Virusval

Av | 10 juli 2020

Pandemin har inneburit stora utmaningar för demokratin. Ett halvår in i denna nya vardag är det även tydligt hur människors rösträtt påverkats.

Nu försöker många länder att återgå till en ny slags verklighet med pandemin. En vardag där man fortsätter att begränsa smittan samtidigt som samhället steg för steg öppnas upp.

Hur komplex denna balans mellan frihet och spridningskontroll är märks i det österrikiska förbundslandet Oberösterreich som igår fick återinföra maskplikt efter att ett kluster av smittospridning upptäckts i en frikyrka.

”Det nya normala” ser väldigt olika ut i världens alla länder. Men påverkar ofta såväl människors rörlighet som deras förmåga att utöva något så grundläggande som sin rösträtt.

Blankspot sammanställde under pandemins första veckor dryga 50 exempel på hur demokratin skadas av pandemin då med stort fokus på hur människors rörlighet och mötesfrihet begränsades.

Nu börjar pandemins påverkan på möjligheten att utöva sin rösträtt bli allt mer påtaglig.

Valet i Somalia som var planerat till 27 november har skjutits upp på grund av att valmyndigheten anser att det inte går att planera för valet under rådande omständigheter. Nytt valdatum är aviserat till tidigast i mars 2021.

I Etiopien sköts det val, som var planerat att genomföras i april, först upp till november, men är nu uppskjutet på obestämd tid.

I Storbritannien aviserade redan i mars – detaljerat beskrivet i undantagslagarna formulerade i deras Coronavirus Act 2020 – att de planerade lokala valen, borgmästarvalen samt några lokala folkomröstningar den 7 maj skulle skjutas upp ett år.

Detta inkluderade även valet av Londons borgmästare samt kriminal- och polismästare i England och Wales. Det innebär att de som väljs vid valen 2021 kommer att sitta en kortare period, från fyra år till tre år. Och på motsvarande sätt sitter de som valts in sist ett år längre på sina poster.

Den andra omgången av Frankrikes lokalval sköts upp i våras, från den 22 mars, och genomfördes sedan i juni. I lokalvalen väljs borgmästare, kommunledare och en halv miljon ledamöter till landets alla kommunstyrelser.

Den första valomgången skedde i mitten av mars precis dagarna innan den franska lockdownen infördes och dödstalen hade börjat öka. Valdeltagandet blev därför lågt, runt 45 procent vilket kan jämföras med dryga 60 procent i det senaste valet före det.

Den andra valomgången som ursprungligen var planerad till den 22 mars och berörde 16 miljoner röstberättigade. Trots att valet skedde i juni, efter den mest akuta fasen av smittspridning, blev det ett rekordlågt valdeltagande på dryga 40 procent. Det antas bero på pandemin och rädslan att smittas.

I Polen avsåg man länge att genomföra presidentvalet i början av maj, som planerat under pågående pandemi, trots att de polska karantänsreglerna omöjliggjorde ett valarbete. Oppositionen var kritisk och menade att den högernationalistiske presidenten Andrzej Duda därmed var den enda kandidaten som kunde bedriva en fungerande valkampanj. Inte bara det faktum att valarbetet på gator och torg omöjliggjordes bidrog också pandemin till att den sittande presidenten fick väldigt mycket mer tv-tid i statstelevisionen än oppositionen.

Till slut sköt valmyndigheterna fram valet. En första valomgång skedde i juni. Andrzej Duda och hans regeringsparti Lag och rättvisa lyckades då inte få den majoritet som krävdes för ett avgörande. Den andra valomgången sker den 12 juli. Valdeltagandet var högt den första omgången trots coronarestriktionerna, dryga 64 procent.

Blankspot skriver i veckan också om valet i Kroatien. Där förvånande det sittande partiet landets analytiker genom att vinna det extra-insatta parlamentsvalet. Hanteringen av pandemin ses som en förklaring till segern. Valprocessen föregicks av en diskussion om huruvida de smittade ens skulle kunna rösta. Det fann man dock en lösning på genom att man kunde rösta med ombud.

I Serbien råder det just nu väldiga oroligheter efter att ett nytt utegångsförbud aviserats i veckan.

De har under våren haft mycket stränga restriktioner med helglånga utegångsförbud. Människor äldre än 65 år i städer och över 70 på landsbygden har så gott som förbjudits att gå ut helt med undantag för att kunna handla någon timme på lördagseftermiddagar.

De officiella siffrorna över antalet smittade och döda har varit låga, 13 792 smittade och 267 avlidna.

Man lättade sedan på restriktionerna i början på maj för att kunna genomföra presidentvalet den 21 juni, ett val som ursprungligen var planerat för 26 april.

Valdeltagandet blev rekordlågt på cirka 48 procent och bojkottades av stora delar av oppositionen. Det ledde till en förväntad seger för det styrande konservativa partiet SNS och Aleksandar Vucić som också i sitt kampanjande lyfte fram hur väl landets coronastrategi fungerat.

Valobservatörer konstaterar att valet uppfyllde ett minimum av demokratiska standarder, men påpekar också att de försvårar tillämpningen av demokrati när det de facto inte ens finns motkandidater. Pressfriheten i landet är också under attack och det råder ingen mediemångfald.

Att landet gick från stränga utegångsförbud till att öppna helt för att kunna genomföra ett presidentval har kritiserats av smittskyddsexperter och oppositionen. Man tillät även publik på fotbollsmatcher vilket innefattar en derbymatch med en fullpackad arena för 25 000 människor.

Valet är nu genomfört och antalet coronasmittade stiger de senaste veckorna.

Presidenten anklagas också för att ha mörkat siffror över hur pandemin drabbat Serbien. Enligt nyhetsportalen Balkan Insight var det verkliga dödstalet mer än fördubblat i perioden mars – juni, från 244 avlidna till 632. De visar också hur högt antalet smittade per dag var under valdagarna, siffror som även de har mörkats menar de.

Det blev därför i veckan protester och demonstrationer när den omvalde presidenten Aleksandar Vucic meddelade att det ska återinföras restriktioner och utegångsförbud på grund av smittoläget. Våldsamma sammanstötningar med polisen har skett de senaste dagarna i huvudstaden Belgrad under stormningar mot parlamentet och under demonstrationerna.

Nu backar presidenten från utegångsförbudet men inför begränsningar på hur många människor som kan samlas samtidigt. Oroligheterna kvarstår dock och demonstrationerna sprider sig till fler städer.

Trots att pressfriheten inte råder i landet sprids bilder och vittnesmål om det polisiära övervåld som sker genom sociala medier.

Även Dunja Mijatovic, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har reagerat över situationen i Serbien och uttryckt en oro för hur demonstranter behandlas av polisen och hur deras mänskliga rättigheter kränks.

Dessa få exempel av hur demokratin påverkas under pandemin visar att det ”nya normala” inte bara handlar om att skydda sig mot pandemin utan också om att skydda de egna medborgerliga fri- och rättigheterna.

Foto: Electoral systems map, Wikimedia Commons.

Av | 10 juli 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Domstol i Österrike: Nedstängningen strider mot lagen

Brit Stakston skriver på plats i Österrike om reaktionerna på domstolens bitvis hårda kritik mot coronarestriktionerna och hur det påverkar nya beslut.

Stakston: Konsten att resa under en pandemi

Även om resmålet är en välbekant stad man besökt i många år är inget annat som vanligt.

Stakston: Utan yttrandefrihet bekämpas inte pandemin

FN menar i en ny rapport att flera länders agerande i pandemins spår undergräver press- och yttrandefriheten.

Redaktionen tipsar: Skräpmusik av högsta kvalitet

Möt bandet som fastnade tillsammans i ett annat land under pandemin.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.