fri kulört” var att säljas som slav.

Pengarna från en sådan försäljning gick till Kungen. Men lagstiftningen handlade främst om de svarta slavarna. Om de bröt mot någon paragraf i ordningsstadgan utdömdes straff såsom piska, halsjärn, brännmärkning, glödande järn eller döden. Men utdömande av straffen var noga reglerat.

”Ägaren får slå sin slav i kedjor och piska slaven med spö eller rep; dock utan att gå till överdrift; varje bestraffning får ej överskrida 29 piskrapp. Det är förbjudet att vanställa slavens kroppsdelar eller att tortera slaven; i sådana fall då slaven förtjänar ett strängare straff än piskan, skall ägaren istället överlämna slaven till myndigheterna för behandling.” 

Gravida kvinnor fick motta sina rapp liggande på mage med en grop grävd för magen – av omsorg om barnet.

Handel med slavar på ön skedde genom regelbundet återkommande slavauktioner. I tidningen The Report of St Bartholomew kan man till exempel läsa om hur Auktionsförrättaren Gustaf Ekerman i april 1819 i en annons meddelar att det ska bli auktion i källaren under The Government House. Det kommer att säljas portvin från Madeira, vin från Malaga, champagne, gammal rom och diverse andra varor. Dessutom säljs sju slavar: Lamb 20 år, Charlotte 35 år, William 14 år, Fattima 20 år, London 16 år, Emelie 38 år, Diannah 2 månader.

Den mest omfattande delen i den svenska slavlagstiftningen handlade om förbudet mot att gömma slavar. Om man påträffar en gömd slav utanför en annan slavs hydda skulle den slav som bodde i hyddan bestraffas med 30 piskrapp och åtta dagar i fängelse.

Om en ”fri kulört” gömde en slav skall han förlora sin frihet och själv säljas som slav. Av pengarna från försäljningen skulle en tredjedel gå till angivaren och den förrymde slavens husbonde ska kompenseras med 10 livres för varje dag som slaven varit rapporterad som saknat. Resten skulle tillfalla Kungen.

Lagarna blev inte mildare med åren. Regeringen gav 1806 sitt bifall till att guvernör Anckarheims begäran om att hyra in en piskare och bödel för Gustavias räkning. Hyran för bödeln, som också var slav, var åtta dollar i månaden.

Fysiska kroppsstraff var de enda straff som ansågs effektiva på slavar. Fängelse och böter var omöjligt eftersom de inte hade rätt till egendom och var per definition inte fria från början.

Sverige kopierade och använde sig av den franska slavlagen ”code noir” (den svarta lagen) eftersom den svenska alltså inte kunde användas på slavbefolkningen.

Den svenske naturforskaren Bengt Euphrasén besökte kolonin på slutet av 1780-talet och beskriver hur det kunde gå till i sin bok ”Den Vestindiska lagen”:

”Han ställer sig på något avstånd och med piskan slår knäppsmällar på slavens bara kropp, varje slag smäller som ett pistolskott och stora skinn samt köttslamsor samt köttstycken följer ofta med från kroppen.”

  • Strafftabell – utdrag ur den svenska slavlagstiftningen.
  • Slag mot husbonde, eller någon i husbondens familj (Dödsstraff)
  • Vapeninnehav (Halsjärn)
  • Vapeninnehav och maskering (Dödsstraff)
  • Utomhus efter klockan 9 (Halsjärn)
  • Maskerad alt. dold identitet (Piskning, brännmärkning med glödgat järn, samt halsjärn).
  • Samling i grupp utan tillstånd (Brännmärkning /dödstraff)
  • Försäljning av varor för eget bruk (29 piskrapp)

Källor: Utställningen: En dunkel historia på Sjöhistoriska Museet, oktober 2005.

Slavlagarna återfinns i S:t Barthélemysamlingen 1784-1802 volym 1A Riksarkivet.

K-G Olin Våra första Västindienfarare, 1990.

Tidningen The Report of St Bartholomew. den 4 januari 1819. Kungliga Biblioteket.

Intervju i SVT med Fredrik Thomasson, doktor och akademiforskare vid historiska institutionen, Uppsala universitet.

Foto: Sjöhistoriska museet. Okänd konstnär.

Av | 21 juli 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om #blacklivesmatter

Så var situationen för slavarna på S:t Barthélemy

Sveriges del i den transatlantiska slavhandeln blir allt mer uppmärksammad. Men hur var situationen för de svenska slavarna på ön?

Så gick det till när Sverige kastade sig in i slavhandeln

Den svenska slavhandeln får inte många rader i läroböckerna i grundskolan. Desto större skäl att berätta om denna vita fläck i vår historia.

Stakston: Facebook i en debatt de inte vill ha igen

Facebook fortsätter att pressas allt hårdare för den makt och det ansvar de har över det offentliga samtalet. Den här gången är det annonsörer som bojkottar plattformen.

Sveriges omstridda strategi – i avskaffandet av slavhandeln

Sverige var ett av de sista länderna i Europa som avskaffade slaveriet, 14 år efter Storbritannien och de andra kolonialmakterna. Inför avskaffandet debatterades Sveriges roll i Riksdagens olika kamrar. En debatt som säger mycket också om den tid vi kallar vår skriver Martin Schibbye.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.