By Jacey Fortin - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=63008067

Debatt: ”Sverige måste stå upp för Etiopiens damm”

Av | 3 mars 2020

Anders Österberg (s) menar att Egypten agerar som att de har större rätt till Nilen än något annat land och att USA:s medlingsförsök är orättvist.

  • Artikeln fortsätter på Facebook
  • Blankspots journalistik görs tillsammans med dig. Om du vill bidra med din kunskap och dina idéer, gå med i Facebookgruppen som finns för reportageserien och följ arbetet bakom kulisserna.
  • Till gruppen om Etiopien

I dagarna firade miljoner etiopier årsdagen av slaget vid Adwa då den etiopiska armén besegrade den italienska invasionsarmén och därmed stoppade en kolonisering av landet. Men som en etiopier berättade – varje generation måste vinna sitt Adwa.

Etiopien började 2012 förverkliga planerna på att bygga en stor damm i Blå Nilen. Dammen ska möjliggöra ett vattenkraftverk med en effekt på över 6 000 megawatt  – ungefär sex gånger så mycket som Sveriges största vattenkraftverk.

Det ska bädda för att Etiopien kan bli Afrikas största energiexportör och är avgörande för landets framtid. Dammbygget har råkat ut för främst två problem – tekniska och politiska. Egypten oroas av vad bygget ska innebära för deras vattentillgång medan Sudans vattenminister meddelat att dammen inte kommer att påverka dem.

I Egypten råder redan livsmedelsbrist och landet hävdar också att de har vattenbrist. Självklart har också Egypten rätt till vatten, och alla som har läst om historia vet hur viktig Nilen är för landet.

Anders Österberg (S) riksdagsledamot från Järva och medlem i utrikesutskottet.

Men Egyptens regering har också en märklig inställning som kan tolkas som att de hävdar att de har mer rätt till Nilen än andra länder. Konflikter om naturtillgångar spås bli de stora under 2000-talet och världen har idag inte alltid tillräcklig kapacitet att lösa dem. Men vattenfrågor går att lösa ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Nilen blir särskilt intressant eftersom flera tättbefolkade länder måste samarbeta kring den.

Egyptens al-Sisi bad att USA:s president Trump skulle medla. Nu för några dagar sedan kom resultatet av det så kallade medlingsförsöket. USA förbjuder i praktiken Etiopien att ens fylla och testa dammen innan de har ett avtal med Egypten. Det ligger något neokolonialt över den hårda tonen som USA har valt att använda mot Etiopien. Både Egypten och USA borde visa större ödmjukhet inför Etiopiens rätt att utveckla sina naturtillgångar. Dessutom kan detta bli bättre för både Sudan och Egypten på sikt när det blir mer kontrollerat flöde av floden. 

Därför är det illa att USA uttrycker sig så resolut i medlingsförslaget om påfyllandet av vatten i dammen. Det gynnar inte misstänksamheten på båda sidor av konflikten och det respekterar inte Etiopiens självbestämmande.

Det avtal som hänvisas till i medlingsförsöket är från Italien och Storbritannien år 1929, ett avtal som Etiopien inte fick vara med i.  

Så trots att dammen skulle vara det mest gynnsamma och solidariska sättet att hushålla med vattenresurserna är den ett så känsligt kapitel att Egypten till och med har hotat Etiopien med militär intervention om de börjar fylla dammen.

En demokratisk politiker i USA har uttryckt sig såhär angående medlingsförslaget: ”Om Etiopien är pressat att underteckna avtalet, skulle det vara ett neokolonialt avtal både i ande och substans som skulle ge Egypten hegemonisk makt över Etiopiens naturliga vattenresurser. Historien och internationell rätt kommer för evigt att fördöma den amerikanska regeringen och Världsbanken för deras roll i som återupplivare av Storbritanniens kolonialfördrag från 1929 med en tunn fernissa så att det skulle se ut som ett fördrag från 2000-talet.”

I dag sker de stora slagen inte nödvändigtvis med vapen i hand som vid slaget vid Adwa 1896 utan det sker vid förhandlingsbordet och vem vet – det kan bli en win-win situation.

Men det medlingsförslag som har kommit från USA är orättvist och därför måste Sverige och EU lyfta upp orättvisorna i det. Där är vår roll i världen, att se det orimliga och agera när orimligheter sker.

Anders Österberg (S) riksdagsledamot från Järva och medlem i utrikesutskottet har under de senaste åren aktivt följt demokratiseringsprocessen i Etiopien.

Stor Bild: Jacey Fortin, konstruktion av Renässansdammen 2014.

Av | 3 mars 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Etiopien Allt om vatten

Protester efter att musiker mördats i Etiopien

En av Etiopiens stora stjärnor är mördad. Haacaaluu Hundeessaas musik tonsatte den Oromorevolution som legat till grund för senaste årens omvälvningar i Etiopien. Nu på tisdagsmorgonen har mindre demonstrationer utbrutit och internet stängts ner av myndigheterna.

Etiopiens jättedamm nu en fråga för säkerhetsrådet

Spänningen stiger mellan Egypten och Etiopien över Afrikas största dammbygge när nu Egypten återigen ber säkerhetsrådet att ta upp frågan om GERD-dammen i vad som ses som en diplomatisk eskalering av konflikten om Nilens vatten.

Är mer nationalism svaret på Etiopiens kris?

Coronapandemin har fått de etiopiska myndigheterna att skjuta fram valet på obestämt tid. Tills vidare styr premiärministern och hans parti, Prosperity Party, landet. Något som väckt kritik men också förståelse bland landets oppositionsgrupper. Belete Molla som är nytillträtt ordförande för National Movement of Amhara (NaMA) menar i en intervju med Blankspot att det är klokt att inte byta regering mitt i krisen.

Nobelkommittén försvarar valet av fredspristagare

Nobelpriset i fred gick i fjol till Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed. Sedan dess har priset kritiserats av oppositionen i landet men nu tar Nobelkommittén Abiy Ahmed i försvar.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.