Stakston: Hösten ser svettig ut för nätjättarna

Av | 14 augusti 2020

Nätjättarnas enorma dominans snedvrider konkurrensen och påverkar människors möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter. Båda sakerna kommer att vara heta under det amerikanska valet.

Frågan om nätjättarnas dominans kommer att aktualiseras på många sätt inför det amerikanska valet denna höst.

Det pågår sedan en tid en utredning om nätjättarnas dominans på marknaden och hur de snedvrider konkurrensen. Ett led i denna utredning var det kongressförhör som skedde med Amazon, Apple, Facebook och Google i slutet av juli. Det arbetet kommer sedan att landa i en rapport som är tänkt att presenteras i slutet av augusti med förslag för justeringar av de så kallade anti-trustlagarna. Eftersom de inte är anpassade för den här nya typen av företag har de inte kunnat tillämpas.

Det amerikanska valet i sig kommer även det att stresstesta de sociala medieföretagen. De måste vara extremt välförberedda och löpande agera snabbt för att slippa den diskussion som pågått sedan det förra valet. Plattformarna kommer att behöva höja nivån på hur de hanterar koordinerade attacker och valpåverkan.

Facebook vill inte hamna i fokus för hur deras plattform bidrar till att erodera demokratiska processer och förhindrar människor att utöva sina grundläggande medborgerliga fri- och och rättigheter. De kommer definitivt att vilja undvika en diskussion om att det är möjligt att köpa sig ett valresultat med hjälp av politisk annonsering på Facebook.

Utmaningarna för samtliga plattformar under valet blir hur de används som verktyg för olika former av förtryck, hat och hot och desinformation. De måste visa att de blivit bättre på att kunna skydda väljare och säkerställa att de inte hindras från att delta i valet på lika villkor. För att göra detta behöver de visa att de nu lever upp till allt det de förändrat i sina regler och arbetsmetoder genom åren.

Utmaningen är att reglerna kan komma att behöva förändras ytterligare i takt med hur plattformarna missbrukas för nya kreativa former av valpåverkan.

Precis det som skett under pandemin.

Över hela världen har redan ett 50-tal val påverkats av pandemin som Blankspot skrivit om tidigare.

Även det amerikanska valet kommer att påverkas av pandemin och det sätter än större press på nätbolagen. Pandemin har för sociala mediejättarna visat på några av de allra mest allvarliga perspektiven av deras plats i det offentliga samtalet idag. Människor har dött på grund av spridandet av hälsofarliga råd och i proteströrelserna runt polisövervåld och strukturell rasism har det blivit än tydligare hur framför allt Facebook allt mer används av äldre arga konservativa vita människor.

Nationalistiska och högerextrema rörelser visar sig i studie efter studie utnyttja Facebook för hot och hat online, attacker och rekrytering trots att det också är något som prioriteras av Facebook att bekämpa.

Facebook återkommer gärna till hur många sidor de tagit ner i sin kamp mot vit nationalism men utan kontext är dessa siffror svåra att värdera. Under #blacklivesmatter har det återigen visat sig hur aktiva dessa rörelser är och detta är bakgrunden till den annonsbojkott som också skett under sommaren.

Långsiktigt bekymmersamt är att vissa av de som råkar snubbla över det här innehållet också kan dras in i det kaninhål som den här typen av aktörer byggt. Här gör tekniken att man ständigt pekas vidare och vidare in i en skruvad världsbild och radikaliseras vilket vi rapporterat om här.

Man kan hoppas att alla de avslöjanden, såsom Cambridge Analytica med flera verkligen bidragit till något som åtgärdats och kan fungera nu. Men dessa avslöjanden har ju under åren också alltid visat att nätbolagen agerar mer reaktivt efter löften om ständiga förbättringsåtgärder.

Listan på löften och åtgärder är lång och är i grunden en del av att arbeta med ett nätbolag. De kommer ständigt förbättra sig och förändra tekniken såväl som de regler man sätter upp för plattformen utifrån hur de används.

Och det har avsatts extra resurser för den här typen av utvecklingsarbete hos alla plattformar.

I juni 2019 lovade Facebook, efter påtryckningar från civilsamhällsorganisationer, att tillsätta ett särskilt dedikerat team som de kallar Election Operations Center för valet 2020. De arbetar dygnet runt med olika tillämpningar av dessa nya policies och genomför ständiga uppdateringar av såväl reglerna som protokoll för det fortsatta arbetet.

För detta samarbetar Facebook med ett 30-tal organisationer som alla arbetar med olika perspektiv av rösträttsfrågor samt myndigheter inom fältet. Dessa aktörer för tillgång till Facebooks analysverktyg Crowd Tangle så att även de tidigt kan upptäcka oegentligheter.

Ett annat exempel på vad som gjorts sedan förra valet är att de infört en ”Voter interference policy”, regler för valpåverkan som gör att du som användare också kan rapportera in felaktig valinformation.

I policyförbättringarna ingår tydliga regler om allt som rör skrämselattacker och hot mot väljare som leder till att de förhindras använda sin rösträtt.

Deras regler för hat och hot online de så kallade ”Community standards for hate speech”, har följts upp av regler som ska förhindra annonser som angriper människor och pekar ut dem som hot mot personlig säkerhet, hälsa eller överlevnad baserat på ras, identitet, etnicitet, nationell härkomst, religiös koppling, kast, sexuell läggning, kön, könsidentitet, funktionshinder, sjukdomsbild eller immigrantstatus.  

Målgruppsanpassade politiska annonser av det slaget förekom ju under Brexitkampanjen. Känt är ju att det inom ”Vote Leave- kampanjen” fanns över 140 versioner av Facebookannonser om de 350 miljoner punden som skulle kunna gå till vården om man lämnade EU. Detta var annonser som var riktade mot äldre. Andra var utformade för att visa vilket hinder till utveckling EU var eller hur man missbrukade djurs rättigheter genom tjurfäktning.

Återigen ser man hur de lärt sig av tidigare insatser. Den modell som användes under pandemin, där techjättarna enades om, i en unik överenskommelse, om att hänvisa användare till ”korrekt och tillförlitlig information” är ju ett arbetssätt som till stora delar också verkar tillämpas på den amerikanska valrörelsen från Facebooks sida, för att säkra att rätt information om valet ges.

När falsk information om val getts säkerställer de numer att sådant material tas bort och proaktivt ger korrekt valinformation, det blev aktuellt när Ohios val på grund av pandemin sköts upp. Boende i regionen fick då i sin nyhetsfeed korrekt information om valet och länk till korrekt valinformation hos ansvariga i Ohio.

Falsk information om valet såsom president Donald Trumps ifrågasättande av legitimiteten i poströster bör hanteras på liknande sätt samt att lyfta fram de informationscentraler som finns runt om i landet gällande valet.  

I september 2019 lanserade Facebook också en policy som förbjuder annonser som uppmanar folk att inte rösta ”Don´t vote ads policy”.

Men den nivån på hur Facebook och andra sociala medieplattformer utvecklats till förfinade organiserings- och rekryteringsverktyg för radikala ytterkantsrörelser är svår att ens förstå. Faktum är att trots alla åtgärder från sociala medieföretagen växer dessa rörelser av att använda dessa plattformar strategiskt.

På Facebookspråk kallas delar av den arsenal som dessa rörelser har för ”coordinated inauthentic behaviour”, koordinerade attacker med hjälp av botar och annan teknik. Detta är samtliga plattformars problem idag.

För att trots att delar av detta blivit ett allmänt känt problem har det inte försvunnit.

Sociala mediejättarnas stora del i människors liv, och särskilt Facebook bör också sättas i relation till hur många amerikanska lokaltidningar som försvunnit. Väljare har svårt att få lokalinformation annat än online.

Under #blacklivesmatter-rörelsen har det funnits skrämmande exempel på hur avsaknaden av lokalmedia som kan bevaka leder till rykten som får fortsätta florera när ingen granskande journalistik görs om att till exempel Antifa planerar att delta lokalt i demonstrationer.

Sådant kommer att ske lokalt över USA på fler platser under den kommande hösten.

Påverkansoperationer med hjälp av påhittade gräsrotsrörelser kommer fortfarande göras. I ett demokratiperspektiv är det också allvarligt att så mycket som blir tongivande har anonyma avsändare, där man inte alltid vet om den konflikt eller debatt som uppstår har sin förklaring i en verklig händelse i dialog med verkliga personer eller om det är en bot.

Några ljusglimtar är dock att pandemin till delar också visat att vanliga medborgares digitala grundkunskaper är högre än tidigare. Men metoderna är ofta så diversifierade och kreativa samt kräver research över lång tid för att gå till botten med saker. Det krävs inte bara mediekunniga medborgare utan även allt fler journalister måste ha tid och kunskap.

Och återigen låt oss påminnas om att samtidigt som allt prat om sociala medier så når de olika påverkansaktörerna full pott när de får traditionellt medieutrymme. Det är trots allt det yttersta målet för den bekräftelse och verifiering det ger dem. Det leder till ett förnyat spinn och fördjupad uppmärksamhet samt viss trovärdighet för saker som utan sociala medier flugit mycket mer under radarn eller avfärdats som lögner.

Under hösten när valet i USA återigen sätter fokus på de här plattformarnas roll i människor liv får man inte heller glömma att de är marknadsplatser. De är privata företag som ytterst har möjligheten att göra vad de vill och ange de ramar som finns för innehåll på sina sajter som passar bäst för deras affär.

De är inte att betrakta som synonyma med internet och de är inte neutrala distributörer av information. De är alla olika former av applikationer och en form av hybridpublicister. Och rör sig därför i något gränsland mellan publicist och distributör. Men att de gör publicistiska val är tydligt och de ska inte under val analyseras som vore de neutrala distributörer.  

De här nätplattformarna har också under pandemin stärkt sin roll i det offentliga samtalet när människor inte ens kan träffas längre vilken är en faktor att beakta framåt.

Mark Zuckerberg äger sammantaget sociala nätverksplattformar som har tillgång till 7 miljarder användare globalt enligt ny statistik från HootSuite och We are social*. Med enbart Facebook, som ännu är det största nätverket har han tillgång till data från 34,66 procent av världens befolkning.

Den snedvridna konkurrensen, deras makt samt deras påverkan av det offentliga samtalet måste fortsatt vara i fokus.

*Med reservation för att de finns de som har duplicerade konton.

Av | 14 augusti 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Pandemin tände gnistan hos belarusierna

En omtumlande vår bäddade för stort politiskt engagemang hos det belarusiska folket. Men varför reste sig medborgarna just i år? Blankspot har talat med Alesia Rudnik, ordförande i organisationen Sveriges Belarusier.

Montenegros nya majoritet på väg att bilda regering

Igår valdes Aleksa Bečić från center-koalitionen MNN till riksdagens talman i Montenegro vid ett historiskt installationsmöte, där Zdravko Krivokapić från konservativa ZBCG föreslogs till premiärministerposten.

Cirkusen i sociala medier kring West och Kardashian säger något om vår tid

I veckan har världsstjärnan Kanye West twittrat ut sin ilska mot skivbolagen samtidigt som Kim Kardashian bojkottade Instagram och Facebook. Bortom ännu en trendande tagg om familjen West säger denna cirkus något om vår tid menar Brit Stakston i en analys.

Reklam som undergräver folkviljan – Nej tack!

Politisk annonsering online har blivit en demokratisk risk. Nätjättarna bär ett särskilt ansvar för att avvärja den.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.