Krav på politiska åtgärder efter Blankspots undersökning

Av | 22 maj 2018

Rädda Barnen, Röda Korset och den vikarierande Barnombudsmannen kräver alla att mer måste göras politiskt för att den psykiska hälsan bland ensamkommande inte ska förvärras ytterligare.

I Blankspots undersökning framgår det att majoriteten av de tillfrågade ensamkommande från Afghanistan lider av psykisk ohälsa. Nästan en fjärdedel av de som väntar på sitt asylbeslut eller har fått avslag, har försökt begå självmord.

Barnombudsmannen, som är en svensk myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter, känner igen bilden och säger sig själva ha fått indikationer på att hälsan försämrats hos ensamkommande barn och unga.

– Vi känner stor oro över den psykiska ohälsan hos ensamkommande barn och unga. Det är oerhört allvarligt att barn och unga känner en så stor hopplöshet att det finns risk att de skadar sig själva eller tar sina liv, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, som är vikarierande Barnombudsman, och fortsätter.

Anna Karin Hildingson Boqvist är vikarierande Barnombudsman. Foto: Barnombudsmannen.

– Vi har själva gjort stora undersökningar gällande ensamkommande barns situation. Där beskriver barn och unga hur dåligt man kan må när man till exempel får vänta länge på besked om asyl.

Barnombudsmannen märkte av försämringen under samtal med omkring 600 barn och unga under perioden hösten 2015 till hösten 2017 i arbetet med barn på flykt

I myndighetens möten med barn och unga blev det uppenbart att barnens psykiska hälsa var en anledning till oro. Barnen mådde dåligt redan vid ankomsten på grund av uppbrott, flykt och traumatiska händelser.

De berättade framför allt om stor oro, sömnsvårigheter, självskadebeteende och tankar om att begå självmord.

– Nu måste mer göras för att inte situationen ska förvärras ytterligare. Vi har bland annat föreslagit att ensamkommande som mår psykiskt dåligt måste få bättre tillgång till barn- och ungdomspsykiatrin, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Barnombudsmannen har också lagt fram ett förslag till regeringen om att det ska införas en tidsgräns på max två månader från ansökningsdatumet till att man får komma på sitt första samtal hos Migrationsverket.

Inte heller Röda Korsets generalsekreterare Martin Ärnlöv är förvånad över svaren från enkätundersökningen, uppger han i ett mail till Blankspot.

— Vi möter dessa ungdomar i våra verksamheter och kan vittna om stor oro, rädsla, osäkerhet och frustration. Vi ser en ökad psykisk ohälsa. Ibland tar sig detta uttryck i uppgivenhet, brist på självkänsla och egenvärde, självskadebeteenden och andra destruktiva beteenden i linje med den dystra bild undersökningen ger, skriver Martin Ärnlöv.

Men han vill också lyfta fram att det finns en annan bild.

– Vi ser också en stor handlingskraft och målmedvetenhet att lära sig språket och att fortsätta med studierna.

Även Röda Korset menar att situationen kräver politiska krafttag.

  • Vad säger barnkonventionen:
  • Sverige har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och regeringen har för avsikt att göra konventionen till svensk lag. Enligt artikel 24 i barnkonventionen har varje barn som befinner sig i Sverige rätt till bästa möjliga hälsa. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar rätten till hälsa utifrån en positiv definition som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte enbart som frånvaro av sjukdom och andra åkommor.

— Den nya så kallade gymnasielagen måste komma på plats och vi måste fortsätta försöka hitta lösningar för de ungdomar som inte omfattas av lagen. Utan åtgärder riskerar Sverige att få ett växande skuggsamhälle där många lever i stor utsatthet och utanförskap under lång tid. Därför vill vi att de ungdomar som berörs ska få möjlighet att stanna i Sverige under trygga förhållanden med möjlighet till studier och arbete. De som lider av psykisk ohälsa behöver ges det stöd och den behandling som krävs för återhämtning, skriver Martin Ärnlöv.

Ensamkommande som är under 18 år ska erbjudas psykiatrisk vård vid behov. Men hur detta efterlevs varierar i Sveriges kommuner och landsting, menar Erica Mattelin som är psykolog på Rädda Barnen.

— På vissa ställen fungerar barnpsykiatrin väldigt bra, det finns god kunskap om barns svårigheter och upparbetade vägar för att hjälpa dem. Sedan finns det områden där vi ser mycket bristande kunskaper om vad barn behöver hjälp med, och där barn nekas vård på grund av sin asylstatus. De får exempelvis höra att situationen måste stabiliseras först. Men alla barn har rätt till vård, det säger faktiskt svensk lagstiftning.

För de som blivit uppskrivna i ålder eller fyllt 18 år erbjuds endast vård som inte kan anstå. Men vad exakt “vård som inte kan anstå” innebär är en tolkningsfråga där svaret kan skilja sig berodde på vem man frågar säger Erica Mattelin.

— Jag tycker att en hög suicidbenägenhet borde ingå.

Samma dag som Blankspot publicerade de första artiklarna om enkätundersökningen överlämnade även Kerstin Evelius, nationell samordnare inom området psykisk ohälsa, utredningen ”Ungas beställning till samhället” till socialminister Annika Strandhäll (S).

Utredningen lyfter fram den växande psykiska ohälsan bland unga i Sverige. Men att närmare belysa den psykiska ohälsan bland ensamkommande och andra unga asylsökande har inte ingått i uppdraget, enligt Evelius.

– Det här är ett område som jag tycker är väldigt viktigt och jag följer det noga, men just nu har vi inte lagt några förslag på det, säger hon.

Hon framhåller att regeringen har tillsatt medel, som bland annat har gått till Röda Korset, för att utveckla verksamhet för att bemöta psykisk ohälsa i gruppen. Men hon anser att landets psykiatriska barn- och ungdomsmottagningar bör ta större ansvar när så många ensamkommande och andra unga asylsökande uppenbart mår dåligt.

– Hur tar landstingen höjd för det? Den frågan skulle jag vilja ställa till sjukvårds- och landstingsdirektörer, säger Kerstin Evelius.

I en kommentar till Blankspot skriver Annika Strandhäll att regeringen har tagit flera intiativ under den senaste tiden för att förbättra den psykiska hälsan hos ensamkommande.

— I år ger vi 40 miljoner kronor till landstingen som ska förbättra tillgången till insatser för att motverka psykisk ohälsa i gruppen ”asylsökande och nyanlända”. Kunskapen hos personal som möter den här gruppen är avgörande, där har vi gjort flera satsningar för att stärka kompetensen. För oss har det varit viktigt att stärka samhällets förmåga att ge stöd och hjälp för den som bär med sig trauma från krig, tortyr och andra traumatiska upplevelser.

Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm i samtal med Blankspots Martin Schibbye.

På måndagskvällens ”meet up” kring publiceringen av Blankspots undersökning uttalade sig även Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, om situationen för ensamkommande.

— Asylsökande borde inte förlora så många delar av sitt skyddsnät så fort de fyller 18 år, eller blir uppskrivna i ålder. Jag tycker så klart att asylsökande och papperslösa ska ha rätt till full sjukvård, i alla fall upp till 21 års ålder. Man borde också se till att det blir en smidigare övergång till vuxenlivet för de som bor på HVB-hem, kanske låta dem vara kvar i det sammanhanget eller hitta andra typer av ungdomsboende.

Läs fler artiklar kring undersökningen:

Så gjorde vi undersökningen

Nästan alla har funderat på att ta sitt liv

Otänkbart att återvända

Gränspolisen: Vi kommer inte kunna utvisa alla

Ingen myndighet tar ansvar för självmorden

Av | 22 maj 2018

Utan dig – ingen journalistik

Genom att stödja oss ekonomiskt ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli supporter! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Utvisningarna

Krav på politiska åtgärder efter Blankspots undersökning

Rädda Barnen, Röda Korset och den vikarierande Barnombudsmannen kräver alla att mer måste göras politiskt för att den psykiska hälsan bland ensamkommande inte ska förvärras ytterligare.

Ingen myndighet tar ansvar för självmorden

Antalet självmordsförsök bland asylsökande i Sverige saknar globalt motstycke. Trots det så faller ansvaret för gruppens psykiska hälsa mellan stolarna.

Gränspolisen: Vi kommer inte kunna utvisa alla

Blankspots unika undersökning visar att i princip ingen av de ensamkommande Afghanerna vill återvända frivilligt. – Vi kommer inte kunna utvisa alla – oavsett hur mycket resurser vi får, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.

Otänkbart att återvända

Hussein och Massoud från Afghanistan bor ett hus i Norrlands inland med 64-åriga Gerd. Båda har fått avslag på sina asylansökningar och skulle ha lämnat Sverige för länge sedan, om de inte trotsat Migrationsverkets beslut. I likhet med de flesta av de som svarat på Blankspots enkät så tänker de inte åka frivilligt.