Upp till bevis för en ny generations handelsavtal

Av | 8 mars 2020

EU-kommissionen har lovat att ekonomisk tillväxt inte ska ske på bekostnad av mänskliga rättigheter. Ett avtal med diktaturen Vietnam ställer frågan på sin spets.

Det är torsdag eftermiddag i ett regnigt och februarikallt Göteborg. I Malmstenssalen på Handelshögskolan föreläser den nytillsatta gästprofessorn Cecilia Malmström om den aktuella handelssituationen för EU. Hennes anekdoter om tiden som handelskommissionär är fängslande och publiken uppmärksam.

I en ordväxling med Seniorforskaren Claes-Göran Alvstam nämns Kambodja, ett högaktuellt exempel på när EU upphäver delar av ett handelsavtal med ett utvecklingsland, för att landet inte respekterat mänskliga- och arbetsrättigheter. Det är en känslig situation, tycker både Alvstam och Malmström. Hur markerar man mot Kambodjas regering utan att försämra situationen för textilarbetarna som redan är i en utsatt situation?

Cecilia Malmström hänvisar till det faktum att det finns en lagligt bindande klausul i EU:s handelsavtal som säger att om det sker en massiv kränkning av mänskliga rättigheter, som i Kambodja, så måste EU dra tillbaka handelsförmåner för landet. 

Samtidigt finns det andra länder som kränker de mänskliga rättigheterna utan att handelsförmånerna med EU påverkats. Där finns en viss tvetydighet från EU:s håll medger Cecilia Malmström. 

Mot slutet av föreläsningen frågor någon i publiken om Vietnam.

– Vill du att jag ska säga något om frihandelsavtalet? Det är en fantastisk succé. Det är det mest avancerade handelsavtalet vi har med något utvecklingsland, svarar Cecilia Malmström. 

Malmström var en av dem som förhandlade fram avtalet med Vietnam i sin roll som handelskommissionär. Nu har hon lämnat politiken, men en annan svensk liberal är med och ror frihandelsavtalet i hamn. 

Demonstration mot TTIP i Bryssel
Det nya handelsavtalet med Vietnam har inte lett till några demonstrationer. För några år sedan var det stora demonstrationer mot handelsavtalen med bland annat USA och Kanada. Hä är en demonstration mot TTIP i Bryssel 2016.

En vecka tidigare i Strasbourg. Ledamoten Karin Karlsbro (L) står tillsammans med sin pressekreterare och väntar utanför ingången till Plenisalen. Där inne har hon med en stor majoritet precis röstat igenom ett frihandelsavtal mellan EU och Vietnam.

Det är ett väntat resultat, men ändå en seger för Karlsbro som under hösten 2019 förhandlat avtalet i parlamentet som gruppledare för de liberala ledamöterna i handelsutskottet. 

Är det rimligt att EU tecknar frihandelsavtal med diktaturer? Det tycker Karin Karlsbro att det är i Vietnams fall. Enligt henne går det att skilja på situationen i Kambodja; som på ett brutalt sätt förtrycker opposition, förtrycker fackliga rättigheter och efter år av dialog fortfarande går åt helt fel håll, och situationen i Vietnam.

Därför är det rimligt att EU agerar olika mot de båda länderna. 

– Situationen i Kambodja är ett haveri för den demokratin som man hade hoppats skulle komma. Så det finns absolut en gräns för vad man kan göra, säger Karin Karlsbro.

Enligt Karlsbro finns det någon sorts gräns för vilka diktaturer EU kan och inte kan befatta sig med. För att förklara citerar hon en ledande oppositionspolitiker från Kambodja som hon nyligen träffat:

– Vietnam är en enpartistat på väg i rätt riktning, Kambodja är en enmansstat på väg i fel riktning.

Uppfattningen att Vietnam skulle vara på väg i rätt riktning delas inte av alla. 

– De flesta civilsamhällesrapporter från Amnesty och andra som jag har tagit del av har snarare visat på det motsatta. En nedåtgående trend i respekten för mänskliga rättigheter. Det finns ingenting som tyder på att de här senaste årens förhandlingar med Vietnam har inneburit förbättringar, säger Jakop Dalunde (MP) om förmiddagens omröstning.

Beslutet från EU-kommissionen att tillfälligt upphäva handelsfördelar med Kambodja samma vecka som man med stor majoritet röstar igenom ett frihandelsavtal med Vietnam har inte gått obemärkt förbi.

Flera människorättsorganisationer har flaggat för att EU sänder fel signaler genom att ingå i handelsavtal med Vietnam i dess nuvarande politiska situation. Andra kritiker menar att det framförallt är avtalets lönsamhet för europeiska företag som avgör hur viktig människorättsfrågan är för EU i avtalsförhandlingarna.  

– Det är ju uppenbart för mig att EU-kommissionen primärt är angelägna om att europeiska företag ska få exportera produkter till Vietnam på så goda villkor som möjligt, säger Jakop Dalunde.

Av de svenska partierna var det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som röstade emot frihandelsavtalet. Dalunde tycker att det är viktigt med handel, men EU borde använt tillfället som förhandlingen av frihandelsavtalet skapade för att ställa hårdare krav på den Vietnamesiska regeringen i klimatpolitiken och med mänskliga rättigheter. 

– Det är en missad chans för EU. Efter parisavtalet så har ju EU sagt att vi ska använda vår mjuka makt för att ställa krav på de länder vi träffar handelsavtal med. Det har vi tyvärr inte gjort nu, säger Jakop Dalunde.

Frihandelsavtalet med Vietnam är det senaste av de så kallade “nya generationens” avtal.

De sänker inte bara tullar utan godkänner också varandras regler och certifieringssystem för att effektivisera handeln. Andra exempel på den “nya generationens” handelsavtal är EU:s avtal med Japan, Singapore och Kanada. De nya avtalen innehåller dessutom kapitel om hållbar utveckling och den tidigare nämnda klausulen om mänskliga rättigheter som gör att EU kan backa ur avtalet om det andra landet begår grova överträdelser. 

Kritiker menar att de kapitel i avtalen som handlar om klimat och mänskliga rättigheter inte är tillräckligt bindande, utan snarare förlitar sig på god vilja mellan parterna. 

Vilken roll spelar egentligen den politiska friheten och arbetarnas situation i ett land när EU förhandlar om handelsavtal? När Cecilia Malmström blev handelskommissionär 2015 började den Europeiska kommissionen tillämpa en ny handelsstrategi som kallas för “Trade for all”. 

Europeiska konsumenter är allt mer informerade om de miljömässiga och människorättsliga förhållandena på produktionsanläggningar runt om i världen. Kommissionen behövde därför ta steg för att i större grad bemöta konsumentkrav på transparens längs hela produktionskedjan. Det fanns också en efterfrågan från europeiska medborgare att bli bättre informerade om de avtal som genomförs i deras namn.

I “Trade for all” strategin åtar sig Europakommissionen att bli mer transparenta i sina avtalsförhandlingar. I strategin tar kommissionen också tydligt ställning för att tillväxt inom EU inte får ske på bekostnad av kärnvärderingar såsom mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Det står till exempel “Ett av EU:s mål är att se till att den ekonomiska tillväxten går hand i hand med social rättvisa, respekt för de mänskliga rättigheterna och höga standarder för arbetare och klimat”.

Men det som syns av de senaste utvecklingarna i avtal med Vietnam och Kambodja är att handel trots allt är handel och den ekonomiska drivkraften väger tyngst. 

Vietnam är EU:s näst största handelspartner i ASEAN-regionen efter Singapore, med handel till ett värde av 49,3 miljarder euro för varor och mer än 3 miljarder euro för tjänster. Den vietnamesiska ekonomin har vuxit mycket och snabbt under de senaste åren, medelklassen har vuxit sig stark och importen av lyxvaror från Europa har ökat stort. Vietnam är också ett viktigt alternativt produktionsland när relationen till Kina ansträngs på grund av handelskriget med USA.

Mellan EU och den ekonomiska jätten Kina sker världens näst största handelsutbyte till ett värde av cirka 1 miljard euro per dag. Mitt under pågående kritik om den katastrofala humanitära situationen för Uigurer i Kina sker det pågående förhandlingar om ett bredare investeringsavtal med dem.

För länder som Kambodja, med mindre ekonomiskt intresse för europeiska företag, har EU infört sanktioner på grund av människorättsbrott. Enligt statistik från organisationen Freedom House, som jämför och rangordnar länders politiska frihet är situationen värre i Kina och Vietnam än i Kambodja. Enligt Human Rights Watch har minst 30 aktivister blivit fängslade i Vietnam under 2019, för att de utövar sina grundläggande rättigheter till yttrandefrihet och religionsfrihet. 

EU-kommissionen är inkonsekventa i uppföljningen av människorättsfrågor när de avgör vilka stater som får eller inte får frihandelsförmåner.

Så vad betyder det egentligen när det står i “Trade for All” strategin att tillväxt inte får ske på bekostnad av EU:s kärnvärderingar? Förespråkarna för frihandelsavtal med diktaturen Vietnam argumenterar för att handelsavtalet ska uppmuntra till demokratisering i landet och att det ger EU bättre möjligheter att stödja lokala människorättsaktivister. 

Den förväntningen anser Vänsterpartiet är osannolik. 

Malin Björk (V) lämnar kön i cafeterian där hon stått med några kollegor. Gruppmötet för GUE/NGL har dragit ut på tiden och hon har missat att klockan redan blivit åtta på kvällen. Resultatet av förmiddagens omröstning är frustrerande, även om det inte är förvånande.

– Det här ska vara “den nya generationens handelsavtal”, men dess bäst före datum är förbi innan avtalet ens trätt i kraft, säger hon. 

– Jag fattar inte hur sossarna kan rösta för ett sånt här avtal! 

Ett av de största problemen med dagens resultat tycker Björk är att investeringsavtalet EVIPA röstades igenom. Under de senaste åren har mycket av debatten kring EU:s handelsavtal kretsat kring just investeringsskydd. Framförallt har stor kritik riktats mot användandet av ISDS, som står för investor-state dispute settlement, och är den tvistlösningsmekanism som ger investerare rätt att stämma stater ifall en stat exempelvis lagstiftar på ett sätt som förändrar den beräknade vinsten för investeraren.

Kritiker menar att detta är ett hot mot människors fri och rättigheter då systemet kan användas av företag för att utmana lagstiftning som görs för att förbättra arbetarnas situation eller möta klimatmål. 

För att bemöta den här kritiken har Europakommissionen lovat att “tydligare betona staters rätt att själva reglera”. Man har också reformerat ISDS genom att införa ett så kallat “Investment Court System” i alla bilaterala handelsavtal. Det nya systemet används i avtalet med Vietnam och alla de senaste bilaterala avtal som EU ingått i. Det ska med hjälp av särskilt tillsatta domstolar eliminera risken för att företag missbrukar investeringsskyddet och samtidigt skydda rätten för stater att reglera i allmänhetens intresse. Men enligt Malin Björk är principen för ICS samma som för ISDS; det förskjuter makten från folket till storföretagen och ger de särskilt tillsatta skiljedomstolarna möjlighet att överpröva demokratiskt fattade beslut. 

– Det här lägger en våt filt över progressiv lagstiftning. Jag tror inte det är det människor vill ha, säger hon. 

Malin Björk tycker att det är olyckligt att frihandelsavtalet ingås just när människorättssituationen i Vietnam håller på att urholkas. Hon berättar att vänsterpartiet kontaktades av Europafacket, internationella journalistförbund, människorätts- och miljöorganisationer innan omröstningen som alla vädjat dem att rösta ner avtalet.

Istället för att belöna Vietnam med ett avtal borde man enligt Björk istället använt förhandlingen med landet som påtryckning för att få regeringen att förbättra människorättssituationen. 

Liberalernas Karin Karlsbro anser däremot att avtalet var ett steg i rätt riktning för människorättssituationen i Vietnam och ökar EU:s möjlighet att påverka situationen där. I sitt arbete som gruppledare för Liberalerna har Karlsbro bland annat rest till Vietnam för att träffa de experter vars åsikt för henne väger tyngst – de människor som själva är aktivister i Vietnam.

– Vi ställde frågan om och om igen från alla vinklar. Alla var helt entydiga om att vi inte fick dra oss ur utan måste sluta det här avtalet. Det var glasklart, det var väldigt avgörande för mig också, säger hon. 

Det här perspektivet bekräftas av den initiala medieresponsen från Vietnam. Vietnamesiska medier skriver om de positiva ekonomiska effekter som avtalet kommer att ha för landet. De uppmanar också näringslivet att bemöta de hårda krav som EU ställer på leveranskedjan och produkters ursprung, så att inte Vietnam kollektivt bestraffas för eventuellt fusk. Avtalet med EU är särskilt viktigt för Vietnam eftersom det gör dem mindre beroende av handel med Kina, som de har en orolig relation med. 

Det som skrivs bör tas med en nypa salt. Enligt uppgifter från bland annat Reportrar utan gränser följer vietnamesiska medier det regerande kommunistpartiets direktiv, och oppositionella bloggare och journalister trakasseras och fängslas. 

Malin Björk tror inte på att det är vietnamesiska aktivister som avgjort hur Liberalerna lagt sin röst i det här fallet, eftersom Liberalerna har röstat för alla frihandelsavtal i europaparlamentet. 

– Jag tycker inte det känns riktigt ärligt. Det är ett ideologiskt ställningstagande som de tar, all typ av frihandel är bra även om det är med en diktatur, även om det är en situation där samlad facklig-, miljö- och människorättsrörelser säger att vi inte bör teckna avtalet.

Vänsterpartiet har i sin tur röstat emot samtliga frihandelsavtal, även med demokratier som Japan eller Kanada.

68 europeiska frivilligorganisationer skrev ett uttalande där de uppmanade europaparlamentariker att inte ratificera de nya handels- och investeringsavtalet med Vietnam. Organisationerna skrev att de är djupt bekymrade över situationen för mänskliga rättigheter och arbetare i landet. 

EU Japan signing economic partnership agreement
Handelsavtalet med Japan som trädde i kraft i februari 2019 är ett exempel på den nya generationens handelsavtal, som innehåller en klausul om mänskliga rättigheter och krav på klimatvänlig politik. Europeiska rådets F.d. ordförande Donald Tusk, Japans premiärminister Shinzō Abe och Europeiska kommissionens F.d. ordförande Jean-Claude Juncker.

Tillbaka i Malmstenssalen på Handelshögskolan märks det att Cecilia Malmström är tillfreds med det som Europakommissionen åstadkommit med “Trade for All” strategin. 

Hon berättar att den första tiden som handelskommissionär utmärktes av massiva demonstrationer mot EU:s olika handelsavtal. Demonstranter precis utanför hennes kontor i Bryssel och runt om i Europa ifrågasatte vem det egentligen var som tjänade på EU:s handelspolitik. Många av dem hade drabbats av den ekonomiska krisen och det fanns en känsla av att Bryssel brydde sig mer om att rädda banker än att rädda människor. 

Den här kritiken tog Europakommissionen med sig i utformandet av “Trade for All” strategin. Vid årsskiftet, som också markerade slutet på Malmströms mandat som handelskommissionär, var det inte längre några demonstranter på gatan utanför hennes kontor. 

Malmström vet att Vietnam har stora människorättsproblem, och att avtalet som nu röstats igenom inte kommer att göra Vietnam till en demokrati, det är det ingen som tror på allvar.

Men avtalet kommer att ha positiva ekonomiska konsekvenser för EU, och därför har det ändå röstats igenom.

– Man kan förstås anklaga EU för hyckleri, vilket till viss del är sant, men sån är politiken, säger Cecilia Malmström.

**

All Blankspots journalist är fri att läsa tack vara våra medlemmar. Här kan du läsa mer om hur du blir medlem. Under 2016 kom en renässans för betalväggar bland digitala medier men för Blankspot har valet vart solklart från början: Inga betalmodeller som bygger på att innehållet ska låsas in. Läs mer om det här.

Av | 8 mars 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Upp till bevis för en ny generations handelsavtal

EU-kommissionen har lovat att ekonomisk tillväxt inte ska ske på bekostnad av mänskliga rättigheter. Ett avtal med diktaturen Vietnam ställer frågan på sin spets.

Efter Brexit – Balkan nästa för EU?

Frankrike bromsar arbetet med att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Men Tyskland gasar på.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.