Svårt att utvisa Akilov till Uzbekistan

Av | 10 april 2017
  • I en nyhetsartikel berättar vi om något som just har hänt. Händelseutvecklingen kan ha förändrats efter att artikeln skrevs.

Rakhmat Akilov, som misstänks för terrordådet på Drottninggatan, hade fått avslag på sin asylansökan och skulle skickas tillbaka till Uzbekistan. Men det hade varit svårt att genomföra utvisningen. Sverige har tidigare stoppats av Europadomstolen när en uzbekisk medborgare skulle deporteras.

Efter det misstänkta terrorbrottet på Drottninggatan i fredags vill flera politiker se hårdare tag mot asylsökanden som likt Rakhmat Akilov har fått besked om utvisning. Totalt väntar 18 000 personer på deportation men 12 500 av dessa har gått under jorden.

– Det är självklart att den som saknar asylskäl eller skyddsbehov ska återvända, sade inrikesminister Anders Ygeman efter attentatet.

Men frågan är om det hade gått att verkställa en utvisning av Akilov till Uzbekistan. Utvisningar dit sker bara i undantagsfall eftersom många riskerar tortyr eller dödsstraff. Sverige har också fällts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter för ett utvisningsbeslut till det centralasiatiska landet 2012.

– Det hade förmodligen varit svårt att verkställa utvisningen av Rakhmat Akilov, säger Sten de Geer som under många år arbetade som advokat och ombud för asylsökande.

Enligt Europadomstolens beslut skulle en deportation till Uzbekistan strida mot artikel 3 i Europakonventionen. Det innebär att den utvisade riskerar tortyr eller annan ”omänsklig behandling” i Uzbekistan.

Uzbekistans president Shavkat Mirziyaev

Den uzbekiske medborgare som den domen handlade om hade blivit svartlistad av myndigheterna i landet efter att han hade deltagit i en fredlig demonstration. Mannen blev svårt torterad av polisen men vägrades sjukhusvård för sina skador. Efter det inträffade lyckades hans föräldrar få ut honom med hjälp av mutor och han kunde fly till Sverige.

Europadomstolen har även dömt Ryssland för att ha utlämnat en person till Uzbekistan. I det fallet rörde det sig om en man som tillhörde den så kallad wahhabismen, en ortodox åskådning inom Islam.

Enligt Europadomstolen är situationen för de mänskliga rättigheterna i Uzbekistan alarmerande och pålitlig information visar att polisen använder sig av ”systematisk tortyr”. Av Europadomstolens praxis framgår det att personer som misstänks för brott, kopplat till deras religiösa tillhörighet, löper utökad risk för kränkande behandling.

Migrationsverket införde ett stopp för alla utvisningar till Uzbekistan år 2015 efter att flera personer som tidigare varit asylsökande i Norge hade gripits och dömts när de skickats tillbaka till Uzbekistan. Senare upphörde dock det generella förbudet om utvisningar till Uzbekistan men enligt Migrationsverket sker det endast i begränsad omfattning och med stor restriktivitet.

Av | 10 april 2017

Stöd oss för mer journalistik

Vår journalistik är fri att läsa och byggs tillsammans med engagerade läsare. Men det kostar att göra journalistik.

Stöd oss genom att Swisha valfritt belopp till 123 554 35 41 eller genom att beställa en årsprenumeration.

Det här är inte en betalvägg!

Vår journalistik är fri att läsa och dela. Men vi hoppas att du ändå vill betala för det du gillar. Mer pengar till oss ger mer journalistik till dig!

Så stöd oss gärna genom att Swisha valfritt belopp till 123 554 35 41 eller genom att beställa en prenumeration.

Jag förstår!