Blankspots FAQ: Vad händer i fredspristagarens Etiopien?

Av | 23 juli 2020

Protesterna i Etiopien eskalerade efter mordet på sångaren Hachalu Hundessa. Men vad ligger bakom vreden och kommer Abiy Ahmed att rida ut krisen? Blankspot har sammanställt frågor och svar kring situationen.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Etiopien

Hur började den senaste tidens oroligheter? 

Det började med att en av Etiopiens stora stjärnor mördades. Haacaaluu Hundeessaas musik tonsatte den Oromorevolution som legat till grund för de senaste årens omvälvningar i Etiopien. Mordet den 29 juni triggade sedan oroligheter i det politiskt instabila Etiopien. 

Vad handlade hans musik om?

Haacaaluu Hundeessaas låtar handlade om politik och orättvisor och var ett soundtrack för den unga rörelsen som krävde förändringar. Han hjälpte Abiy Ahmed till makten med sina protestsånger om marginaliseringen av Oromofolket.

Varför sköts han ihjäl?

Motivet för mordet på Hachalu Hundessas är fortfarande okänt. Men han sköts till döds efter att ha gjort flera kritiska uttalanden om landets ledning för att de inte lyckats stävja de våldsamma etniska motsättningarna i landet.

Vad hände sedan? 

Protester utbröt spontant runt om i landet och myndigheterna svarade med att stänga ner internet. De flesta demonstranterna var fredliga men några brände ner byggnader och gav sig enligt vittnen på människor som inte var från oromogruppen. Begreppet Qeerroo som förr hade en positiv klang och betydde ungdomar som kämpar för sitt folk, fick snabbt en mobbliknande stämpel. 

Dagarna efter mordet så brändes bilar och byggnader ner, även personer som försökte stoppa förödelsen attackerades. Olika inlägg på Facebook spreds med blixtens hastighet där amharaaktivister anklagade oromoungdomar för att bedriva etnisk rensning. Men även nyhetsmedier kopplade till oromorganisationer spred uppgifter om att etniska attacker ska ha riktats mot den egna gruppen. 

Enligt polisen i Oromoregionen har 83 civila mist sina liv tillsammans med fyra poliser, men nu ett par veckor efter mordet rapporteras också om att lugnet återvänt till regionen. I alla fall på ytan. 

Hur många har dött och arresterats totalt?

Officiella siffror uppgav att totalt har 239 har dödats och 4 500 arresterats under den första veckan efter mordet. En del av dem har skjutits av militär medan andra dött i sammandrabbningar mellan demonstranter och boende.  

Flera uppmärksammade gripanden har också genomförts. Oppositionspolitikern Bekele Gerba greps tillsammans med den kände oromoaktivisten Jawar Mohammed och 34 andra personer som alla tillhör Oromo Federalist Congress, ett av de två större oppositionspartierna i Oromoregionen. 

Aktivisten Jawar Mohammed uttryckte sitt raseri på Facebook efter mordet: ”De dödade inte bara Hachalu. De sköt in i hjärtat av oromonationen, igen!!… Ni kan döda oss, alla oss, ni kan aldrig någonsin stoppa oss!!” 

När de greps anklagades de för att ha försökt att stoppa Hachalus kropp från att transporteras till hemstaden för att begravas. 

Senare greps också journalisten och aktivisten Eskinder Nega. Han har varit kritisk mot Abiy Ahmed men framför allt mot att landets oromonationalister fått för stort inflytande över regeringen. 

Hur ska man veta vad som är sant?

Det sprids mycket falska nyheter kring utvecklingen och det finns två berättelser som står i strid med varandra: Den ena menar att det förtryckta Oromofolket först fick sin sångare avrättad och nu angripits av militär när de protesterat mot mordet. För att dölja övergreppen har myndigheterna stängt ner internet. 

Den andra berättelsen handlar om att oromo-organisationerna är de som stått för den etniska rensningen och att omvärlden är allt för passiv medan ett folkmord förbereds.

Att stänga ner internet blir i denna version ett sätt att gjuta olja på vågorna så inte fler övergrepp begås. 

Vad innebär detta för de planerade valen?

Valen har skjuts upp och ska nu hållas ”när WHO förklarar att pandemin är över” vilket kan dröja. Många har dock välkomnat att valet inte hölls i maj som det först var tänkt utan sköts på framtiden. Andra är upprörda över att valet skjutits framåt och över hur premiärministern hanterat den situation som regeringen hamnat i då man styr utan att ha vunnit ett val. 

Under tiden planerar TPLF, som var det parti som tidigare styrde landet, att hålla egna regionala val redan i september. Enligt regionens guvernör så handlar det beslutet lika mycket om ”göra motstånd” som att hålla val. 

Vad är själva kärnfrågan?

Sedan den före detta diktatorn Mengistu störtades så har landet styrts genom att de olika regionerna haft en långtgående formell autonomi. Systemet kallades etnisk federalism, men problemet var att det bara var på pappret som de olika regionerna styrde sig själva. I verkligheten så var det folk från tigray-regionen, vilka enbart utgjorde sex procent av medborgarna som satt på de tunga politiska posterna. 

Nu vill en del återgå till detta system men med ett verkligt inflytande för landets olika etniciteter. Medan andra vill att man istället ska börja prata om ett enat Etiopien och komma bort från frågan om etnicitet i styret av landet.  

Har någon gripits för mordet?

Myndigheterna har gripit ett antal personer som också ska ha erkänt.  Enligt statsåklagaren ska mordet ha beordrats av en utbrytargrupp från Oromo Liberation Front (OLF) som kallar sig Shane. Att det skulle vara andra ur folkgruppen Oromo som mördat sångaren har förnekats av aktivister som istället menat att ansvaret för mordet ligger hos premiärministern själv. 

Innan gripandet så anklagades TPLF för att ligga bakom mordet, något som de tillbakavisade. 

Hur allvarlig är krisen för Abiy Ahmed?

Det är helt klart den största proteströrelsen mot honom sedan han tillträdde och myndigheternas svar – att sätta in militären och stänga ner nätet – har också eskalerat situationen. Men det är heller inte den första. I juni 2018 skakades landet av protester efter vad som beskrivs som ett kuppförsök. I november 2019 så satte den nu gripna Jawar Mohammed igång en protestvåg efter att regeringen dragit in hans livvakter.

Båda dessa stormarna red man ut. 

Abiy Ahmeds planerade övergången till ett flerpartisystem har fått äldre etniska motsättningar att blomma ut. Motsättningar som länge tryckts ner av tidigare auktoritära regimer. Många av de oromonationalister som nu demonstrerar mot Abiy är samma personer som bar fram honom till makten då det är besvikna över vad han levererat. 

Premiärministern själv menar att mordet var ett medvetet försök att kasta in landet i en våldsspiral, något som också hände. 

– Vi har två val som folk. Att gå i fällan som riggats eller att undvika den, sa han klädd i uniform kort efter mordet. 

**

Bli blankspottare så att vi kan fortsätta att bevaka vad som sker i Etiopien. Läs mer här. 

**

Läs mer:

Är mer nationalism lösningen på Etiopiens kris?

Belete Molla som är nytillträtt ordförande för National Movement of Amhara (NaMA) menar i en intervju med Blankspot att det är klokt att inte byta regering mitt i krisen.

Rebellerna som laddar för val

Gerillagruppen Oromofolkets befrielsefront (OLF) tilläts återvända till Etiopien 2018 som ett led i den nytillträdde premiärministern Abiy Ahmeds reformer. Nu tror dess nya ordförande Dawud Ibsa Ayana på en kommande valseger.

Är Etiopien på väg mot folkmord?

Nu höjs röster för att det internationella samfundet måste ingripa. Läs Blankspots intervju med Eskinder Nega, innan han greps.

Etiopiens bortglömda krig blossar upp igen.

När rebellgruppen OLF återvände till Etiopien beskrevs det som en monumental historisk händelse i världens alla medier. Men när rörelsen väpnade gren bröt sig ur uteblev rubrikerna. När så krisen eskalerade och rapporter om folkfördrivningar och övergrepp började komma ut begångna av både regeringsarmén och rebeller möttes det av tystnad. Vad är det egentligen som händer i Oromoregionen?

Fredspristagarens mardrömsvecka

Strax efter att Abiy Ahmed tilldelats Nobels fredspris utbröt protester. Epicentret för oron menade många stod att finna hos mediamogulen och Oromo-aktivisten Jawar Mohammed. Men hur ser han själv på den anklagelsen?

Av | 23 juli 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Etiopien

Planerna på att dämma upp Nilen orsakade krig 1956 – kommer det hända igen?

Under de senaste decennierna har man kunnat se med oro på hur spänningarna byggts upp mellan Egypten och Etiopien över byggandet av den stora etiopiska renässansdammen på den blå Nilen. Men vad finns att lära av historien?

Blankspots FAQ: Vad händer i fredspristagarens Etiopien?

Protesterna i Etiopien eskalerade efter mordet på sångaren Hachalu Hundessa. Men vad ligger bakom vreden och kommer Abiy Ahmed att rida ut krisen? Blankspot har sammanställt frågor och svar kring situationen.

Protester efter att musiker mördats i Etiopien

En av Etiopiens stora stjärnor är mördad. Haacaaluu Hundeessaas musik tonsatte den Oromorevolution som legat till grund för senaste årens omvälvningar i Etiopien. Nu på tisdagsmorgonen har mindre demonstrationer utbrutit och internet stängts ner av myndigheterna.

Etiopiens jättedamm nu en fråga för säkerhetsrådet

Spänningen stiger mellan Egypten och Etiopien över Afrikas största dammbygge när nu Egypten återigen ber säkerhetsrådet att ta upp frågan om GERD-dammen i vad som ses som en diplomatisk eskalering av konflikten om Nilens vatten.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.