Krav på politiska åtgärder efter Blankspots undersökning

Av | 22 maj 2018

Rädda Barnen, Röda Korset och den vikarierande Barnombudsmannen kräver alla att mer måste göras politiskt för att den psykiska hälsan bland ensamkommande inte ska förvärras ytterligare.

I Blankspots undersökning framgår det att majoriteten av de tillfrågade ensamkommande från Afghanistan lider av psykisk ohälsa. Nästan en fjärdedel av de som väntar på sitt asylbeslut eller har fått avslag, har försökt begå självmord.

Barnombudsmannen, som är en svensk myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter, känner igen bilden och säger sig själva ha fått indikationer på att hälsan försämrats hos ensamkommande barn och unga.

– Vi känner stor oro över den psykiska ohälsan hos ensamkommande barn och unga. Det är oerhört allvarligt att barn och unga känner en så stor hopplöshet att det finns risk att de skadar sig själva eller tar sina liv, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, som är vikarierande Barnombudsman, och fortsätter.

Anna Karin Hildingson Boqvist är vikarierande Barnombudsman. Foto: Barnombudsmannen.

– Vi har själva gjort stora undersökningar gällande ensamkommande barns situation. Där beskriver barn och unga hur dåligt man kan må när man till exempel får vänta länge på besked om asyl.

Barnombudsmannen märkte av försämringen under samtal med omkring 600 barn och unga under perioden hösten 2015 till hösten 2017 i arbetet med barn på flykt

I myndighetens möten med barn och unga blev det uppenbart att barnens psykiska hälsa var en anledning till oro. Barnen mådde dåligt redan vid ankomsten på grund av uppbrott, flykt och traumatiska händelser.

De berättade framför allt om stor oro, sömnsvårigheter, självskadebeteende och tankar om att begå självmord.

– Nu måste mer göras för att inte situationen ska förvärras ytterligare. Vi har bland annat föreslagit att ensamkommande som mår psykiskt dåligt måste få bättre tillgång till barn- och ungdomspsykiatrin, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Barnombudsmannen har också lagt fram ett förslag till regeringen om att det ska införas en tidsgräns på max två månader från ansökningsdatumet till att man får komma på sitt första samtal hos Migrationsverket.

Inte heller Röda Korsets generalsekreterare Martin Ärnlöv är förvånad över svaren från enkätundersökningen, uppger han i ett mail till Blankspot.

— Vi möter dessa ungdomar i våra verksamheter och kan vittna om stor oro, rädsla, osäkerhet och frustration. Vi ser en ökad psykisk ohälsa. Ibland tar sig detta uttryck i uppgivenhet, brist på självkänsla och egenvärde, självskadebeteenden och andra destruktiva beteenden i linje med den dystra bild undersökningen ger, skriver Martin Ärnlöv.

Men han vill också lyfta fram att det finns en annan bild.

– Vi ser också en stor handlingskraft och målmedvetenhet att lära sig språket och att fortsätta med studierna.

Även Röda Korset menar att situationen kräver politiska krafttag.

  • Vad säger barnkonventionen:
  • Sverige har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och regeringen har för avsikt att göra konventionen till svensk lag. Enligt artikel 24 i barnkonventionen har varje barn som befinner sig i Sverige rätt till bästa möjliga hälsa. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar rätten till hälsa utifrån en positiv definition som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte enbart som frånvaro av sjukdom och andra åkommor.

— Den nya så kallade gymnasielagen måste komma på plats och vi måste fortsätta försöka hitta lösningar för de ungdomar som inte omfattas av lagen. Utan åtgärder riskerar Sverige att få ett växande skuggsamhälle där många lever i stor utsatthet och utanförskap under lång tid. Därför vill vi att de ungdomar som berörs ska få möjlighet att stanna i Sverige under trygga förhållanden med möjlighet till studier och arbete. De som lider av psykisk ohälsa behöver ges det stöd och den behandling som krävs för återhämtning, skriver Martin Ärnlöv.

Ensamkommande som är under 18 år ska erbjudas psykiatrisk vård vid behov. Men hur detta efterlevs varierar i Sveriges kommuner och landsting, menar Erica Mattelin som är psykolog på Rädda Barnen.

— På vissa ställen fungerar barnpsykiatrin väldigt bra, det finns god kunskap om barns svårigheter och upparbetade vägar för att hjälpa dem. Sedan finns det områden där vi ser mycket bristande kunskaper om vad barn behöver hjälp med, och där barn nekas vård på grund av sin asylstatus. De får exempelvis höra att situationen måste stabiliseras först. Men alla barn har rätt till vård, det säger faktiskt svensk lagstiftning.

För de som blivit uppskrivna i ålder eller fyllt 18 år erbjuds endast vård som inte kan anstå. Men vad exakt “vård som inte kan anstå” innebär är en tolkningsfråga där svaret kan skilja sig berodde på vem man frågar säger Erica Mattelin.

— Jag tycker att en hög suicidbenägenhet borde ingå.

Samma dag som Blankspot publicerade de första artiklarna om enkätundersökningen överlämnade även Kerstin Evelius, nationell samordnare inom området psykisk ohälsa, utredningen ”Ungas beställning till samhället” till socialminister Annika Strandhäll (S).

Utredningen lyfter fram den växande psykiska ohälsan bland unga i Sverige. Men att närmare belysa den psykiska ohälsan bland ensamkommande och andra unga asylsökande har inte ingått i uppdraget, enligt Evelius.

– Det här är ett område som jag tycker är väldigt viktigt och jag följer det noga, men just nu har vi inte lagt några förslag på det, säger hon.

Hon framhåller att regeringen har tillsatt medel, som bland annat har gått till Röda Korset, för att utveckla verksamhet för att bemöta psykisk ohälsa i gruppen. Men hon anser att landets psykiatriska barn- och ungdomsmottagningar bör ta större ansvar när så många ensamkommande och andra unga asylsökande uppenbart mår dåligt.

– Hur tar landstingen höjd för det? Den frågan skulle jag vilja ställa till sjukvårds- och landstingsdirektörer, säger Kerstin Evelius.

I en kommentar till Blankspot skriver Annika Strandhäll att regeringen har tagit flera intiativ under den senaste tiden för att förbättra den psykiska hälsan hos ensamkommande.

— I år ger vi 40 miljoner kronor till landstingen som ska förbättra tillgången till insatser för att motverka psykisk ohälsa i gruppen ”asylsökande och nyanlända”. Kunskapen hos personal som möter den här gruppen är avgörande, där har vi gjort flera satsningar för att stärka kompetensen. För oss har det varit viktigt att stärka samhällets förmåga att ge stöd och hjälp för den som bär med sig trauma från krig, tortyr och andra traumatiska upplevelser.

Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm i samtal med Blankspots Martin Schibbye.

På måndagskvällens ”meet up” kring publiceringen av Blankspots undersökning uttalade sig även Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, om situationen för ensamkommande.

— Asylsökande borde inte förlora så många delar av sitt skyddsnät så fort de fyller 18 år, eller blir uppskrivna i ålder. Jag tycker så klart att asylsökande och papperslösa ska ha rätt till full sjukvård, i alla fall upp till 21 års ålder. Man borde också se till att det blir en smidigare övergång till vuxenlivet för de som bor på HVB-hem, kanske låta dem vara kvar i det sammanhanget eller hitta andra typer av ungdomsboende.

Läs fler artiklar kring undersökningen:

Så gjorde vi undersökningen

Nästan alla har funderat på att ta sitt liv

Otänkbart att återvända

Gränspolisen: Vi kommer inte kunna utvisa alla

Ingen myndighet tar ansvar för självmorden

Av | 22 maj 2018

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Utvisningarna

I väntan på mirakel

Efter ett kort uppehåll har deportationerna till Afghanistan börjat igen. Trots de afghanska ministrarnas protester. Blankspot rapporterar återigen på plats om de utvisades kamp för att etablera sig i ett land som är illa rustat för att ta emot dem.

”Utvisningarna gör något med Sverige”

Det chartrade flygplanet till Kabul har för länge sedan landat. Bussarna som körde de deporterade är tillbaka i reguljär trafik. Men hur går tankarna hos en av de volontärer som blev kvar?

Protest mot nya utvisningar till Afghanistan

Aktivister demonstrerade ikväll utanför förvaret i Märsta för att stoppa en väntad utvisning av ett 80-tal personer till Afghanistan.

Sveriges bästa brottare ska utvisas

Inaya är en av Sveriges bästa brottare men ska utvisas efter snart fyra år i Sverige. Västerås brottarklubb har prisats för sitt integrationsarbete - men frågar sig nu om deltagande i Pride-tåg och träningar med tjejer kan utsätta Inaya för fara i Kabul. – Vi vill inte ha pris för vårt integrationsarbete. Vi vill ha garantier för att Inaya får leva.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.