Svårt att utvisa Akilov till Uzbekistan

Av | 10 april 2017

Rakhmat Akilov, som misstänks för terrordådet på Drottninggatan, hade fått avslag på sin asylansökan och skulle skickas tillbaka till Uzbekistan. Men det hade varit svårt att genomföra utvisningen. Sverige har tidigare stoppats av Europadomstolen när en uzbekisk medborgare skulle deporteras.

Efter det misstänkta terrorbrottet på Drottninggatan i fredags vill flera politiker se hårdare tag mot asylsökanden som likt Rakhmat Akilov har fått besked om utvisning. Totalt väntar 18 000 personer på deportation men 12 500 av dessa har gått under jorden.

– Det är självklart att den som saknar asylskäl eller skyddsbehov ska återvända, sade inrikesminister Anders Ygeman efter attentatet.

Men frågan är om det hade gått att verkställa en utvisning av Akilov till Uzbekistan. Utvisningar dit sker bara i undantagsfall eftersom många riskerar tortyr eller dödsstraff. Sverige har också fällts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter för ett utvisningsbeslut till det centralasiatiska landet 2012.

– Det hade förmodligen varit svårt att verkställa utvisningen av Rakhmat Akilov, säger Sten de Geer som under många år arbetade som advokat och ombud för asylsökande.

Enligt Europadomstolens beslut skulle en deportation till Uzbekistan strida mot artikel 3 i Europakonventionen. Det innebär att den utvisade riskerar tortyr eller annan ”omänsklig behandling” i Uzbekistan.

Uzbekistans president Shavkat Mirziyaev

Den uzbekiske medborgare som den domen handlade om hade blivit svartlistad av myndigheterna i landet efter att han hade deltagit i en fredlig demonstration. Mannen blev svårt torterad av polisen men vägrades sjukhusvård för sina skador. Efter det inträffade lyckades hans föräldrar få ut honom med hjälp av mutor och han kunde fly till Sverige.

Europadomstolen har även dömt Ryssland för att ha utlämnat en person till Uzbekistan. I det fallet rörde det sig om en man som tillhörde den så kallad wahhabismen, en ortodox åskådning inom Islam.

Enligt Europadomstolen är situationen för de mänskliga rättigheterna i Uzbekistan alarmerande och pålitlig information visar att polisen använder sig av ”systematisk tortyr”. Av Europadomstolens praxis framgår det att personer som misstänks för brott, kopplat till deras religiösa tillhörighet, löper utökad risk för kränkande behandling.

Migrationsverket införde ett stopp för alla utvisningar till Uzbekistan år 2015 efter att flera personer som tidigare varit asylsökande i Norge hade gripits och dömts när de skickats tillbaka till Uzbekistan. Senare upphörde dock det generella förbudet om utvisningar till Uzbekistan men enligt Migrationsverket sker det endast i begränsad omfattning och med stor restriktivitet.

Av | 10 april 2017

Utan dig – ingen journalistik

Genom att stödja oss ekonomiskt ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Ge ett bidrag!

”Terrorister kan skada oss fysiskt – men det är bara vi själva som kan skada vår egen frihet”

Just nu turnerar Martin Schibbye tillsammans med föreställningen ”Kality” om journalister som är dömda för...

”Rädslan styr i Uzbekistan”

Blankspotmedlemmen Mattias Göthberg besökte nyligen Uzbekistan, en före detta Sovjetrepublik som hamnat i blickfånget efter...

Oenighet om socialdemokraternas migrationspolitik

Under socialdemokraternas migrationspolitiska debatt i helgen slog kongressen fast att svensk asylpolitik inte kan skilja...

Svårt att utvisa Akilov till Uzbekistan

Rakhmat Akilov, som misstänks för terrordådet på Drottninggatan, hade fått avslag på sin asylansökan och...