Var det verkligen en statskupp i Etiopien?

Av | 24 juni 2019

Våldsamheter bröt under helgen ut i Etiopien i samband med vad som beskrivs som ett kuppförsök i Amhara-regionen. Samtidigt sköts Etiopiens arméchef Seare Mekonnen till döds av sin egen livvakt i landets huvudstad Addis Abeba. I denna FAQ försöker vi reda ut vad som händer.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Etiopien

Vad var det som hände i lördags?

Enligt regeringen öppnade en grupp personer eld under ett möte i Amhara-regionen om hur man skulle stoppa rekryteringen till etniska milisgrupper. Den regionale presidenten Ambachew Mekonnen och hans rådgivare sköts ihjäl tillsammans med en av delstatens högt uppsatta jurister.

Några timmar senare, femtio mil därifrån, sköts arméns chef Senare Mekonnen ihjäl av sin livvakt. En general som han var hos vid tillfället sköts också ihjäl.

Är det ett försök till statskupp?

Ja, enligt premiärministern Abiy Ahmed som framträdde klädd i uniform och höll ett tal till nationen var det en högt rankad militär som ledde kuppförsöket, tillsammans med flera andra personer inom militären. I talet kallar han det för en ”orkestrerad statskupp”.

Syftet ska ha varit att störta den regionale presidenten Ambachew Mekonnen. Andra som den norska forskaren och professorn Kjetil Trondvoll menar att det är för tidigt att tala om en statskupp innan man vet mer om bakgrunden.

Svenska utrikesdepartementet kallar det för ”ett kuppförsök” och skriver att ”merparten av kuppmakarna gripits”. Man skriver också att ”Situationen är dock fortsatt osäker och risk för strider mellan kuppmakare och den etiopiska armén kan inte uteslutas.”

International Crisis Group analytiker William Davison menar däremot att detta inte alls bär tecknen av en kupp eftersom ingen försökte gripa centralmakten: ”Det var definitivt en attack på ledarskiktet i Amhara och det kan ha funnits en ambition att ta kontroll över regionen, men intentionerna är oklara” sa han till AFP.

Andra som forskararen Semahagn Gashu Habebe vid Endicott College skriver under rubriken ”Don´t call it a coup” att det verkar osannolikt att en dekorerad general skulle tro att man kan ta den politiska makten genom att skjuta ihjäl ett par personer.

Och hur skulle dag två se ut frågar sig forskaren? ”Hur skulle han sedan besegra den federala armén”. Dessutom frågar han sig varför premiärministern så snabbt kallade det för just en ”kupp” väl medveten om att det då blev en världsnyhet – medan ett politiskt mord inte hade fått samma effekt.

Han ifrågasätter också den officiella teorin att arméchefen sköts ihjäl medan han ”hemma hos en vän” lade upp planerna för att slå tillbaka kuppmakarna, ”fortsätter regeringen att hävda detta har de ett berg att bestiga för att övertyga oss”.

Varför sköts landets arméchef ihjäl? Är de två händelserna sammankopplade?

Enligt landets premiärminister Abiy Ahmed så ska arméchefen general Seare Mekonnen dödats i huvudstaden Addis Abeba i samband med att han försökte förhindra kuppförsöket. I en intervju med BBC förklarade en talesperson för premiärministern, Bilene Seyoum, att Mekonnen sköts medan han gav order om hur kuppen skulle slås ner.

Det verkar också som om kuppförsöket var mer omfattande än vad som först rapporterades menar BBC:s Afrikachef Mary Harper

Är det riktad mot landets nya premiärminister?

Både ja och nej. Abiy Ahmed är relativt ny som premiärminister i Etiopien och tillträdde förra året, efter att flera år av protester till slut tvingat hans föregångare att avgå. Under sin tid vid makten har han släppt politiska fångar, tagit bort förbudet mot politiska partier och åtalat en rad tjänstemän som anklagats för brott mot mänskliga rättigheter. Detta har i sin tur öppnat upp en mängd etniska konflikter som tidigare låg och pyrde.

Så det som skett kan man se som ett resultat av Abiys reformer, men också som ett hot mot hans styre då oppositionen kan peka på att premiärministern inte kan regera landet.

Men även om det inte var riktat direkt mot premiärministern är det också tecken på de allt mer intensiva spänningarna i och mellan landets regioner.

I en längre analys skriver journalisten Martin Plaut att orsaken står att finna i konflikten mellan amhara och tigray. Även HRW:s Kenneth Roth är inne på samma linje:

Vem är ansvarig?

Enligt de etiopiska myndigheterna ligger skulden hos Amhararegionens säkerhetschef Asaminew Tsige som också sköts ihjäl under måndagen. Andra uppgifter pekar på att han sköt sig själv. Och ytterligare uppgifter pekar på att han skulle vara vid liv. De olika uppgifterna skapar också ytterligare förvirring i landet.

Tsige beskrivs som en Amhara-nationalist som troligen hade avskedats inom kort på grund av att han understödde bildandet av en regional milis och krävde att områden i Tigray-regionen skulle tillhöra Amhararegionen. I en Facebookvideo som spreds under förra veckan uppmanade han medborgarna att beväpna sig och förbereda sig på att bli angripna.

”Det är möjligt att hans kommande avsked, understött av den federala regeringen utlöste attacken” skriv International Crisis Groups William Davison i sin analys.

Om den utpekade kuppmakaren är död lär vi inte heller få svar på motivet. Livvakten som sköt mot sin chef vårdas på sjukhus för sina skador.

Intressant är också att regionens säkerhetschef Asaminew Tsige som misstänks stå bakom kuppförsöket i Amhara, själv anhölls för kuppförsök 2009, då han var general i den federala militären. Förra året fick han amnesti och släpptes.

Hur har omvärlden reagerat?

USA:s ambassad säger sig vara medveten om skottlossning både i huvudstaden Addis Abeba och om våldsamheter i Bahir Dar, som är den största staden i Amhara där kuppförsöket genomfördes, och har manat till försiktighet.

Den svenska Riksdagsmannen och medlemmen i Utrikesutskottet Anders Österberg (s) skriver på Facebook:  ”I Etiopien pågår det just nu en övergång från ett mycket auktoritärt styre mot demokrati. Det är självklart bra att människorättsaktivister, journalister och politiska fångar har släpps i tusentals ur fängelser men processen med öppenhet och töväder är ibland smärtsam med konflikter med etniska förtecken. Processen är skör. Det behövs institutioner och respekt för mänskliga rättigheter som är vägen framåt. I det arbetet finns Sverige som stöd om Etiopien vill. Men framförallt behöver situationen lugnas och utredas ordentligt.”

Hur är situationen i Amhara?

Amhara, är en av Etiopiens nio regioner och här råder sedan en tid stor oro eftersom det regerande delstatspartiet ses som illegitimt hos delar av befolkningen. Flera områden i delstaten är inte kontrollerade av delstatsregeringen. Ett nytt nationalistiskt parti i regionen, som bland annat menar att Amhara bör få större plats både politiskt och geografiskt i Etiopien, utmanar delstatsregeringen. Detta kan sammantaget vara förklaringar till det som nu händer i delstaten, enligt en intervju med Kjetil Tronvoll i TT.

Vad händer nu då?

Klart är att situationen i Etiopien är explosiv och kan komma att snabbt eskalera om den inte hanteras. Fortfarande ligger nätet nere i landet och även telefoner har begränsad täckning med stora problem för människor att skicka sms.

I första hand måste den styrande koalitionen erkänna att landet befinner sig i en politisk kris och arbeta för att valen 2020 kan genomföras.

Om det inte sker varnar de allra mest alarmistiska bedömarna för att situationen i landet liknar den i forna Jugoslavien innan kriget bröt ut.

**

Texten uppdateras. Vill du addera ett perspektiv gå gärna med i Blankspots facebookgrupp ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea” för att bidra och diskutera utveckling.

Av | 24 juni 2019

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Fredspristagarens mardrömsvecka

Strax efter att Abiy Ahmed tilldelats Nobels fredspris utbröt protester. Epicentret för oron menade många stod att finna hos mediamogulen och Oromo-aktivisten Jawar Mohammed. Men hur ser han själv på den anklagelsen?

Oroligt i Bolivia efter presidentvalet

Bolivia har gjort stora framsteg under ledning av Evo Morales. Samtidigt kritiseras han för att använda sig av maktfullkomliga metoder.

Flera politiker gripna i Nepal – anklagade för mord

Rättsväsendet i Nepal sätts på prov efter att två framstående politiker anklagats för allvarliga brott.

Brexit bortom de Brittiska öarna

Storbritannien har en lång rad utomeuropeiska territorier med komplicerade förhållanden till EU. Vad kommer hända med dem efter Brexit?

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.