Reklam som undergräver folkviljan – Nej tack!

Av | 10 september 2020

Politisk annonsering online har blivit en demokratisk risk. Nätjättarna bär ett särskilt ansvar för att avvärja den.

En av de frågor som Kofi Annan, diplomat och före detta generalsekretare för FN engagerade sig särskilt i var den om människors rätt att utöva sin rösträtt. Ett av hans sista initiativ var att starta en ”Kommission för val och demokratier i en digital era” utifrån en idé om att ”tekniken står inte stilla; inte heller demokratin”.

Han var djupt oroad över den påverkan nya informations- och kommunikationsverktyg hade på demokratier och val.

Kommissionen kom fram till att de stora plattformarna tillåtit hat och hot online samt låtit desinformation bli viral och därmed helt misslyckats med att förutse hur deras plattformar skulle användas i övergångsdemokratier och samhällen med en historia av etniskt och religiöst våld. Dessutom menar kommissionen att de stora plattformarna har förnekat hur deras produkter undergräver demokratin och reagerat alldeles för långsamt när missbruk påtalats.

Kommissionen menar också att det till problembilden också hör hur politiska kandidater och valda ledare har använt sociala medier för att främja hat, sprida desinformation och undergräva förtroendet för både civilsamhället och statliga institutioner.

Nätjättarnas roll för att skydda väljare och säkerställa att rätt information sprids om kandidater och valprocessen är central för en demokrati. När Facebook nyligen gick ut med att de stoppar ”nya annonser” en vecka före det amerikanska valet kommenterar jag det hos Svenska dagbladet med orden: ”för lite och för sent”. Personligen anser jag att de borde ha förbjudit all politisk annonsering under valet för att säkra den demokratiska processen vilket tas upp i denna text hos Blankspot från oktober 2019.

Frågan om hur val ska skyddas har under pandemin blivit än mer angelägna. Det är totalt 80 val som skulle ha genomförts 2020 och många har skjutits upp på obestämd tid eller har till och med hastats fram av auktoritära ledare för att dra nytta av hur pandemin hanterats.

Blankspot har rapporterat om detta i en artikel om virusval som lyfter fram några av de val som påverkats.

Det som Kofi Annans kommission pekade på i sin rapport är inget som Facebook löser med några små finjusteringar. Kommissionen gav i början av året ett antal brådskande rekommendationer till regeringar och internetplattformar för att skydda legitimiteten hos val över hela världen. Råden baserade sig på ett års arbete med representanter från civilsamhället, tech-sektorn, akademin samt medier från hela världen.

Rapporten innehöll 13 rekommendationer uppdelade på följande områden; att bygga kapacitet och öka den digitala kompetensen; att enas om normer för hur man agerar online som politiker och för kampanjande; offentliga myndigheters agerande samt de sociala medieföretagens agerande.

Ett av kapitlen i rapporten fokuserar på just politisk reklam online där de uppmanar regeringar att anpassa sina politiska reklamregler till online-miljön.

De slår fast att politisk onlineannonsering bidrar till polarisering, desinformation och påverkansoperationer från andra länder. De problematiserar hur sociala mediejättarna profiterar på att förstärka och sprida riktade budskap som hotar demokratiska processer och säkra val.

För dem är frågan om just politisk annonsering den lins genom vilken man på djupet kan se de negativa effekterna av teknikutvecklingen på demokratin.

De lyfter också fram de positiva sidorna av onlineannonsering som dels handlar om den breda möjligheten att nå ut även bland oetablerade kandidater med mindre reklambudget eller möjligheten till finansiering genom donationsprogram och liknande.

Men problemen är så mycket större menar komissionen och betonar att annonserna så tydligt visar vilken grogrund nya kommunikationsmöjligheter är för att erodera demokratin. Målgruppsanpassade annonser från utländska påverkansoperationer som syftar till att förstärka konflikter nämns som ett huvudproblem. Här refererar man till de ryska påverkansoperationerna under det amerikanska valet 2016 och lyfter sedan fram vad nätjättarna gjort sedan dess och hur olika de agerat.

I stort menar de att för att få fram en ansvarsfull digital politisk reklam krävs det ett agerande från politiska partier, sociala medieplattformar och relevanta offentliga myndigheter.

Alla de aktörerna måste ta ett ansvar för att digital reklam används på ett sätt som säkrar demokratiska val. De digitala reklammöjligheterna kan sätta tonen för ett helt val. Dessa val kommer att kunna ge medborgare antingen en högre grad av förtroende och korrekt information eller undergräva demokratin och valintegriteten genom att välja vilseledande kampanjmetoder som förstärker rykten och konspirationsteorier, desinformation och manipulerar media.

Slutsatsen är att val integritet i en digital era kräver högre etiska standarder för hur politiker, partier och kandidater använder sociala medier och digital reklam.

För det andra lyfter kommissionen fram att det de stora sociala medieföretagen vidtagit som åtgärder för att ta itu med några av de nya digitala utmaningarna för politisk reklam inte räcker.

Mer kan göras för att säkra valintegriteten. Alla plattformar kan vidta ytterligare steg för att förbättra transparensen gällande politisk reklam på deras plattformar inklusive synliggörande av datan runt målgruppsinriktade annonser och insyn i annonsköpares identitet – samt ge användarna mer kontroll över vilka typer av annonser de riktas mot.

Överhuvudtaget är resonemangen om en gemensam norm om vad som utgör säkerställande av demokratiska fundament intressant. Här har alla ett ansvar och kommissionen menar även att plattformarna kan bidra till att stärka positiva normer för politiskt kampanjande online.

Ett sätt vore att kräva att politiker, partier och kandidater som köper annonser ska underteckna ett löfte för att undvika vilseledande kampanjpraxis. Alla dessa steg kan hjälpa till att stärka valintegriteten.

Frågan om vad som då egentligen är politisk reklam ägnar komissionen en hel del utrymme åt och föreslår att definitionen av politisk reklam måste vara en lagfråga, definierad av regeringar och inte en fråga att ensamt lämnas till digitala plattformar att avgöra.

Det rapporten sätter fingret på är att de här frågorna inte ska behandlas reaktivt utifrån ett färdigt scenario av valmanipulation med hjälp av ny teknik. Det är dags att sluta överlåta all utveckling inom det här fältet till den goda viljan hos nätjättarna: Därför är just rekommendationerna som rör gemensamma demokratiska normer de mest angelägna.

Det gemensamma agerandet som skett mellan nätjättarna och ansvariga hälsomyndigheter under pandemin har ju visat att det går att arbeta på nya sätt för att säkra människors hälsa. Kommissionens rapport föreslår en liknande global arbetsmodell för att säkra demokratin.

Därmed kan vi kanske slippa den galna logiken som blandar ihop yttrandefrihet – som en mänsklig rättighet – med köpta annonser. De åstadkommer en enda sak; enorma vinster för sociala medieföretagen och ger väldigt lite till, eller till och med, underminerar demokratin.

Läs mer:

Kofi Annan Foundation: Protecting electoral integrity in the digital age

Av | 10 september 2020

Utan dig – inga reportage

Genom att bli medlem ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli medlem! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Demokratiutveckling

Pandemin tände gnistan hos belarusierna

En omtumlande vår bäddade för stort politiskt engagemang hos det belarusiska folket. Men varför reste sig medborgarna just i år? Blankspot har talat med Alesia Rudnik, ordförande i organisationen Sveriges Belarusier.

Montenegros nya majoritet på väg att bilda regering

Igår valdes Aleksa Bečić från center-koalitionen MNN till riksdagens talman i Montenegro vid ett historiskt installationsmöte, där Zdravko Krivokapić från konservativa ZBCG föreslogs till premiärministerposten.

Reklam som undergräver folkviljan – Nej tack!

Politisk annonsering online har blivit en demokratisk risk. Nätjättarna bär ett särskilt ansvar för att avvärja den.

Etiopiens Tigrayregion utmanar genom att arrangera ett ”illegalt val”

På grund av Covid-19 har val ställts in över hela världen. Inklusive Etiopien. Men i veckan hålls det regionala val i Tigray-provinsen. Så varför trotsar regionens politiker centralregeringen? Blankspots har sammanställt en FAQ om veckans val.

Bli medlem!

Genom att bli medlem i Blankspot möjliggör du oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.

Med och för dig

Vårt nätverk av medlemmar är vår viktigaste tillgång. Utöver att finansiera journalistiken bidrar våra medlemmar även med tips, idéer och expertis.

Som medlem bjuds du in att delta i arbetsprocessen. Du får unik inblick i hur reportagen blir till och ges möjlighet att bidra med dina kunskaper och åsikter.

För 70 kronor i månaden, eller 599 kronor om året, kan du bli en del av vår rörelse för att bevaka de vita fläckarna i Sverige och världen.

Blankspot är fri för alla att läsa, så genom att bli medlem ger du inte bara dig själv oberoende kvalitetsjournalistik, du ger den även till någon annan.

Som medlem blir du inbjuden till Blankspots tematräffar 4-6 gånger om året.

Allt detta får du som medlem

4-6

löpande reportageserier från Sverige och världen som presenteras i longreadformat.

600+

nyheter om obevakade ämnen och oväntade händelser.

4-6

Tematräffar med inbjudna experter, samtal och intervjuer.

≈60

nyhetsbrev med höjdpunkter, inbjudningar och saker att hålla koll på.

2

poddar med spaningar och intervjuer av Martin Schibbye och Brit Stakston.

med deltagande i Facebookgrupper om de pågående reportagen.

Nätverket skapar reportagen

Journalistik bygger på förtroende. Förtroende skapas med insyn. Därför är det viktigt för oss att bjuda in våra medlemmar till att vara en aktiv del i den redaktionella processen.

På redaktionen

Flera gånger om året har vi tematräffar tillsammans med våra medlemmar. Utöver att bjuda in dig, bjuder vi även in experter på de ämnen som diskuteras.

Om du inte kan komma till redaktionen i Stockholm kan du alltid följa mötena via livesändning.

På nätet

Blankspots reportage växer fram i de facebookgrupper vi skapar inom våra bevakningsområden.

Som medlem kan du delta i grupperna för att bidra med kunskap, tankar och expertis, innan, under och efter det att ett reportage publiceras. Ditt deltagande gör journalistiken bättre.

På riktigt

För att vår demokrati ska fungera behövs oberoende och förtroendeingivande journalistik.

Genom att delta i den redaktionella processen gör våra medlemmar reportagen vassare, samtidigt som de får ökad kunskap om – och bidrar till att stärka förtroendet för – journalistiken.

För medlemmar, fast inte bara!

Om du gillar det vi gör, men inte vill bli medlem, finns det fler sätt att stötta oss.

Få vårt nyhetsbrev

Blankspots nyhetsbrev kommer varje fredag morgon, året runt, och innehåller reportage, nyheter, kalendarium och mer.

Stöd oss direkt

Vill du bidra med pengar så att vi kan göra fler reportage är du varmt välkommen att swisha valfritt belopp till:

123 554 35 41

Sprid ordet!

Vi blir glada när du läser, delar och pratar om det vi gör. Ju fler som upptäcker oss desto bättre blir vi!

Bli företagspartner

Blankspot samarbetar gärna med organisationer som vill bidra till en bättre bevakning av ett ämne.