”Våldet har förvärrats i Afghanistan”

Av | 15 mars 2017
  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Afghanistan

Europeiska migrationsmyndigheter har ofta dålig kunskap om Afghanistan och fattar därför felaktiga beslut om vilka skyddsbehov de asylsökande har. Det menar Horia Mosadiq som är researcher för Amnesty International i Afghanistan.

Horia Mosadiq är på snabbesök i Stockholm för att berätta om utvecklingen i Afghanistan. Under dagen har hon träffat Migrationsverket och besökt riksdagen tillsammans med representanter från Svenska Afghanistankommittén och för UNHCR.

Hennes budskap är mycket tydligt: Det har skett en försämring av säkerhetssituationen i Afghanistan under de två senaste åren. Våldet har både trappats upp och det har spridit sig till flera delar av landet. Förut var striderna begränsade till östra och i södra Afghanistan – nu har de även spridit sig till de norra delarna av landet.

Terrorn i landet har också fått en längre säsong. Bombdåd och attentat, som tidigare främst inträffade under sommarhalvåret, sker nu även vintertid. Talibanerna, som tidigare stod för terrorn, har fått konkurrens av IS. Dessutom sker det regelrätta strider mellan IS och Talibanerna i de östra delarna av landet.

– Situationen förändras hela tiden. Det område som är säkert i dag är inte säkert i morgon, säger hon.

Enligt Horia Mosadiq har migrationsmyndigheterna i Europa mycket dålig koll på läget i landet och på vilka skyddsbehov flyktingar från Afghanistan faktiskt har. Kunskapen om kulturen är också mycket dålig.

Bland annat berättar hon om en pojke som ansågs ljuga när han berättade att hans mamma hade varit tvungen att sälja sin mark för att överleva. Migrationsmyndigheterna påstod att kvinnor inte kan äga mark i det patriarkala Afghanistan.

– Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser vilka beslut de europeiska migrationsmyndigheterna fattar. Kvinnor kan visst äga mark i Afghanistan. Jag äger mark och det gör även min mamma liksom många andra kvinnor. Det finns inga regler som säger att inte kvinnor får äga mark, säger hon.

Hon berättar också om felaktiga föreställningar om de homosexuellas situation i Afghanistan.

–  Man hör att homosexuella män inte har några problem i Afghanistan eftersom män går han i hand och de kan pussas offentligt och därför är det inget problem. Det är ett stort problem och de diskrimineras väldigt mycket, säger hon.

En annan minoritet som är mycket utsatt enligt Horia Mosadiq är landets hinduer. De diskrimineras offentligt, även av politiker och de angrips just för att de är hinduer. När det finns flyktingfall som rör hinduer måste man vara extra försiktig, anser hon.

Även Hazarerna, som har diskuterats mycket i Sverige, är en utsatt grupp anser Horia Mosadiq. Förtrycket mot dem har inget som har stöd i lagen eller konstitutionen men det finns ett förtryck mot dem.

– Vi har flera fall där civila Hazarer har mördats och kidnappats av talibanerna. Flera har blivit halshuggna. Det händer här och där, kanske inte i stor skala men det händer, säger hon.

Om de dessutom är barn ökar riskerna ännu mer. Det spelar inte så stor roll exakt hur gamla de är, anser hon – de löper ändå stor risk att rekryteras av någon av de många gerillaarméerna eller hamna i olika former av trafficking.

– Många har skyddsbehov just för att de är barn, säger hon.

***

Läs mer från reportageserien ”Uppdrag: Afghanistan

Av | 15 mars 2017

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Afghanistan

I väntan på mirakel

Efter ett kort uppehåll har deportationerna till Afghanistan börjat igen. Trots de afghanska ministrarnas protester. Blankspot rapporterar återigen på plats om de utvisades kamp för att etablera sig i ett land som är illa rustat för att ta emot dem.

”Jag vill skildra människor i konflikten”

Journalisten Göran Engström har rapporterat från Afghanistan i 15 år. Han kom nyligen hem från den fjärde reportageresan på uppdrag av Blankspot. Här intervjuas han om vad som händer med journalistiken när man kan rapportera från ett konfliktområde som man känner såpass väl.

Rädda Barnen: Situation för barn i Afghanistan allt värre

Den 7 oktober 2001 inleddes den militära interventionen i Afghanistan av USA och dess allierade. 18 år senare larmar Rädda Barnen om att barnen drabbats hårt av krigets vardag.

Dagbok från Kabul – vecka 41

Efter ett kort avbrott under valet är nu deportationerna från Europa till Afghanistan åter igång. Med start i oktober kommer Blankspot att publicera en dagbok från en av de utvisade. Läs den här:

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.