Nyheter om Migration

Gränspolisen: Vi kommer inte kunna utvisa alla

Blankspots unika undersökning visar att i princip ingen av de ensamkommande Afghanerna vill återvända frivilligt. – Vi kommer inte kunna utvisa alla – oavsett hur mycket resurser vi får, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.

Av Martin Schibbye 21 maj, 2018

I Blankspots unika enkät uppger bara en (1) av 422 personer att de är beredda att frivilligt återvända till Afghanistan. Det är flera som istället uppger att de gömmer sig, är beredda att göra det om det behövs eller är på väg vidare till något annat land.

När vi presenterar siffrorna för chefen för gränspolisen är han inte förvånad.

– De flesta som söker asyl gör det för att de har en anledning. För vår del innebär de här siffrorna att när ärendena är avgjorda kommer de att lämnas över till gränspolisen för att verkställas.

Patrik Engström understryker att även om man talar om tvångsutvisningar är det endast i färre än 10 procent av fallen där poliserna i slutändan tvingas använda tvångsmedel.

Gränspolisens chef, Patrik Engström. Foto: Polisen.

Men med 17 000 ärenden på myndighetens ”att-göra-lista” varav över 12 000 är efterlysta och med en prognos på 42 000 nya ärenden de kommande åren, är det enligt Patrik Engstöm ett måste att öka frivilligheten för att lösa situationen.

– Det här blir lätt en fråga om volymer. Men vi kan konstatera att vi under överskådlig framtid har en obalans där vi i merparten av ärendena inte vet om personerna finns i Sverige eller inte.

Enligt Patrik Engström är det inte enbart en fråga om mera resurser för att kunna verkställa utvisningarna.

– Grundbulten i återvändandearbetet ska enligt EU-rätten vara frivillighet. I det perspektivet är det vår uppgift att vara så effektiva i de utvisningarna som sker med tvång att fler väljer att återvända frivilligt. Det är i dagsläget svårt att se att vi kommer att kunna verkställa alla ärenden som överlämnas till oss, oavsett vilka resurser vi får.

För att det ska ske måste fler vilja återvända på egen hand.

– Få av dem som får avslag ser frivilligt återvändande som en möjlighet, men genom motiverande samtal och olika typer av stödåtgärder kan den här gruppen förmås att öka.

[reklam]

När det gäller de ofta medialt uppmärksammade tvångsutvisningarna poängterar Patrik Engström att de ofta ägt rum under lugna former. Under den senaste tvångsutvisningen användes inte tvångsmedel alls och de oberoende observatörer som följde med har i sin rapport riktat beröm för hur svensk polis – och kriminalvårdspersonal arbetat med proaktiv kommunikation och de-eskalering av situationer.

En annan faktor som Patrik Engström lyfter fram är att myndigheten måste bli bättre på att genomföra arbetsplatskontroller och inre utlänningskontroller, på rätt sätt.

– Poliser som inte till vardags arbetar med detta tycker det är svårt. Utlänningslagen är i sig diskriminerande eftersom den bara gäller personer som inte är svenska medborgare, men det gäller att se till att kontrollerna inte blir diskriminerande på etniska grunder, förklarar Patrik Engström.

Han ser en stor risk att om många går under jorden och blir kvar i landet så kommer de att hamna i ett rättlöst tillstånd.

– Vi riskerar att få en stor grupp personer som inte kan gå till polisen om de utsätts för brott, säger Patrik Engström.

Men vad gäller den stora gruppen ensamkommande afghaner som lärt sig språket och har ett kontaktnät, menar Patrik Engström att det är för tidigt att säga något om deras situation eftersom det ännu inte finns några bra studier.

– Där ser vi att det i många fall finns ett aktivt civilsamhälle, men också personer som inte har stöd, så hur det går för dem vore ett intressant ämne för mer forskning.

Tvångsutvisade Mustafa Naubi är tillbaka i Sverige efter att ha fått ett arbetstillstånd.

Den nya lagen som Riksdagen röstar om i början av juni kommer om den går igenom att förenkla gränspolisens arbete.

– Den eliminerar ett tekniskt fel i den nuvarande Gymnasielagen som gör att vem som helst kan stoppa sin utvisning genom att ansöka om att stanna på grund av studier, hur många gånger som helst.

Men en ny lag skulle detta kryphål täppas till och möjliggöra för myndigheten att verkställa fler utvisningsbeslut.

I våras kom en av de som tvångsutvisades i december 2016 tillbaka till Sverige på ett arbetstillstånd.  På frågan hur det känns att se att någon som polisen lagt ner mycket resurser på att förmås lämna landet – nu är tillbaka svarar Patrik Engström att det i yrket som gränspolis aldrig får bli en fråga om prestige.

– Vi har inte lagt ner resurser för att han aldrig mer ska kunna komma tillbaka till Sverige, så om det efter utvisningen har fattats andra beslut, ja då är det ju så, sånt händer hela tiden, säger gränspolisens chef Patrik Engström. 

Läs fler artiklar kring undersökningen:

Så gjorde vi undersökningen

Nästan alla har funderat på att ta sitt liv

Otänkbart att återvända

Ingen myndighet tar ansvar för självmorden

Krav på politiska åtgärder efter Blankspots undersökning

Av Martin Schibbye