Stakston: Verkligheten vann över gapandet på nätet

Av | 18 september 2018

Att Sverigedemokraterna inte blev största parti är för dem säkerligen en stor besvikelse. De blev inte ens näst största parti. De blev tredje största parti. Trots att Sverigedemokraterna haft en total dominans för sina frågor under hela valrörelsen lyckades de inte trumfa ut allt.

Det rådde en masspsykos bland samhällsintresserade under valets sista veckor. Rädslan nådde febriga nivåer och det fanns en ödesmättad stämning om att det här var ett stort steg på vägen mot det sista demokratiska valet i Sverige. Det narrativ som strategiskt byggts av högerextrema och nationalister upp om ett Sverige som faller samman var plötsligt en världsbild som delades av många långt utanför dessa partiers egna väljarkretsar.

SD förutspåddes av medier bli det största partiet med 30 procent till och med på valdagen. Nazisterna skulle ta en plats i kommunfullmäktige i Ludvika. Invandringskritiska partier som Alternativ för Sverige med och Medborgerlig samling hoppades på stora valframgångar på grund av en hög digital aktivitet.

Inget av detta skedde.

Sverige har trots SDs ökning parallellt visat en lika stor dos av sunt förnuft och motstånd till den här utvecklingen. I faktiska siffror är tillväxten även bland de partier som positionerat sig som en motkraft större.

SD ökade med 4.7 procent. Ökningen hos Centerpartiet, Liberalerna och Vänstern tillsammans är 4.9 procent. Det är också de tre partier som tydligt tagit ställning mot främlingsfientlighet och den utveckling som Sverigedemokraterna öppnar dörren till vilket deras vänner i andra länder i Europa visat.

Nazisterna fick 215 röster i kommunvalet i Ludvika och 2 106 röster till riksdagen vilket motsvarar 0.03 procent. Alternativ för Sverige fick 0.31 procent och Medborgerlig samling fick 0.20 procent.

Det är känt sedan tidigare att Trump och Orbáns valframgångar betyder mycket för altrightrörelsen i USA och nazister i Europa. Liknande raka linjer finns förstås även i Sverige mellan SDs tillväxt och svenska extremrörelsers upplevda framtidstro av att få vind i seglen.

Men övertaget skedde inte nu. Och det är en stor framgång för demokratins försvarare och traditionella partier sett i ljuset av hur dessa rörelser dominerat samhällsdebatten sedan förra valet i Sverige såväl som i övriga Europa.

Därför lyckades SD dominera i ännu en valrörelse

Dels har de en enkel position mitt emellan de båda blocken dels hålls deras frågor vid liv dygnet runt på grund av det nya medielandskapet. Online präglas det politiska samtalet av konspirationsteorier, politikerförakt och rasism. Dessutom med ett högt tonläge som ofta tystar privatpersoner eller gör aktörer nervösa alternativt driver dem mot liknande agerande.

SD lyckas dominera på nätet med hjälp en stor digital anonym armé som angriper andra partier och meningsmotståndare samt spinner deras utspel vidare. Enligt en aktuell undersökning av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har 47% av de twitterkonton som uppvisade ett automatiserat beteende liknande botar uttryckt stöd till SD och förtalat Socialdemokraterna. Vid sidan av att stötta SD och förakta andra partier består dessa automatiserade inlägg av flitigt länkande till invandrarkritiska sajter. Användandet av botar bidrar till att stärka det medieekosystem av sajter och Facebookgrupper som driver SDs frågor. Och alla andra debattörer och medier som ger sig in i den här gyttjan bidrar till ytterligare spridning. Allt är pusselbitar i SDs strategi. Det spelar roll för synligheten i människors flöden och för synligheten i sökmotorer. Dagligen görs det ca 40 miljoner googlesökningar i Sverige.

Detta raffinerade användandet av alla digitala verktyg som står till buds ger en bild av att det finns ett konstant tryck på SDs frågor. Besvärande nog verkar det även under denna valrörelse som om detta påverkat mediernas bevakning i alldeles för stor utsträckning.

När allt som rör SD dessutom ger klick och ökad trafik förstår man frestelsen i att skriva ytterligare en artikel om dem. Medier behöver även fortsatt hantera hur de manipuleras av hela högersfärens ekosystem av alternativsajter och den anonyma svans som driver deras frågor. All tillgänglig digital teknik utnyttjas effektivt och leder till mer medieutrymme i etablerade medier än deras position i det svenska politiska landskapet ger vid handen.

Alla digitala gräsrotsrörelser och fenomen måste tas med en stor nypa salt och granskas på samma sätt som andra makthavare granskas. Likt en blåsfisk verkar de och deras utspel med lätthet enormt mycket större än de är.

Även under detta val har det kontinuerligt rapporterats om vilka de digitala vinnarna bland de politiska partierna är och SD ses som vinnare. Även grupper på Facebook som ”Stå upp för Sverige” och liknande konspirationsforum med stort engagemang lyfts fram som exempel på digitala framgångar. Diskussionen är skapad i ett syfte att polarisera och ”engagemanget” drivs av falska duplicerade konton och bör inte ses som representativt för ”folket”.

Valresultatet ger oss ett tydligt exempel på hur en mindre grupp människor kan skapa ett stort engagemang online på kort tid som inte på något sätt matchar folkopinionen.

Högerextrema partiet Alternativ för Sverige startades i början av året och fick snabbt många följare på Facebook. Deras sida skapade trots att de bara hade ca 61 000 följare mer engagemang än Socialdemokraternas sida med sina 237 000 följare gjorde. Tricket för sin höga synlighet i mätverktygen är en daglig produktion av många inlägg som genast delas och kommenteras. På Twitter sker ett lika synkroniserat beteende genom retweetande. FOIs undersökning visar att även AFS stöttas av botar. De övriga partierna vid sidan av SD och AFS stöttas bara mellan 1 till 3 procent av botarna.

Det digitalt högljudda skramlande av AFS ledde till 0.31 procent av rösterna. Endast en tredjedel av deras Facebookföljare valde att lägga en röst på dem. Det ger en bra indikation på det huvudlösa i att se på ”antal följare” för att värdera digitala rörelsers koppling till verkligheten.

Valet 2018 blir en brytpunkt

Det är dags att bryta nätets förtrollning och den naivitet som finns runt digitala fenomen. Det är inte alltid en spegling av verkligheten.

Trots initiativ som Faktakoll.se och avslöjandet av enskilda digitala bluffar samt lärdomar från ett stort antal valrörelser och folkomröstningar går det ännu lätt att manipulera svenska medier genom digitala utspel. Journalister måste varje dag året om bevaka allt som sker på nätet med samma kritiska blick som används för att lusläsa offentliga handlingar och begära ut kvitton för att granska myndigheter. Etablerade medier måste inse att de är nyckeln för att nå den breda allmänheten och att den rapporteringen ger legitimitet och ökar trovärdigheten för de mest extrema åsikterna. Det är traditionella medier som är målet inte engagemanget online.

Ett samhälle kan inte styras eller byggas av algoritmer och manipulerade opinioner.

Väljarnas röst 2018 visar sig inte vara i samklang med gapandet på Facebook och Twitter. Det är tänkbart att det är en rejäl dos hederligt sunt förnuft som har kunnat stå emot den konstanta rapporteringen om SDs kärnfrågor. Och en tydlig påminnelse om verkligheten utanför nätet. För väljarna har de viktigaste frågorna varit sjukvården, skola och utbildning samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

Men visst prövas demokratin så som vi känner den nu. Men den försvinner inte. Och de som lagt sin röst på Sverigedemokraterna får inte pekas ut som fullblodsrasister hela högen. Paniken som fanns dagarna före valet måste omvandlas till hopp och handling. Det gäller att inte fastna i en uppgivenhet.

Detta är del 1 i en serie av valanalyser. Läs gärna även ”Näthatet gör oss alla till förlorare”.

Av | 18 september 2018

Utan dig – ingen journalistik

Genom att stödja oss ekonomiskt ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli supporter! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Medieutveckling

”Swishjournalistik” och journalistikens trovärdighet

I dagens Medierna belyser man begreppet "swishmedier". Brit Stakston reflekterar här i vad den nära relationen som en investerade hundring till ett reportage ger och om hur trovärdigheten till journalistik stärks genom dialogjournalistik. Framväxten av "swishjournalister" ger en möjlighet att tydliggöra vad som skiljer journalistik från allt annat på nätet.

Stakston: Verkligheten vann över gapandet på nätet

Att Sverigedemokraterna inte blev största parti är för dem säkerligen en stor besvikelse. De blev inte ens näst största parti. De blev tredje största parti. Trots att Sverigedemokraterna haft en total dominans för sina frågor under hela valrörelsen lyckades de inte trumfa ut allt.

Presspodden #16 – Snart val

I det sextonde avsnittet av presspodden får vi valspaningar och nyheter om Blankspot från Brit Stakston och Martin Schibbye.

Presspodden #15 – Trampa nytt vatten

I säsongens första presspodd berättar Brit Stakston och Martin Schibbye om vad Blankspot har på gång under den närmsta tiden.