Medier, digitalisering och demokrati – från källkritik till källtillit

Med Blankspots skolprojekt ”Journalistik och MIK i praktiken” får elever:

Materialet har under 2018 testats på elever i såväl grundskola som gymnasiet. Totalt har 1 200 elever i 20 skolor över hela landet arbetat med oss i utvecklingen av det här konceptet. Det fungerar lika väl för elever från skolår 8 upp till åk 3 i gymnasiet eftersom lärarna kan anpassa arbetet och frågeställningarna utifrån de kursplanemål de vill tillämpa för de olika valbara modulerna som berör medie- och infomationskunnighet.

Med oss ombord får klassen följa reportrar i fält någonstans i världen och samtidigt reflektera över digitaliseringen och medielandskapet i Sverige. Dessa båda beståndsdelar leder till att eleverna lär sig hur medier fungerar, hur journalister arbetar och vilken roll journalistik har i en demokrati. Vi lyfter fram skillnaden mellan en sund mediekritik och allvarliga attacker mot medier.

Lärare som arbetat med projektet har främst utgått från kursplanemålen i samhällskunskap, svenska och språk.

Journalisten Martin Schibbye och Brit Stakston ger en introduktion

METODIK

Uppstart

Projektet börjar med en föreläsning som genomförs av Blankspot Academy. Den första lektionstimmen f0kuserar på digitaliseringens påverkan på samhället, medierna och demokratin och görs av mediestrategen Brit Stakston. Under nästa timme berättar journalisten Martin Schibbye inledningsvis om 438 dagar i fängelse i Etiopien för att sedan gå över till nutiden och framför allt om hur det är att arbeta som journalist i en digital tidsålder.

Introduktionen avslutas med att klassen får mer information om praktiska detaljer samt går med i den Facebookgrupp som skolan tilldelats. I gruppen följer eleverna projektet under samarbetstiden med Blankspot och får en direktkontakt med Blankspot. Gruppen är ett forum för allt som rör projektet  från föreläsningarna, MIK-modulerna till själva reportageresan. Eleverna kan vara aktiva i dessa grupper när det passar dem och aktiviteten varierar med vilka av modulerna de arbetar med och hur redaktionen ligger till i sitt journalistiska arbetet. Närvaron i Facebookgruppen är en viktig del i samarbetet med oss. Det som händer där kan med fördel också påverka det elever och lärare arbetar med i klassrummet eller påverka det vi tar upp när vi återvänder till skolan i slutet av projektet.

En projektperiod pågår under en eller två terminer beroende på skolans arbetssätt med MIK-frågor och samhällskunskap.

En modell är att man bjuder in oss för en uppstartsföreläsning, etablerar en kanal med oss, följer journalistens arbete i fält under en termin och  arbetar sedan med MIK-modulerna terminen efter. Upplägget lämpar sig väl för att arbeta ämnesövergripande. Under vår pilotperiod har man arbetat med detta främst inom samhällskunskap, svenska och språk. Ofta i nära samarbete med skolbiblioteket. Det har också förekommit att man kunnat baka in tillvalsämnen såsom kulturell identitet.

Modulerna är helt fristående och kan användas även om man inte samarbetar med oss.

Här finns ett smakprov på hur en introduktionsföreläsning kan se ut. Tematik anpassas efter klassens ingång och vi uppmanar till utrymme för diskussion mellan oss och eleverna i samband med uppstartsföreläsningarna.

Del 1: Brit Stakston om digitaliseringen, demokratin och medieutvecklingen:

Del 2:Martin Schibbye berättar om hur journalister arbetar och varför han fängslades 438 dagar för att göra sitt jobb som journalist:
https://www.youtube.com/embed/mdgL1RnfNMU

Fortsättning – reportage och arbete med medie- och informationskunnighet

Undervisningsmaterialet består av ett antal moduler som innehåller förslag på hur man kan arbeta med olika delar av medie- och informationskunnighet (MIK). Detta kompletteras av att man följer en reporter ut i fält i realtid. I reportagearbetet får eleverna oftast följa demokratiutveckling på den afrikanska kontinenten.

Genom att följa en reportageserie om demokrati i ett land där demokratiutvecklingen pågår får elever möjlighet att reflektera över hur den egna demokratin i Sverige ser ut. Frågor som elever hittills valt att arbeta med är:

Efter att reportaget har skrivits återvänder Blankspot till skolan för en avslutande föreläsning.  Detta sker oftast någon månad efter att reportern skrivit reportaget och eleverna har ofta arbetat vidare med MIK-modulerna.

Vid återbesöken kan skolan om man så önskar samla större delar av skolan och eventuellt till och med bjuda in föräldrar och/eller allmänhet. Detta är en viktig del för att sprida kunskapen om medie- och informationskunnighet så brett som möjligt. De flesta skolorna nappade på möjligheten att erbjuda detta för alla elever, lärare och deras föräldrar.

Kostar det något att vara med?

Deltagandet var under vår första projekttid kostnadsfritt för skolor. Åtagandet skolorna hade var att dela med sig av hur de arbetat med de olika modulerna och deras feedback har påverkat materialets utformning så som det ser ut idag. Vi har under året lärt oss hur olika lärare arbetar med dessa frågor och vi hoppas att vårt koncept som även innehåller deltagande lärares tips ska fungera som vidare inspiration.

Just nu söker vi fortsatt finansiering och har du idéer så hör gärna av dig.

För dig som arbetar på en skola som är intresserad av att vara med finns det två alternativ.

1. Anmäl dig till oss så hör vi av oss när vi hittat finansiering.

2. Har du mer bråttom, så kanske det i skolan eller i kommunen finns stödmöjligheter för innovativa projekt om demokrati och/eller medier. Kostnad per skola är 55 000 exkl moms och det krävs minst 5 deltagande skolor.

Anmälan görs till Brit Stakston, brit@blankspot.se.

Nästa planerad start är januari 2018 och sista dag för intresseanmälan är 15 december 2018.

Vilka ligger bakom projektet?

Organisationen Blankspot Projekt är en icke-statlig och religiöst och partipolitiskt obunden organisation, utan vinstsyfte. Organisationens uppdrag är att tillhandahålla kvalitetsjournalistik och öka kunskapen om journalistikens roll för demokratin och mediers roll hos allmänheten. Organisationen startades för läsare av reportagesajten Blankspot som belyser Sveriges och världens vita fläckar. Blankspot vill genom sitt arbete visa varför journalistik behövs, varför den kostar och vilken roll den fria pressen har i demokratier. Vi vill genom vår verksamhet öka medvetenheten bland alla medborgare om vikten av journalistik. Läs mer på blankspotproject.se.

Projektet finansierades det första året av Postkodlotteriets Kulturstiftelse och Blankspot. Nu söker vi nytt stöd!

DEL 1. MEDIEVANOR – GÖR EN MEDIEDAGBOK

Den första uppgiften eleverna gör efter introduktionspasset av Blankspot är att göra en mediedagbok. Eleverna får då under en dag dokumentera sin mediekonsumtion. Vad gör de på vilken plattform och hur länge? Vad delar man och vad skapar man. Denna uppgift redovisas in till Blankspot här nedan alternativt via det sätt lärarna brukar logga mediekonsumtionen.

Övning 1

Gör en mediedagbok. Under ett dygn ska du dokumentera vilka medier du använder. Allt du gör! Både det du konsumerar och det du producerar.

Konsumera medier = läser/tittar/lyssnar på

Att konsumera medier är att läsa, titta eller lyssna. Vad gör du med mobilen? Kollar YouTube, lyssnar på radio, ser på tv, kollar andras flöden på Snapchat, WhatsApp, Facebook, Instagram eller vad det nu kan vara. Skriv ner allt (ej mail eller om du pratar i telefon).

Producera innehåll = det du gör och skapar själv

Att producera medier är allt innehåll du gör själv. Vare sig du använder Snapchat, filmar eller gör ett inlägg. Det kan vara videoklipp, en snap, en bild, ett inlägg på instagram eller om du skriver recensioner i  någonstans. Skriv ner allt du gör ( ej mail eller sms).

Så gör du din mediedagbok

Skriv upp det i mobilen eller om du har med dig papper och penna hela dagen. Gör det som är enklast för dig. Se bara till att dokumentera allt du gör på något sätt. Samla så mycket information du kan och orkar. Minst varje timme. Ange också om du använt dig av mobil, läsplatta eller dator och om du producerat eller konsumerat medier.

Skriv ner så många aktiviteter du kan och beskriv vad du gjort och på vilken plattform, t.ex. skrivit en status, lagt upp en bild, gillat något eller läst, lyssnat eller tittat på något och i så fall vad. Det finns ju också olika appar för det.

Rapportera in här

Efter att du loggat en dag, på papper eller i telefonen, är det dags att rapportera in det. Det gör du i formuläret längre ner på sidan.

OBS! Det finns inga rätt eller fel svar här. Dina svar är också helt anonyma. Vi vill göra det här för att vi är nyfikna på vilka medier just du gillar. Vi tror också att det är en bra start för att du också kan fundera över vad du gör under en dag.

Uppgiften kan också kompletteras med att lärare gör samma sak under motsvarande period och/eller att eleverna frågar någon i sin omgivning om att göra samma sak. I så fall vore syftet att tillsammans resonera om skillnaden i medievanor.

När vi ses igen kommer vi att tillsammans gå igenom resultaten.

Syfte med mediedagboken är att reflektera:

Eventuellt kan man till uppgiften även addera en reflektion över skillnaden mellan elevers användande jämfört med föräldrar och lärares medievanor. Eller kanske mor- och farföräldrarnas mediekonsumtion. Tror du att du har bättre eller sämre koll på världsläget än vad dina föräldrar hade i din ålder? Diskutera tillsammans och motivera det du tänker och tycker.

Till läraren:

Om ni inte tidigare gjort en loggning av medievanor kanske denna mall kan inspirera. Tipsa oss gärna om hur ni brukar göra.

DEL 2. NÄTHAT, HOT OCH TRAKASSERIER

Hur ska man hantera hat och hot på nätet? Är mer kärlek det bästa motmedlet och hur tar vi hand om varandra om man utsätts för näthat?

Allt som händer på nätet är inte positivt. Trakasserier, hat och hot finns på nätet och skrämmer många till tystnad. Detta drabbar såväl barn som ungdomar och vuxna. I skydd av anonymitet och på grund av att det saknas sociala normer online kan hatet växa. Det är tyvärr en del av vardagen på internet som är raka motsatsen till det vi tog upp med er under uppstartsföreläsningen. Då lyfte vi fram mycket av nätets magi, hur människor möts och gör bra saker tillsammans. Vi pratade om hur det går att förändra saker tillsammans och att så mycket av världens kunskap finns ett knapptryck bort. Men naturligtvis finns det även baksidor. Nätet är en spegling av det som sker i samhället och där finns det ju också både bra och dåliga saker.

Med detta sagt behöver vi ändå göra allt vi kan för att stoppa näthat och kränkningar på nätet. Hat och mobbing på internet är lika viktigt att uppmärksamma som när det sker mot kompisar runt dig i vardagen. Enligt organisationen Friends nätundersökning 2017 har var tredje ung blivit utsatt för nätkränkningar det senaste året. 18 procent av tjejerna har blivit utsatta för sexuella trakasserier på nätet och motsvarande siffra bland killar är sex procent. Och de unga ser också hur vuxna beter sig mot varandra. Varannan ung, 54 procent, har sett vuxna bete sig illa mot andra vuxna på nätet. Bland äldre barn, 16-åringarna, svarar hela 80 procent att de sett vuxna bete sig illa online.

Möt forskaren Elza Dunkels

Expertföreläsare i delen om näthat, hot och trakasserier är Elza Dunkels, docent och författare bland annat till boken Nätmobbning, näthat och nätkärlek. Under 2017 tilldelades hon Surfa lugnt-priset för sitt ”föredömliga och faktabaserade arbete med att upplysa om ungas nätvanor”.

Elza Dunkels berättar om vad forskningen vet om näthat och mobbning samt ger tips och idéer om hur man kan hantera hat och kränkningar på nätet. Hon berör också svårigheten med att definiera vad näthat och nätkränkningar är och får ta del av Missuppfattningar leder ofta till bråk. Elza tipsar oss därför om att det är bra att träna sig i att utgå från att någon menar något bra, istället för att medvetet misstolka saker och att det är värdefullt att dela bra saker vidare.

Frågor att arbeta med i anslutning till Elzas presentation

Hur förhåller du dig till hat och negativa uttryck? Tänk igenom vad du och dina vänner har för strategier med varandra och med era lärare.

För att diskutera näthat och få perspektiv på vad vi egentligen pratar om och vad man kan gör rekommenderas Elza Dunkels bok Nätmobbning, näthat och nätkärlek. Följ även hennes forskningsblogg som är fylld av klokskap på temat barn och ungas nätkulturer samt deras rättigheter. Här finns det alltid aktuella kommentarer på angelägna frågor som dyker upp som till exempel #metoo och omdiskuterade nätfall.

Lektionsförslag om näthat

Övning 1 – Hur utsatt är man som journalist och opinionsbildare?

Ställ frågor i era Facebookgrupper till Martin Schibbye och Brit Stakston. Vilka erfarenheter av näthat har Brit som opinionsbildare och Martin som journalist av näthat? Om de har utsatts för det hur hanterar de det? Vilket är deras bästa tips?

Se videon med journalisten Anita Sarkeesian som påpekar det ansvar hon anser att sociala mediebolagen har för det hat och hot som sprids bland annat mot kvinnliga journalister. Se fler klipp med kvinnliga journalister här.

Lästips till övning 1:

Övning 2 – Hur ska man hantera kränkningar på nätet?

Linnea Claesson är handbollsspelaren som fick nog av sexuella trakasserier på nätet. Via sitt Instagramkonto Assholesonline bemöter hon kränkningar med humor som vapen. Hon har fått många utmärkelser för sitt arbete mot hat på nätet.

https://sverigesradio.se/embed/episode/921561

Lyssna på Linnea Claessons sommarprat hos Sveriges radio. Diskutera innehållet i klassen.

Gå till er Facebookgrupp och passa på att ställa frågor till Brit och Martin om näthat. Har de blivit utsatta för näthat? Hur hanterade de det i så fall? Finns det vissa frågor och ämnen som leder till mer reaktioner? Har rädslan för näthat tystat dem någon gång? Är all kritik näthat eller hur definierar de det? Vilket är deras bästa råd för att klara av hat och hot på nätet?

Vilket ansvar har journalister om en person de intervjuat utsätts för näthat? Är det något man pratar om med de man intervjuar i förväg?

Sammanställ svaren och diskutera era egna upplevelser av näthat.

Övning 3 – Värför är det så lätt att mobba på nätet?

Se UR-filmen ”Mobbningens guldålder är nu”.

https://embed.ur.se/embed/190193?cid=1p390-2483m

Filmen ingår i serien ”det handlar om dig” och ett av avsnitten tar upp mobbning på nätet. Om lättheten att börja mobba på nätet. Programledarene Musse Hasselvall träffar Alicia som under flera års tid fått höra elaka och kränkande kommentarer. De flesta och grövsta påhoppen har skett på nätet. Alicia träffar juristen Johanna Bardon som berättar att det är samma regler som gäller på nätet som i verkliga livet.

Marwa har också blivit mobbad på nätet. Hon fick mängder av elaka kommentarer på sin blogg och övervägde att ta sitt liv när det var som värst. Till slut började hon skriva om mobbningen på bloggen och fick mängder av svar från andra med samma upplevelser. Hon svarade och hjälpte dem och det räddade henne. Forskarna Robert Thornberg, Patricia Agatston och Ann Frisén berättar om varför det är lättare att kränka på nätet än annars.

En lärarhandledning till serien finns här.

Övning 4 – Var går gränsen?


Diskutera innehållet i följande affischer om näthat med eleverna. De har tagits fram av Statens medieråd och är bra samtalsstartare för frågor om näthat.

Vad säger eleverna om dessa olika frågor. Saknar de något perspektiv? Agerar de själva som de fyra tipsen för ett snällare internet uppmanar eller är det svårt att våga säga ifrån?

Övning 5 – När blir näthatet kriminellt?

Syftet med denna övning är att diskutera hat och hot ur ett juridiskt perspektiv. Var vänder man sig och vilka lagar kan appliceras för förtal, hat och hot på nätet.

Det finns alltid dagsaktuella fall att arbeta med. Välj något av dessa och fundera igenom följande frågeställningar. Låt eleverna göra research och redovisa följt av en gemensam diskussion.

Känner du till några aktuella fall där någon blivit dömd för hat på nätet av domstol?

Hur ser rättsväsendet på hat och hot on-line?

Har det skett en förändring från rättsväsendets och polisens sida de senaste åren? På vilket sätt i så fall.

Tips för elever

Lyssna på vad några Youtubers säger om näthat, se fler filmer från Statens medieråd och diskutera dem gärna i klassen eller med kompisar.

Tips för lärare

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila Brit Stakston, brit@blankspot.se

DEL 3. KÄLLKRITIK OCH INFORMATIONSKAOS

Hur ska man kunna värdera information när det finns så många olika källor och oändlig kunskap? När information sprids så snabbt mellan vad finns det då för metoder för att bedöma källor på nätet? Hur gör du för att ta reda på vad som är sant och inte?

Extra glädjande under vår skolturné var det faktum att de lärare vi arbetat med tyckt att det är både kul och att de har hittat arbetssätt för att jobba med källkritik. De verkade väldigt bekväma med hur de kan hjälpa till med att öka elevers förmåga att vara källkritiska och såg direkt hur de kunde använda oss som resurs i det arbetet. Det finns glädjande nog allt fler lärresurser att inspireras av och det verkar också som att man sett hur den digitala källkritiken hänger samman med bekanta delar inom undervisningen i svenska, historia och samhällskunskap. Men aktuell statistik från Skolinspektionen visar att det finns brister i undervisningen i källkritik i svenska och samhällskunskap. Vi hoppas att vår sammanställning här kan vara en resurs för arbetat med källkritik tillsammans med arbetet i klasserna som vi gör tillsammans. Detta sammantaget landar i ett skifte från källkritik till källtillit.

I grunden handlar det om att rusta elever för att söka och värdera information som finns på olika plattformar och vem som är avsändaren.

Att plantera ett ifrågasättande och nyfikenhet. Det ska sitta i ryggmärgen innan man delar att ständigt fråga sig vem säger vad och varför. För att kunna vara riktigt källkritisk behöver man också ha en förmåga att söka och se sammanhang i ett vidare perspektiv. Vem vill påverka mig så att jag sprider den här falska informationen och varför? Det gäller att påminna sig om det och inte enbart fokusera på tekniken eller den plattform som ett nytt fenomen uppstår på. Det är också viktigt att inte lite slentrianmässigt ifrågasätta allt. Den kommentaren möter vi ofta att frågan om källkritik leder till att man ifrågasätter allt. Gör det enkelt för sig genom att tvivla på allt. Här blir det angeläget att parallellt med källkritik också peka på vikten av källtillit. Vilka källor kan jag lita på och har tillit till? Detta är i grunden klassiska bildningsfrågor som mer måste hamna i centrum.

Copyright: vadymvdrobot / 123RF Stock Photo

Det man läser på nätet kan leda till oändliga diskussioner och skapa glädje såväl som ilska. Starka känslor kickar lätt igång av galna rubriker och påståenden. Och det är så mycket enklare att bli arg och ösa ut ilskan än att ta reda på om det verkligen stämmer. Det är enklare att skrika ”fejknyhet” än att erkänna att man är är överbevisad eller blivit lurad. Människans naturliga flockbeteende spelar också en roll när digitala stormar sveper fram över nätet. Dessutom tjänar sajtägarna på att vi använder deras tjänster länge. Och ju fler känslor som är inblandande desto längre kommer vi att stanna på den tjänsten.

Påståenden verkar också bita sig fast hårdare nu när man ser dem skrivna på nätet jämfört med om man bara hör någon prata löst om samma sak vid fikabordet eller på bussen. Minsta lilla åsikt eller tanke blir lätt förvandlade till sanningar bara för att ”man sett det på nätet”. Det är också välkänt att det som trendar online lätt tolkas som sanningar.

Vi är omedvetet mer öppna för de åsikter som styrker det vi redan tror och tycker. Det som går emot det vi tycker ifrågasätter vi mer. Detta begrepp kallas konfirmeringsbias och betyder att man har en övertro på egna personliga åsikter.

Kunskap om allt detta kan man hjälpas åt att sprida och är syftet med denna del i vår sammanställning av övningar och lärresurser.

Om källkritik och fejknyheter

Förmågan att granska information källkritiskt är viktig såväl på internet som i andra sammanhang. Kunskapen ska kunna appliceras varje dag i olika situationer. Källkritiken ska fungera som ett vaccin mot att springa någon annans ärenden. Det är nödvändigt idag då knepen för påverkan är många och fenomen som faktaresistens och fejknyheter blivit vardagsmat.

Fejknyheter kan spridas för att lura människor på olika sätt och det kan vara medvetet och med ont uppsåt eller omedvetet. Det kan också handla om att sprida ett politiskt budskap, få människor att bli osams eller tjäna pengar på klicken. Allt är inte renodlat påhittade falska nyheter utan det kan också vara olika pusselbitar av information som sätts ihop på olika sätt. Numer har begreppet nästan blivit ett skällsord som kan användas mot någon om man inte är överens. Allt man inte gillar får etiketten ”fejknyheter!”.

Alla har därför ett ansvar att inte bli så kallad nyttig idiot för någon annan. Dela inget vidare som du inte inte kan stå bakom eller har kollat upp är sant. Att sprida politiska budskap åt någon annan utan att veta om att man gör det är ju inte roligt för någon. Ingen vill bli lurad och man ska inte lura någon annan heller. Vi kan alla hjälpas åt för att agera mer ansvarsfullt på nätet. Dela tips med varandra och vänligt påpeka om någon delat något vidare som man vet är falskt.

Under den amerikanska valrörelsen spreds inte bara fejkade nyheter utan det fanns en mängd Facebookgrupper som spred nyheter som inte stämde eller fick människor i att fylla i formulär med information om sig själv eller sina företag. Var alltid försiktig med att fylla in enkäter i sociala medier, det är oftast ett hjälpmedel för att få veta mer om människors olika vanor eller för att samla annan data såsom e-postadresser som i sin tur kan användas till att göra utskick eller starta fejkkonton för att kunna kommentera på sajter.

Läs mer om hur digital opinionsbildning och konspirationsteorier sprids här på sajten.

Copyright: sylverarts / 123RF Stock Photo

Viktigast av allt är kanske att förstå de olika sätten som finns för att bidra till ett informationskaos. Att det finns en skillnad mellan medvetet spridande och skapande av falska nyheter och de fel som medier ibland kan göra och vilka rutiner som finns för korrigering. Avsändaren till fejknyheter kommer inte korrigera sina texter, trots att det avslöjats hur falskt innehållet är. Syftet är just att sprida falsk information för att bidra till förlorat förtroende för de som är inblandande i den falska nyheten, blåsa upp konflikter, skapa rädslor och splittring mellan grupper av människor. Eller så tjänar man bara pengar på klicken man får. Det finns allt från strategisk desinformation till hackers som tjänar pengar på klicken de får.

Traditionella medier i Sverige anslutna till det pressetiska systemet kommer att korrigera missta. Detta kan man läsa mer om i kapitlet om medier här på sajten.

Övning 1 – vilka luras på nätet och varför?

Läs 6 typer som luras på nätet av Viralgranskaren som arbetar med att avslöja fejkinnehåll med eleverna.

Välj några av de falska nyheter som Viralgranskaren hittat och fundera över vad avsändaren ville uppnå. Läs hela artikeln och fundera på hur innehållet hänger ihop med rubriken. Vem kan tjäna på att den här artikeln sprids?

Övning 2 – att fundera över källan innan man delar

Vilka källor tycker eleverna att de kan lita på?

Hur kontrollerar de att det inte är falska källor?

Vilka källor tycker eleverna ofta sprider tveksamheter och rasistiskt innehåll?

Några bra kontrollrutiner innan man delar vidare:

När är inlägget publicerat?

Vem är avsändaren finns det några kontaktuppgifter eller finns det bara en anonym info-adress? Finns det några anställda så googla på dem för att se om de ha

Stämmer webbadressen, kolla på den så kallade URL:en i webbläsarfältet. Det finns många falska webbadresser som försöker likna etablerade sajters.

Övning 3 – att manipulera med hjälp av bilder

Gör en bildsökning för att ta reda på mer om bilden. Att sprida bilder tagna i ett helt annat sammanhang än när de tog är ett vedertaget sätt att sprida falsk information och elda på upprörda känslor.

Låt eleverna välja en bild på nätet eller ta en av sina egna. Gå sedan till bildsöket på google images.google.com eller Tineye.com och ladda upp bilden.

Övning 4. Extramaterial för er som deltagit i Blankspots skolprojekt:

Var det en demonstration eller inte i Eritrea hösten 2017?

Läs artikeln som Martin Schibbye skrev om demonstrationen efter att han var i Eritrea. Verkligheten bakom rubrikerna.

Jämför och reflektera över beskrivningarna av händelserna som gjordes i Sverige. Vad är fördelarna med att vara på plats?

Lästips om källkritik och informationskaos:

Det kommer alltid att finnas mycket skräp på internet. Också.

Avslutningsvis vill vi också passa på att säga att enbart fokusera på alla felaktigheter på nätet också är en ganska deprimerande väg att vandra. Det kommer alltid att finnas väldigt mycket tveksam information på nätet och människor tycker om att småskvallra. De senaste åren har det kraftsamlats för att avslöja allt som är fejk på nätet. Det är dock lite som att stå vid ett slukhål i marken – man kan lätt försvinna ner i marken. Det mest angelägna är att bära med sig metoder för att ständigt vara källkritisk och framför allt identifiera källor man litar på. Sunt förnuft och förmågan att andas djupt när man ser något riktigt dumt är bra att ha, så man lugnar ner sig innan man blir upprörd och delar något vidare.

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila Brit Stakston, brit@blankspot.se

DEL 4. DIGITAL OPINIONSBILDNING, PÅVERKAN OCH KONSPIRATIONSTEORIER

Hur sker påverkan idag och har det förändrats genom nätet? Vilka möjligheter finns för att göra sin röst hörd och påverka idag. Och hur klarar media att se igenom hur olika påverkansaktörer använder nätet idag. Hotas eller gynnas demokratin av den digitala utvecklingen idag? Varför sprids konspirationsteorier?

En stor fördel med nätet är möjligheten för var och en av oss att göra sin röst hörd. Det finns idag stora möjligheter att påverka på helt nya sätt.

Å ena sidan är detta fantastiskt eftersom nätet är möjligt för alla att använda. Förr i tiden hade bara några få personer råd med en tryckpress för att få ut det de ville berätta. Idag kan man säga att var och en av oss har en tryckpress och en sändningsbuss i fickan genom våra mobiltelefoner. Vi kan skriva och säga i stort sett vad vi vill. Via vänners vänner och ny teknik kan våra ord nå långt utanför den lilla kretsen av närmaste vänner. Det här är något att vara rädd om och handlar om grundläggande demokratiska principer.

Å andra sidan betyder det också att några få personer kan ta stor plats i debatten och påverka hela samhället. Precis som under ett möte där en person hörs och märks mycket. Problemet med samma fenomen på nätet är att det är lätt att manipulera så att man tror att det är jättemånga människor som tycker något.  Som om det den här gruppen tycker och tänker är något ”alla” tycker. Det är i sådana situationer som kunskapen om att vara källkritisk är viktig. Men också frågan om vem kan du lita på för att ta reda på mer. Den fråga man alltid ska ställa sig är ”vem tycker såhär och varför?” Och är man politiker eller journalist behöver man ta reda på om det här är något som verkligen ”alla” tycker. Vad tycker de som inte synts eller hörts på nätet? Att använda möjligheten att göra sin röst hörd är något som dels inte alla gör dels inte alltid innebär att det enbart är ”goda eller bra” perspektiv som man höjer sin röst för.

Med detta sagt vill vi att ni i det här sammanhanget funderar över de nya sätt som finns för att göra sin röst hörd. Och hur gör man det? Har bilder börjat användas på nya sätt?

Ett väldigt aktuellt exempel på mer positiva rörelser som förenat människor är hur taggen #metoo fått kvinnor över hela världen att berätta om sexuella trakasserier och övergrepp.

Det finns många liknande fenomen som leder till förändring, bojkott av varumärken eller väcker uppmärksamhet för en fråga. Men det finns alltid två sidor av ett mynt. Nätet och enkelheten att sprida information innebär också att det är lätt att sprida så kallade konspirationsteorier där man tror att allt är en komplett eller sammansvärjning. Eller desinformation i syfte att sprida falsk information.

Möt opinionsbildaren Jenny Lindahl

Jenny Lindahl, chef för Arena Opinion, har varit politiskt aktiv länge och kan allt om påverkansarbete. Zandra Thuvesson samtalar med henne om hur opinionsbildning sker idag och vad som skiljer sig från förr. Hur når man ut och vad krävs för att få människor att engagera sig. Jenny lyfter också fram det ansvar man har att förvalta det engagemang man startat när några väl valt att börja bry sig om det man kampanjat om. Vidare pratar de om upphovsrätt, om vikten av respekten för upphovsrätt, att inte ta andras bilder och återpublicera dem på sin Facebooksida och vikten av att ha koll på källor.

Övning 1: #metoo

Beskriv rörelsen #metoo, vad hände, vad handlar det om och hur går det till att vara med i #metoo?

Vem startade ”Me too” och varför tror du att det blivit så stort nu?

Vilka är skillnaderna och likheterna med kampanjen #prataomdet som var  stor för några år sedan.

Får man publicera namn på personer i media som anklagas för något av någon i sociala medier?

Hur försvarar Expressen att man först inte publicerade namnet på en av de utpekade mediemännen och sedan gjorde det?

Vilka medier fälldes i Pressens Opinionsnämnd för sina publiceringar?

Finns det något mer som kan vara negativt med ett upprop på nätet i sociala medier?

Metoo – idag ett år senare vad har det betytt?

Övning 2: Hitta fler digitala kampanjer

Leta reda på ett antal kända digitala fenomen eller kampanjer som du minns. Sådana fenomen som Ice Bucket Challenge eller de häftiga reaktioner som fanns förra året under Åhléns luciakampanj. Vilka liknande fenomen minns du och vem låg bakom dessa kampanjer eller initiativ? Vad ville de åstadkomma?

FOTO: MICHAEL HOWARD HTTPS://CREATIVECOMMONS.ORG/LICENSES/BY/2.0/

Tror du att sådant här kan påverka? Hur i så fall. Eller om du inte tror det. Varför inte?

Övning 3: Valet 2018 – hur blev det?

Inför valet 2018 spekuleras det mycket i vilken roll nätet skulle ha. Vad tror du? Spelade sociala medier någon roll? Hur skulle en digital kampanj för politik se ut tycker du för att väcka din uppmärksamhet? Vilka plattformar borde man vara på för att engagera dig inför nästa val? Och blev valrörelsen utsatt för påverkanskampanjer?

Övning 4: Konspirationsteorier

Statens Medieråd har tagit fram en övning med fokus på frågan om Vem är det som styr oss? Syftet med övningen är att problematisera varför människor tror på konspirationsteorier och vad det kan leda till. Utforska även myndighetens övriga MIK-material inom ämnet.

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila: Brit Stakston, brit@blankspot.se

DEL 5. FILTERBUBBLOR OCH EKOSYSTEM PÅ NÄTET

Vad är en filterbubbla och finns den? Vad visar googleresultaten egentligen och hur fungerar Facebooks algoritm? Hur sprider sig konspirationsteorier? För samtliga frågor kommer eleverna att jämföra situationen i Sverige med det land teamet befinner sig.

Filterbubblan hur ny är den och hur illa är det?

Fejknyheter, Facebooks roll för att sprida dem och filterbubblor har vi hört mycket om de senaste åren.  Det beskrivs ofta som om det är ett självspelande piano som  inte går att stoppa. De stora techföretagen har ett stort ansvar här men så även alla som använder nätet. Vi kan åtminstone försöka ta reda på lite mer om hur det fungerar och varför jag ser det jag ser i mitt flöde.

Det pratas om problemet med att människor inte går utanför sina egna filterbubblor längre. Med detta menas att vi i våra flöden bara ser det som vi gillar. Algoritmerna gör att det vi interagerat mest med är det vi ser allra oftast när vi loggar in.

FOTO: XERAYOU HTTPS://CREATIVECOMMONS.ORG/LICENSES/BY/2.0/

Men först en fundering över filterbubbla. Nog måste den väl ändå varit jätteliten även under 60- och 70-talet? Då när det bara fanns en eller två kanaler i radio och tv, en morgontidning och sen kanske en sväng in till stan där man snackade om det som hänt. Utanför kyrkan på söndagar en gång i tiden och senare hängde man utanför affären vid stadens huvudtorg. För nog har vi alltid helst umgåtts med personer vi gillar, läst nyheter om det som intresserar oss mest och med andra ord haft en ganska få nya impulser i den vardagliga lunken. Är man aktiv twitteranvändare ser man sällan andras åsikter än de man följer såvida man inte aktivt söker efter dem. Vi följer människor vi gillar och sociala medier som Facebook och Twitter låter oss se mer av det vi verkar gilla. Detta blir själva definitionen av en filterbubbla.

Att gå utanför den givna ramen är en fråga om bildning. Detta kan och ska skolan och vuxenvärlden hjälpa elever med varje dag. Bildning handlar om att stöta och blöta idéer och perspektiv med varandra. Osanning möter sanning i samtal med varandra och den egna och andras kunskap adderas.

COPYRIGHT: <A HREF=’HTTPS://WWW.123RF.COM/PROFILE_MIKDAM’>MIKDAM / 123RF STOCK PHOTO</A>

Att lära sig att söka fler perspektiv, att vilja bryta sina tankar med andra och debattera är något man kan lära sig för att man uppskattar mångfalden av ideér och perspektiv. Men man behöver tränas i det. Och  egentligen är det ju just detta som många uppskattar mer än något annat med nätet. Möjligheten att så lätt kunna gå utanför sin bubbla.

Men man måste vilja göra det. Och lära sig hur man gör det.

Men om det nu finns filterbubblor vad kan vi göra för att motverka det? Tre enkla råd som vidgar de digitala vyerna är:

Möt Karin Linder och Per Grankvist


https://www.youtube.com/embed/Bl6Cvu88iXY

Under Blankspotdagen våren 2017 samtalade Karin Linder, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening och Per Grankvist, författare till bland annat essän ”En värld av filterbubblor” om hur demokratisk delaktighet och folkbildning påverkas av mediernas utveckling. Samtalet leds av Brit Stakston, Blankspot.

Deras samtal tar sin utgångspunkt i att medielandskapet blir allt mer fragmenterat och snabbrörligt. Att medier finns tillgängliga dygnet runt, och att gränsen mellan producent och konsument ibland är luddig får konsekvenser för hur människor formar sin världsbild och för hur de deltar i samhällsutvecklingen.

Karin Linder, som tidigare har arbetat som utredare för Nationell biblioteksstrategi, menar att det svenska samhället har en bra infrastruktur för att rusta medborgarna med bildning och kunskap, och att offentligt finansierad biblioteksverksamhet spelar en nyckelroll i att göra det.

– Det fina med biblioteken är att det inte är någon myndighetsstyrning. Vi går dit självmant och det är gratis. På biblioteken kan du få fler än ett svar, därav kan du dra en slutsats.

Per Grankvist har skrivit essän ”En värld av Filterbubblor” och uppföljaren ”Den stora bubblan” och berättar om olika sorters filterbubblor och om olika sätt att förhålla sig till dem.

– Filterbubblor finns, de har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Säger han och tillägger att det viktiga är att förstå att man är i en filterbubbla, och att man tar ansvar för att skaffa sig bildning och skapa sig sin egen världsbild.

Övning 1: Gör googlesökningar i realtid med journalisten i fält

Under reportageresan kan ni enas om vissa googlesökningar som journalisten gör i fält och ni gör de samma från Sverige. Hur skiljer sig resultaten åt och varför. Och hur skiljer sig dina resultat från dina vänners? Och vad är egentligen algoritmer.

Övning 2:  Mer om Google

Börja med att se videon med Andreas Ekström från TedX Oslo om sökmotorer och de sökresultat vi får och diskutera det han berättar om.https://embed.ted.com/talks/lang/sv/andreas_ekstrom_the_moral_bias_behind_your_search_results

Sökmotorer har blivit våra mest betrodda informationskällor och sanningsdomare. Men kan vi någonsin få ett objektivt sökresultat? Den svenska författaren och journalisten Andreas Ekström menar att det är en filosofisk omöjlighet. I det här tankeväckande talet uppmanar han oss att stärka banden mellan teknik och humaniora, och han påminner oss om att det bakom varje algoritm finns värderingar som ingen kod helt kan utrota.

Övning 3: Filterbubblor

Filterbubblan.se är en tjänst som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska filterbubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger ser ut.  Läs gärna avsnittet ”Om filterbubblan.se” där det finns svar på vanliga frågor om filterbubblor.

Gör en sökning och jämför flödet mellan de tre ideologiska filterbubblor som tjänsten gestaltar.

I den rödgröna filterbubblan finns många åsikter som förknippas med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Feministiskt Initiativ och Miljöpartiet. I den grönblå bubblan finns huvudsakligen åsikter som förknippas med Centern och Liberalerna. I den blåblåa bubblan hittar man flest åsikter som påminner om de från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila Brit Stakston, brit@blankspot.se

DEL 6. NYA INNEHÅLLSPRODUCENTER – INFLUENCERS

Idag konsumerar vi inte bara medier. Vi producerar lika mycket och blir därmed publicister. Det gör vi varje gång vi uppdaterar våra sociala flöden. Det vi skriver läses av andra och kan få stor påverkan och engagera många. Vad är egentligen en influencer och vill alla bli youtubers nu?

Under vår inledande föreläsning beskriver vi hur arbetsmarknaden förändrats genom digitaliseringen och vilka kompetenser och egenskaper som krävs för att möta den föränderliga arbetsmarknaden. Vi resonerar tillsammans med eleverna om hur det förändrat alla branscher och går sedan över till att dyka ner i mediernas förändrade verklighet.  Vi tar dels upp att mediernas affärsmodell inte fungerar längre , läs mer om det i del 7 om nya affärsmodeller och hur digitaliseringen samtidigt gett journalistiken fantastiska möjligheter att förpacka berättelser på nya sätt. Och vi tar upp detta med att många mediekonsumenter inte längre bara konsumerar medier utan också producerar medier. Vi beskriver det nya medielandskapets brokiga mångfald av olika medier som alla arbetar på olika sätt.

Vi går sedan över till att prata om en del av dessa nya innehållsproducenter på den digitala mediemarknaden. De som kallas profiler, influencers eller youtubers. Idag finns det till och med en särskild inriktning av det estetiska programmet på ett gymnasium som visar vägen för att bli influencer och youtuber.

Framgångsrika influencers eller youtubers kan tjäna väldigt mycket pengar vilket gör att det kan upplevas som drömyrke för många. För många vuxna är det fullständigt obegripligt vad man egentligen gör. Men i grunden handlar det om att man är en slags ambassdör, en ”påverkare”, som engagerat driver vissa frågor. Opinionsbildare, förebilder och olika inflytelserika personer har det alltid funnits. Det nya är att fler genom sin kompetens om hur man kommunicerar på nätet kan bli en välbekant profil inom ett väldigt nischat område. Skillnaden mot förr ligger också i att man inte behöver vara en etablerad kändis inom musik, film eller media för att bli en influencer. Att lyckas engagera sin målgrupp med ett attraktivt innehåll är viktigare än själva kändisskapet som start.

Kritiken mot influencerbegreppet handlar om att det upplevs som något otroligt ytligt och råkommersialiserat. Man ser ofta ner på den här typen av nya mediepersonligheter och det ses ofta som ett tidens tecken på extrem ytlighet och en tillfällig fluga. Vad tror du?

Vad gör en influencer?

Arenan för en influencer är förstås nätet  – man bloggar, vloggar eller har ett stort antal följare på valfri plattform i spännvidden från Musically till Instagram och allt däremellan. En influencer får ett såpass stort genomslag så att man påverkar andra. Man har ett stort förtroende hos sin målgrupp som engageras, motiveras och inspireras av personen de valt att följa och influencer månar väldigt om relationen till sina följare eller fans. En influencer är som en ambassadörer för de frågor som de bryr sig extra mycket om. De kan vara profiler inom olika områden såsom hälsa och livsstil, företagande, mode, politik, gaming eller musik. Viktigast är att det är äkta, genuint och inte gjort för att man sålt sig som reklampelare. Man vill bygga relation med sina följare och har det som huvudfokus. Man är djupt medveten om att det är den relationen som betyder allt. Man får inga samarbetspartners om man inte har engagerade följare.

Foto: Shutterstock

Är man framgångsrik kan man tjäna pengar på att företag vill samarbeta genom att annonsera på olika sätt så att man syns i flödet. För ett företag är en influencers ett nytt slags annonsformat som man marknadsför sig igenom. En influencer blir reklampelare för de företag hen väljer att samarbeta med och det ses ofta som en väldigt effektiv reklamkanal med stor räckvidd som når direkt fram till sina följare. Ju fler följare en influencer har desto mer kostar det för företag att annonsera. Det kan jämföras med att det kostar mer att annonsera i tidningar med många läsare.

De kunskaper som behövs för att bli en influencer är förmågan att engagera och att man kan kommunikation och behärskar det nya medielandskapet. Grundkunskaper är att kunna uttrycka sig i text och bild, redigera bilder i bildbehandlingsprogram och behärska olika sociala medier, inte bara som konsument utan även som producent och publicist. Man behöver vara en god kommunikatör och tycka att det är kul att ständigt dela med sig av delar av sitt liv.

Det finns numer olika nätverk för influencers, lite som en agentur för fotomodeller eller konstnärer. Några exempel är Beatly, Influact, United influencers of Sweden och Influencers of Sweden. De sistnämnda har en podd ”We are Influencers” där man samtalar med olika influencers och ger även mycket kunskap och råd för dig som funderar på liknande yrkesbana.

Några exempel på influencers

När vi rest runt landet och frågat elever om influencers de följer så nämns ofta Bianca Ingrosso, Pewdipie och Therese Lindgren.  Alla tre är starkt profilerade inom olika ämnesområden. Med så många följare blir de stora förebilder och när t.ex. Bianca Ingrosso tar upp ätstörningar i sin podd behöver hon aktivt fundera över hur hon ska behandla ett så känsligt ämne.

Andra exempel på välkända influencers är alltifrån Zara Larsson, Charlie Eriksson, Linnea Claesson, Ida Östensson ,Yoga Girl till Missibell. Listan skulle kunna göras hur lång som helst och beror på vem man själv är och vad man är intresserad av. Det finns självfallet influencers inom alla möjliga olika intresseområden.

En av Sveriges absolut mest framgångsrika influencers är entreprenören Isabella Löwengrip. Det mesta av hennes liv har kunnat följas i sociala medier på olika sätt och hon är ett verkligt kommunikationsproffs som månar om att bygga relationer med sin publik. Hon har gjort en otrolig resa som alla intresserade kunnat följa från första början med bloggen Blondinbella. Idag driver hon minst fyra framgångsrika bolag som tillsammans omsätter cirka 100 miljoner. Nyligen utsågs hon av Veckans Affärer  till Sveriges mäktigaste affärskvinna.

Hur lätt är det att tjäna mycket pengar?

Självklart är det inte så lätt som det verkar. Isabella Löwengrip är ett tydligt exempel på ett otroligt målinriktad och envist arbete under många år. Det är få av alla youtubers och andra influencers som slår igenom och tjänar så stora pengar som hon lyckats göra. Det är verkligen ett hårt jobb innan man slår igenom såpass att man kan leva på sina inkomster.

Smygreklam eller egna tankar?

Vad som är gränsen mellan ett renodlat reklaminslag eller bara tankar om något man gillar kan vara svårt för den som följer en influencer att se. Det är reklam om det har ett rent kommersiellt syfte och den som lagt upp det får betalt av ett företag. Det ska därför tydligt framgå att det är reklam. Det ska stå REKLAM eller ANNONS först i till exempel en Instagram-uppdatering. I de tre första meningarna ska det stå att det är reklam om det är ett samarbete med ett företag som betalar influencern för att skriva, posta eller vlogga om t.ex. någon produkt.

Foto: Shutterstock

Riktlinjer för hur det ska se ut har tagits fram av Konsumentverket (KO), Sveriges annonsörer, TU Medier, Sveriges Tidskrifter.

Det är ett ansvar man har gentemot sina läsare och följare att man är tydlig med att det är reklam och vem som ligger bakom reklamen. Har man många unga följare måste man vara särskilt försiktig. Det är strikt förbjudet att uppmana barn att köpa något.

Ytterst handlar det här om ett fortsatt förtroende hos sina följare, det är inte bara för att följa lagen utan av respekt gentemot sina följare som bör få veta vem som egentligen ligger bakom det inlägg men gör för en produkt eller tjänst.

Övning 1 – Otillåten marknadsföring – bloggare fälls i domstol

Nyligen fälldes influencern och bloggaren Kissie för brott mot marknadsföringslagen. Domen gällde ett instagraminlägg och ett blogginlägg där hon inte varit tydligt med att det var en annons. Här ger vi förslag på en övning som knyter an till den unika domen som visar att detta är ett område som i takt med att influencer blivit ett yrke också hårdbevakas så att man följer gällande lagstiftning om reklammärkning.

Börja med att se Konsumentverkets video om marknadsföring i sociala medier.

Läs sedan litteraturen till övningen och låt eleverna ta reda på svaren till följande frågor och sedan studera de influencers man själv följer.

Hur hade Kissie märkt de anmälda inläggen?

Vad säger domen om hur hon borde ha märkt inlägget?

Hur ska man märka inlägg?

Kika nu i ditt flöde och välj en influencer du följer, hur tydlig är hen med sina reklamsamarbeten och hur märker hen inläggen?

Hur upplever du reklaminläggen – som relevanta eller känns influencern köpt? Har du själv köpt något som en influencer tipsat om?

Övning 2 – vilka följer jag och har de påverkat mig?

Låt eleverna berätta om vilka influencers eller profiler de följer och varför.

Vad gillar de allra mest med den personen, hur tror de att den personen har tid med alla sina uppdateringar, vilka företag gör de reklam för och hur tydligt är det? Vill de själva vara profiler på det här sättet?

Att diskutera: Hur är det för en influencer som berättar allt om sig i sin vardag. Låt eleverna lyssna på Alice & Biancas podd, Har du sagt A får du säga B, avsnitt nummer 49 när Bianca Ingrosso resonerar om sin sociala fobi och trötthet på att umgås med människor. Hur tror de att det skulle vara att möta människor som vet allt om dom dig – dvs det du valt att berätta om i dina kanaler -men du vet inget om den du möter. Kan det påverka på något sätt i relationen till andra människor?

 Övning 3 – influencers och politik under valet 2018

Under valet 2018 var influencers det nya svarta för politiker. Alla ville vara med i olika profilers kanaler. Diskutera med eleverna om de följde någons valbevakning och hur de ser på de intervjuerna? Några exempel på influencers som bevakade valet var Framgångspodden, Margaux Dietz med Partitempen och Matgeek.

Leta rätt på några av deras inslag med politiker och diskutera dem. Fick eleverna med sig något nytt och tycker de att de här intervjuerna skiljer sig från andra intervjuer?

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila Brit Stakston, brit@blankspot.se

DEL 7. NYA AFFÄRSMODELLER OCH ANNONSFORMAT FÖR MEDIER

Hur finansieras medier idag och kan man ta betalt för innehåll nu efter alla år där allt innehåll lagts ut gratis. Hur ser dagens annonsering ut? Hur ska man som mediekonsument kunna skilja på det som är redaktionellt innehåll och det som är köpt annonsering? Här reder vi ut några av branschens begrepp.

Medier finansieras med hjälp av intäkter dels från läsarna dels från företag via annonsering.

Läsarnas intäkter kommer oftast via lösnummerköp eller prenumerationer.  Numer lägger många medier sitt innehåll bakom en så kallad betalvägg. Man kan bara läsa materialet om man loggar in som prenumerant. Det finns också möjligheter att betala per artikel. Det finns även vad man kallar ”mjuka betalväggar” som ger besökaren tillgång till ett visst antal artiklar per månad på en sajt innan man behöver betala för att fortsätta läsa.Betalväggar har det senaste året blivit allt vanligare i Sverige.

Annonsering i traditionella media gjordes tidigare främst genom olika annonsformat från helsidor till radannonser eller  i form bilagor inlagda i en tidning.

När nätet kom förändrades möjligheten till intäkter. Idag provar man därför en massa olika sätt att ta betalt för artiklar och digitala prenumerationer. I början när tidningarna började föra över innehåll till nätet var det helt otänkbart att ta betalt för det redaktionella innehållet. Allt skulle på den tiden vara gratis på internet. Med undantag av tjänster som Aftonbladet Plus eller andra lösningar för betalning av så kallat premiuminnehåll var det mesta gratis.  Med tiden sjönk också antalet prenumeranter eller köp av lösnummer. Varför betala för en papperstidning när allt finns gratis på nätet?

COPYRIGHT: <A HREF=’HTTPS://WWW.123RF.COM/PROFILE_RA2STUDIO’>RA2STUDIO / 123RF STOCK PHOTO</A>

Denna utveckling börjar äntligen vända och som fördjupning tipsar vi om ett antal artiklar på temat om journalistikens ekonomiska utmaningar. Ska man stänga in innehåll eller ska det vara öppet och tillgängligt för att därmed också kunna hittas i sökmotorerna. Vi ger två olika exempel genom att tipsa er om att jämföra Blankspots och Dagens Nyheters affärsmodell.

Men låt oss återvända till annonsformaten. Tidigare var annonser enkla att utskilja från det övriga innehållet i en tidning eller på en sajt. Konsumenten av medier ska alltid enkelt kunna skilja på reklam och det oberoende redaktionella innehållet. Det gäller att skilja på marknadsföring och journalistik.

Annonser för ett bilmärke, en ny kollektion från H&M eller hela bilagor med rea på idrottskläder från en kedja, dessutom märkt som annonsbilaga, är tydligt. På sajter med klassiska bannerannonseringar högst upp eller i en av menyerna på sajten är annonser också lätta att utskilja från sajtens övriga innehåll. Problemet är bara att de inte fungerar lika bra som annonser gjorde förr. De blir allt mindre attraktiva för företagen såväl som för konsumenterna. Det finns numer till och med möjlighet att spärra annonser genom så kallade adblockers. Det krävs mer av annonseringen  idag och vi ser nu en mängd nya försök och experiment. Många av dem snuddar vid det redaktionella innehållet som tidigare oftast var tydligt separerat från annonserna. Den redaktionella integriteten är ett centralt begrepp. Det betyder att oavsett Läs gärna Journalistförbundet riktlinjer mot textreklam. eller lyssna på deras podd från ett seminarium på temat textreklam ”Nu måste vi prata om textreklamen”.

COPYRIGHT: <A HREF=’HTTPS://WWW.123RF.COM/PROFILE_MAXKABAKOV’>MAXKABAKOV / 123RF STOCK PHOTO</A>

Idag kan annonser allt oftare uppfattas som journalistik. Det som är viktigt för den som konsumerar medier är att veta vem som är avsändaren eller åtminstone ta reda på vem som är avsändaren.

Låt oss leka med tanken att företaget Coca-Cola gör en sajt där de vill berätta hur de arbetar med miljöfrågor och hållbarhet. En viktig fråga för många företag och ett stort arbete för dem. Det innehållet kan de förpacka journalistiskt och det kommer troligtvis vara helt korrekt information som berättar om hur de arbetar med detta. Det kan se ut som reportage men den texten måste man då värdera just utifrån att det är de själva som skrivit detta. Det är inte samma sak som om en dagstidning skrivit ett reportage om deras miljöinsatser. Den granskande journalistiken kommer att ha en mer kritisk inställning och även arbeta med att hitta olika källor och ge fler perspektiv som förklarar mer.

Exemplet med Coca- Cola kallas innehållsmarknadsföring eller content marketing. Det är ju egentligen som en slags annonsering men du som mediekonsument kommer läsa det som vilken sajt som helst och få mycket mer information än du fått via en vanlig skrytannons om vilka förbättringar man gjort inom miljöområdet.

Innehållsmarknadsföring är presenterat på samma sätt som tidningar gör och ser ofta ut som vanliga medier. Företagen väljer att arbeta som en slags redaktion för det innehåll man vill berätta om. Man gör ett urval, nyhetsplanerar och presenterar det i sina egna kanaler. Det kan vara på en sajt, i en egen tv-kanal, i en podcasts eller i sociala medier.

Native advertising är ett annat sådant nytt begrepp som dyker upp när medier letar efter nya annonsformat. Detta är inte lika tydligt som i exemplet med Coca-Cola, där förstår ju snabbt läsaren att detta är presenterat på bästa möjliga sätt ur företagets perspektiv. Native advertising kräver att man som konsument är lite mer vaksam. Native advertising är annonser som ska integreras i sajten så det upplevs som en del av sajten. Annonsen blir utformad och anpassad efter den plats och det sammanhang den befinner sig i. Klickar man på den så lämnar man inte sajten utan kommer till en sida på samma sajt. Det blir som en del av det du redan läser i en app eller på en sajt. Du har säkert sett genom ”rekommenderad läsning” i slutet av en artikel. De förslag som dyker upp där har betalt för att synas där. Ett annat vanligt exempel är till exempel bankannonser i samband med en artikel om hur man får semesterbudgeten att gå ihop. Då kan det vara just en Swedbanksponsrad artikel som du får en puff för under artikeln du just läst. Den artikeln i sin tur finns på den sajt du besöker och du kommer inte hamna hos Swedbank när du klickar på den.

Redan denna korta text gör det tydligt att vi bara sett början på nya annonsformat. Vi rekommenderar er att i arbetet med detta avsnittet börja med att läsa de rekommendationer om betalt/köpt innehåll som TU, Medier i Sverige, sammanställt. Detta är verkligen en viktig fråga för medierna så att det fortsatt finns en tydlighet gentemot läsarna om vad som är redaktionellt innehåll och reklam.

Möt Fredrik Wass

Vår expert på temat nya annonsformat är Fredrik Wass som är omvärldsbevakare för Sveriges Tidskrifter som är en branschorganisation för medier. Vi pratar med honom om marknadsföring förklädd som journalistik. Följ även Fredriks egna utmärkta blogg där han följer internetutvecklingen.

Fredrik Wass hjälper oss reda ut bland nya annonsformat och varför det är viktigt att förstå vad som är journalistik eller vad som är annonsering. Fredrik menar att vi behöver ta reda på mycket mer om vem som försöker påverka våra åsikter på olika sätt. Vare sig det handlar om opinionsbildning i politiken eller vid valet av en viss cykel. Att bestämma sig för att köpa något kan vara en lång process, du har säkert exponerats för annonser under flera år, följt något företags Facebookssida, sett annonser på Instagram och sedan när det är dags för ett köp så sitter just det märket i bakhuvudet hos dig. Är den här cykeln så här bra som den här bloggaren skriver. Eller är det någon som har betalat för att det ska stå att det är bra? Fredrik påminner oss om att blir mer vaksamma på detta.

Fredrik arbetar hos Sveriges Tidskrifter som har sammanställt några tydliga riktlinjer i arbetet med native advertising.

Övning 1 – om content marketing

Besök sajten EFN (Ekonomi- och finansnyheter) som vill samla allt om ekonomi på ett ställe. Be eleverna att surfa runt på sajten, läsa några nyheter och fundera över hur de uppfattar sajten? De kan sedan jämföra en dagsaktuell ekonomisk nyhet med hur samma nyhet beskrivs på ekonomisidorna hos Dagens Industri, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten eller DN. Märker eleverna någon skillnad?

Be sedan eleverna ta reda på vilka som ligger bakom sajten EFN. Ganska snart kommer de hitta uppgifter om att det är Svenska Handelsbanken som ligger bakom. Tidigare hette tjänsten Handelsbanken-TV.

Frågeställningar:

Övning 2 – hitta exempel på olika annonsformat

Läs Rekommendation om betalt/köpt innehåll, som TU Medier i Sverige sammanställt för sina medlemsföretag samt Sveriges Tidskrifters riktlinje för native advertising. Be sedan eleverna besöka ett antal sajter och leta efter de olika annonsformat som beskrivs i dessa båda skrifter. Följer medierna dessa rekommendationer? Hur tänker eleverna runt tydligheten i dessa annonser, förstår man direkt att det är annonser?

En annan övning kan också vara att samla alla bilagor till en morgontidning under en månad. Kartlägg vilka av bilagorna som inte är redaktionella från tidningen ifråga och ta reda på vem som står bakom istället. Är det en branschförening, ett företag eller ett politiskt parti?

Övning 3 – om märkning av olika material

Vilka riktlinjer finns för annonsmärkning idag.  Läs på mer hos Reklamombudsmannen.

Hur kan man anmäla vilseledande reklam? Be eleverna läsa på om det samt studera de fall som Reklamombudsmannen nyligen dömt.

Vilka regler finns för marknadsföring i bloggar och andra sociala medier. Låt eleverna läsa Konsumentombudsmannens vägledning och se om de stött på reklam i de bloggar de följer.

Övning 4 – diskussion om mediers nya affärsmodeller:

Allt färre prenumererar på papperstidningar och annonspengarna går oftare till Facebook och Google än till traditionella medier. Det leder nu till att allt fler medier u inför betalväggar för att öka antalet digitala prenumerationer. Journalistiken måste ju få betalt. Men vad händer om all journalistik ligger inlåst bakom betalväggar?  Vilket innehåll kommer då alla de som inte har råd att betala för prenumerationer hitta online?

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila Brit Stakston, brit@blankspot.se

DEL 8. MEDIERS ROLL, REGELVERK SAMT NYA MEDIEAKTÖRER

Vad är mediers roll? Vad är pressfrihet och det pressetiska regelverket? Vilka är medieägarna idag och vilka alternativ till traditionella medier finns det? Hur står det till med lokaljournalistiken runt om i Sverige? Hur ser pressfriheten ut i det land teamet för Blankspots skolprojekt befinner sig i? Detta och mycket mer är aktuella frågeställningar för att förstå förändringen av medielandskapet.

Frågan om mediers roll är central i Blankspots skolprojekt. Under hela projekttiden diskuterar vi journalistikens roll i en demokrati med eleverna. Det är en angelägen fråga i en tid när en av världens mäktigaste ledare förklarat krig mot traditionella medier på det sätt som Donald Trump gjort.  Mediekritik är sunt och är en viktig komponent i en demokrati men att ifrågasätta, vilja tysta och hindra den fria pressens arbete som ledare är något helt annat. Detta blir en bra grund för att diskutera mediers granskande funktion. Förklaring av begreppet den fjärde statsmakten.

Foto: stock_photo_world / Shutterstock.com

Ett av fundamenten i den svenska demokratin är den fria pressen med en publicistisk självständighet. Att det finns oberoende journalistik som kan granska och vara forum för en fri debatt skyddas i grundlagen av tryckförordningen- och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa båda är mediegrundlagarna i Sverige. Den svenska tryckfrihetsförordningen är världens äldsta och antogs 1766 av den svenska riksdagen. I den ingår även offentlighetsprincipen som bland annat ger alla rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda.

Vad är pressfrihet?

Pressfrihet bygger på ett samhälles tryck- och yttrandefrihet. Grunden är att det i tryck ska vara möjligt att kritisera de styrande och förmedla information. Pressfrihet ingår som en självklar del av de flesta definitioner av demokrati. I praktiken innebär pressfrihet frånvaro av myndigheters förhandscensur av tidningar och etermedier. Ansvar för tryckfrihetsbrott och pressetiska övertramp utkrävs då istället i efterhand av ansvarige utgivaren. Källa: TU.

Illustration: Shutterstock

Medier som nyhetsförmedlare och granskare av samhället har en publicistisk uppgift som ska kunna utföras under stor frihet men också utifrån att man tar ansvar för denna uppgift. Det finns etiska regler som fungerar som stöd för press,radio och tv och det är dessa som skiljer sig från allt annat man hittar på nätet.

Pressetiken pekar på regler för hur man publicerar som dels berör att det ska vara korrekta allsidiga nyheter dels öppnar för möjligheten till bemötande och med respekt för den personliga integriteten. Här lyfter man också fram att man ska vara varsam med bilder, höra båda sidor och vara försiktiga med namnpubliceringar.

Det sistnämnda sätter också fingret på vilken utmaning det nya medielandskapet är för traditionella medier eftersom namn numer snabbt publiceras och sprids vidare till olika nättidningar och forum. En fråga som varit väldigt aktuell under #metoo-uppropen.

Om man känner sig personligen kränkt eller utpekad av något som publicerats i en tryckt tidning eller i en del nättidningar kan man vända sig till Allmänhetens Pressombudsman och Pressens Opinionsnämnd. Anmälan dit gäller för de medier som är anslutna till det pressetiska systemet. Gäller anmälan radio och tv vänder man sig till Myndigheten för press, radio och tv.

Övning 1: Vad är mediers roll och vem äger medierna idag?

Låt eleverna presentera resultatet av detta researcharbete med hjälp av länkarna nedan.

Övning 2: Hur står det till med lokaljournalistiken idag?

Läs Mediestudiers årsbok som lokaljournalistik och resonera med eleverna om lokaljournalistikens roll.

Resonera även med dem om den egna lokaltidningen (om den finns kvar). Läser de den, vad är de beredda att betala för den och hur tror de att den finansieras? Hur får de reda på vad som händer i kommunen och med t.ex. hur politiker och makthavare gör sitt jobb? Vem granskar makten om lokaljournalistiken inte finns?

Foto: Shutterstock

Övning 3: Nya medieaktörer

Numer består inte medielandskapet enbart av traditionella medier. Var och en som har en mobiltelefon och tillgång till nät har numer en tryckpress i sin ficka. I den här övningen vill vi be er och eleverna att utifrån den medieloggning de gjorde i övning 1 fundera över de nya medieaktörerna. Hur ser de på aktörer som Facebook, Youtube, Instagram, Snapchat och Netflix?

Övning 4: Kan man anmäla medier?

Här kan du läsa om hur det går till att göra en anmälan om man känner sig kränkt eller utpekad av medier anslutna till det pressetiska systemet.

Här kan du läsa om hur det går till att göra en anmälan av radio- och tv- program.

Använd sökverktyget och undersök vilka program som anmälts och för vad man fällts.

Läs- och söktips för lärare

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila Brit Stakston, brit@blankspot.se

DEL 9. SÄKERHET OCH INTEGRITET PÅ NÄTET

Vad är skillnaden mellan en säker och en öppen sajt? Vad är källskydd och hur funkar det digitala källskyddet? Vad är kryptering och vad är egentligen integritet på nätet? Jag har ju ändå inget att dölja tänker många. Men är det så enkelt?

Varför bry sig om säkerhet på nätet?

Säkerhet på nätet är en viktig fråga och kommer att bli allt viktigare för alla nätanvändare. Ju mer av vår information vi lägger ut på nätet desto större säkerhet behövs eftersom vi lämnar digitala spår efter oss överallt. Med ny teknik kommer också allt fler möjligheter för att vi avlyssnas eller att vi blir av med all information vi sitter på genom att någon får tillgång till okrypterad information på våra telefoner eller datorer. De stora tjänsterna på nätet bygger sin affär på att veta mycket om sina användare. Genom våra sökbeteenden lär sig Google vad vi försöker ta reda på och när samt kan koppla det till exempel förutspå sjukdomsvågor.

Samma sak gäller Facebook för när det finns så många användare över hela världen får plattformen unik kunskap om intressanta mönster där det går att se vem som delar vad och när. Vad engagerar och vad engagerar inte? Det ger Facebook och Google unik, och om man tänker efter, ganska skrämmande mycket kunskap om människor.

Personlig integritet i ett digitalt samhälle

På öppna nät kan all internettrafik avlyssnas och manipuleras. FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att avlyssna internettrafik som passerar Sveriges gränser. Visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden om de övervakningar och avlyssningar han kände till från sin tid som CIA-anställd och konsult för signalunderrättelsetjänsten National Security Association (NSA) visade hur stort problemet är. Genom att han läckte dokumenten från sin gamla arbetsplats blev det tydligt att det fanns väldigt omfattande och topphemliga övervakningsprojekt vars legalitet fortfarande är omdiskuterat. Han avslöjade att även Google och Facebook deltog i NSAs övervakningsprogram.

UTRUSTNING VID NSA:S YAKIMA RESEARCH STATION (YRS), SOM VAR EN DEL AV INFORMATIONSINSAMLINGS- OCH ÖVERVAKNINGSNÄTVERK ECHELON-PROGRAMMET. BILDEN ÄR FÖRMODLIGEN FRÅN 1970-TALET.
KÄLLA: WIKIMEDIA, PUBLIC DOMAIN.

Det vi gör på nätet kan kopplas till oss. Varje bild vi laddar upp har meta-data som är osynlig men som berättar exakt var den bilden är tagen, med exakt GPS-information. Den personliga integriteten är därför något att vara rädd om även online. Med det menas den enskildes rätt att kontrollera vem som kan få tillgång till dennes privata information. I en intervju med Edward Snowden förklarar han hur viktigt det är att försvara denna rätt att kunna veta vem som får tillgång till den information man ger ifrån sig. Att vi inte ska tänka att ”men jag har ju inget att dölja så det gör inget om de kollar på mina Facebookmeddelanden”.

Edward Snowden, Internetdagarna 2016:

”När vi inte har integritet, när du inte kan yttra dina idéer utan att dömas av andra, då kommer du inte att dela med dig av dem. Du blir lite tystare och lite mindre fri. Integriteten innebär inte rättigheten att vara den du är – det är rättigheten att vara dig själv. Folk som säger: “Om du inte har något att dölja så har du inget att oroa dig för” missar själva poängen. Integritet handlar inte om att dölja eller gömma något. Integritet är något att försvara. Det där “något” är ett fritt och öppet samhälle. Det där “något” är du och dina personliga åsikter. Integritet är grunden till alla andra rättigheter.”

Läs användarvillkoren hur tråkiga de än är

Varje gång du använder en ny tjänst som du skapar en profil på godkänner du användarvillkoren. Vad för slags information har du därmed godkänt att tjänsten eller appen får tillgång till? Innan du godkänner ett så kallat användaravtal så försök ta reda på mer om hur det kommer att påverka dig. Det är ytterst ditt eget ansvar att ha kontrollen över vad du delar med dig av till vem. Läs noga de delar som handlar om godkännande av datahantering och dina personuppgifter. Var också uppmärksam på att när du surfar på ett oskyddat trådlöst nätverk på ett fik eller på ett hotell kan du enkelt avlyssnas.

Att öka sitt säkerhetstänk

Det är viktigt att vi alla ökar vår egen medvetenhet om säkerhetsfrågor online. Att se över rutinerna för lösenord är ett enkelt sätt att öka såväl säkerheten och se över sina rutiner generellt. När du väljer lösenord gör det inte enkelt att hacka dig genom att välja för korta lösenord eller uppenbara personliga uppgifter som födelseår eller telefonnummer. Byt lösenord regelbundet, minst en gång per år, helst oftare. Byt också lösenord om du varit uppkopplad på en oskyddad uppkoppling på ett fik eller liknande.

Ska man tejpa över kameran på laptoppen eller inte? Vi tycker att det är ett enkelt sätt att i vardagen påminna sig om att tänka på säkerhetsfrågor men frågan brukar också besvaras med ”du har nog ännu större problem än det om någon kommit så långt”. Men läs på om detta och vi tycker att det ändå är bra att tejpbiten skyddar dig från att om du plötsligt blir uppringd på Skype sitter där i bild utan att du var beredd på det. Läs gärna den här artikeln som tar upp säkerhetsfrågor rent allmänt och även den om tejpad kamera eller inte.

Möt vår gästföreläsare Kristina Alexandersson

Zandra Thuvesson samtalar med Kristina Alexandersson från Internetstiftelsen i Sverige om säkerhet på nätet.

De samtalar bland annat om kryptering, säkerhet på nätet och vikten av att ha säkra lösenord. Kristina ger rådet om att ha unika, säkra och hemliga lösenord för varje sajt man använder. Vi får också tipset om att tänka ut lösenord som är långa, minst 12 tecken och att man kombinerar siffror och använder tecken. Avslutningsvis talar de också om anonymitet.

Källskydd vad är det och hur fungerar det digitalt?

Källskydd är något av det viktigaste inom journalistiken. Detta med att någon som lämnar uppgift till medier ska kunna garanteras anonymitet. Källskydd kallas ofta också just anonymitetsskydd eller tystnadsplikt. Detta skydd innebär att den som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får avslöja identiteten på den som vill vara anonym. Det är till och med straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan. Rätten till anonymitet är en förutsättning för journalistik och är inskrivet i Sveriges grundlag. Det är journalisten och alla medarbetares ansvar på en tidning att skydda sin källa. Ytterligare ett skydd finns i grundlagen och det handlar om förbudet för myndigheter att efterforska källor. Det här innebär att man som anställd på en myndighet kan lämna uppgifter till en redaktion och arbetsplatsen får inte försöka ta reda på vem som är källan. Undantag finns dock om det gäller landsförräderi eller spioneri.

Hur är det då med det källskyddet på nätet? Är vi lika skyddade om vi skickar e-post till en journalist? Nej, det är vi inte. Lösenord till mail har läckt många gånger och idag måste journalister se över hur de skyddar tipsaren digitalt. De måste erbjuda krypterade webbformulär, skyddade e-postadresser eller säkra telefonnummer. En första övning i detta avsnitt är att ta reda på mer om hur Martin Schibbye tänker på detta i sitt arbete som ni följer, se uppgift 1 nedan.

Övning 1: Anonyma tips och hur källor kan skyddas

Ställ frågor till Martin Schibbye i Facebookgruppen om hur han tänker på säkerhet i sitt kommande uppdrag för er. Vilka appar använder han? Använder han krypterade mail för tipsare? Hur tänker Blankspot kring digital säkerhet om någon vill tipsa oss om något allvarligt missförhållande. Och hur säker är egentligen vår Facebookgrupp? Vad kan vi berätta i den och vad väljer vi att inte berätta i det forumet.

En uppföljande övning på samma tema är att titta närmare på några av de stora avslöjanden som figurerat i media de senaste åren. Vem tipsade dem? Vad vet man om källorna där?   Läs mer om Panampapers, Paradisepapers, Macchiariniskandalen och Transportstyrelsens säkerhetshaveri. Hur informerar de stora dagstidningarna, radio och tv om att man kan tipsa dem?

Övning 2: Nya lösenordsrutiner

Diskutera vikten av att byta lösenord regelbundet och gå igenom vad som är ett säkert lösenord. Vikten av att inte berätta för andra eller byta lösenord med varandra. Hemuppgiften blir att man ser över sina lösenord. Välj starka unika lösenord, lätta att komma ihåg för användaren men omöjliga för någon att lista ut.  Ha aldrig samma lösenord för flera plattformar, för kan någon komma åt ditt lösenord på andra plattformar om t.ex. en tjänst haft dålig koll på säkerheten. Har du samma överallt slutar det med att någon kan komma åt ditt mail- eller Facebookkonto.

Övning 3: Testa cookies

Cookies är en textfil som används för att underlätta för dig när du besöker en sajt flera gånger. De val du gjort på en sajt sparas till nästa gång du använder den. En vanlig form av cookie är att den lagrar ditt lösenord. Du godkänner att den sida du besöker använder cookies. När du godkänt det kan du surfa på den sida du valt att besöka. Du kan alltid tömma din webbpläsare på cookies och därmed radera informationen om din surfning på den sidan. Den information som lagras är hur du surfar på sidan. Annonser i sociala medier är ofta anpassade efter din ålder, kön och annat du valt att uppge om dig själv i bakgrundsinformationen eller i en statusrad. Du kan ofta i tjänsterna stänga av den så kallade intressebaserade annonseringen. Du kommer fortfarande få annonser men inte annonser anpassade efter dina intressen.

Testa genom att söka efter något du kan köpa på nätet. Börja på Google med att leta efter ett par nya skor, en bok eller en resa. Besök några av de stora sajterna som har dessa produkter och tjänster. Gör samma sak på Facebook. De närmaste dagarna kommer ditt flöde vara fyllt av annonser om det du valt att söka på.

Övning 4: Dataskyddsförordningen vad innebär den?

Den 25 maj 2018 ersätts personuppgiftslagen med dataskyddsförordningen (GDPR).

Vad innebär den nya dataskyddsförordningen?

Övning 5: Handla säkert – gör en checklista

När du handlar online behöver du vara säker på att sajten du handlar ifrån är säker. Ta reda på vad skillnaden mellan http och https i webbläsaren betyder. Hur kan du se att en sida är krypterad? (Symbolen med ett stängt hänglås visas i adressfältet.)

Lämna inte ifrån dig kortnummer innan du kollat upp sajten ordentligt. Googla på företagets namn, läs recensioner och kika bland resultaten om det finns många klagomål mot företaget. Kolla också upp hur lätt är det att komma i kontakt med företaget. Finns det ens kontaktuppgifter på hemsidan? Om inte, är det ett dåligt tecken. Gör en checklista över allt som är bra att ta reda på innan man beställer en vara på en okänd sajt. Informationen hittar du på Konsument Europa e-handelssidor och kolla även in sektionen med aktuella frågor som de svarat på.

Trygg e-handel listar seriösa svenska e-handelsföretag och ger även råd vid identitetskapning.

Övning 5: Läs användarvillkor och jämför

Välj i grupp 3 – 5 sajter och ta fram deras användarvillkor. Svara sedan på följande frågor och jämför:

Övning 6: Lär dig kryptera

Testa att kryptera din e-post. Lästips till övningen: Läs Kom igång med PGP

OBS! Om det finns dagstidningslänkar i materialet som ni ej har tillgång på grund av att dessa ligger bakom betalvägg så glöm inte undersöka om skolbiblioteket eller biblioteket kan hjälpa er. I annat fall rekommenderar vi att ni googlar och hittar likartade artiklar.

Fördjupningsuppgift:

Brit Stakston intervjuade visselblåsaren Edward Snowden på Internetdagarna 2016. Se gärna den intervjun och lyssna på deras samtal om vad integritet är och hur vi ser ska se på det. Här finns en utskrift av samtalet för den som föredrar text.

Hur gjorde ni?

Vi vill gärna veta om det här materialet var till nytta och inspirerade för er att kunna arbeta med medie- och informationskunnighet. Vilka övningar och lästips hade ni nytta av? Var det något som var extra intressant att arbeta med för just er klass?

Dela också gärna med er av tips om hur ni brukar examinera och undervisa i detta ämne. Allt från lektionsupplägg, prov och lästips så kan vi bygga ut de här sidorna med många aktuella exempel på hur skolor arbetar med MIK-frågor. Maila Brit Stakston, brit@blankspot.se

2024 CC BY-NC-ND 2.5 SE Blankspot - Wallingatan 37, 111 24 Stockholm