”Swishjournalistik” och journalistikens trovärdighet

Av | 13 oktober 2018

I dagens Medierna belyser man begreppet ”swishmedier”. Brit Stakston reflekterar här i vad den nära relationen som en investerade hundring till ett reportage ger och om hur trovärdigheten till journalistik stärks genom dialogjournalistik. Framväxten av ”swishjournalister” ger en möjlighet att tydliggöra vad som skiljer journalistik från allt annat på nätet.

Blankspot har från första början haft en nära relation till läsarna och även undersökt många och olika sätt för att finansiera journalistik. För oss är swish ett av flera sätt man kan stödja vår journalistik på. Att ”swishjournalistik” numera blivit något av det fulaste man kan ägna sig åt i branschen är mer ett utslag för hur orolig branschen själv är för all den utveckling som sker på nätet i dag  – än att betalformen i sig inte skulle vara relevant. Förr var man rädd för intresset för söta katter. Nu oroar man sig för nya medieaktörer i alla dess former.

Otydliga publicister utan ett ansvarigt utgivarskap som inte följer de pressetiska regler kommer snabbt avslöja sig genom att bedriva något annat än klassiskt journalistiskt hantverk – men ytterst är det alltid upp till läsarna att välja vad de vill betala för.

Man blir ju inte journalist för att man kallar sig swishjournalist. Journalistiken får ju bara genom denna utveckling ytterligare en chans att stå upp för sitt hantverk, ge insyn i den redaktionella processen och därmed bygga trovärdighet.

Branschen och läsarna klarar av ett myller av olika medieaktörer.

Redaktionell integritet och swish

I inslaget i Medierna ställs frågor om att detta kan skapa en osund journalistik som bara skriver om det som ger pengar. Mitt svar på den frågan kom inte med men jag betonade den redaktionella integriteten. Och att det är en utmaning för varje redaktion även de som får sin finansiering via t.ex. Klarna eller skattsedeln. Att medier skriver mer om vissa frågor för att det ger mer klick har ju även det ofta sin orsak i en ekonomisk relation till annonsörer. Detta skiljer med andra ord inte traditionella medier från de redaktioner som får betalningar via bland annat Swish.

De redaktionella avvägningarna är solklart en viktig fråga. Det krävs en hög redaktionell integritet som bottnar i den publicistiska idé man har. När man befinner sig i en verklighet där finansieringen till stor del kommer från aktivister som i fallet med vår reportageserie ”Uppdrag Afghanistan” måste vi ständigt tydliggöra inför läsarna vad som skiljer journalistik från aktivism.

För Blankspot är det exakt vad vår journalistik handlar om: Att i varje skede förklara vad vi gör och varför.

De så kallade swishjournalisterna å sin sida har ju en väldigt nischad redaktionell vinkel som läsarna efterfrågar. De som stöttar dem får exakt det de här individerna lovat att göra. Deras affärsidé startar utifrån ett uttalat läsarbehov för innehåll inom ett visst område.

Från crowdfunding till swish

Vi blev kända för vår crowdfundingkampanj för tre år sedan som slog nordiskt rekord i antal backare. Vi märkte redan då de olika behov olika läsare hade för att känna sig trygga med att betala online. Många valde att betala med kort via sajten där crowdfundingkampanjen låg, andra valde bankgiro, några föredrog att betala via sms i en tid då Swish inte hade slagit igenom så brett då.

Allt började med att man inte kände sig bekväm med att behöva logga in på crowdfundingsajten via Facebook eller Linkedin. Vi tror det är avgörande att som medieföretag ha förmågan att avläsa nya betalmönster och behov hos läsare. Mikrobetalningar är en absolut trend likaså det faktum att en årslång prenumeration känns otidsenlig för många. Man vill ge ett bidrag och sen välja själv vilken relation man har till avsändaren.

Detta är bitvis utmanande eftersom du inte kan räkna dessa personer som prenumeranter vilket är en valuta för olika former av investeringar eller om vi väljer annonsörer längre fram. Blankspot är ju annonsfritt och utan betalvägg. Resonemangen bakom detta beslut kan ni läsa mer om här.

När vi drog igång en granskning av de ensamkommande från Afghanistan i december 2016 och såg ett intresse för journalistik från Afghanistan startades en insamlingskampanj för att kunna skicka ett team till Afghanistan. Blankspot är en liten medieaktör utan den sortens utrymme i budgeten. Vi ville göra det men saknade resurser. Detta var första gången som vi tydligt lyfte fram Swish som betalform. Naturligtvis kunde man stödja journalistiken på alla andra sätt som vanligt men att 65 procent av svenskarna vid den tidpunkten hade Swish märktes. Man gillade det alternativet även om vi också fick stöd via bankgiro och kortinbetalningar via sajtens stödsida.

Transparens = leverans på det löfte man gett

I intervjun med Medierna följde frågor om vår transparens om vad pengarna går till och hur vi redovisar det. Dels tror jag att allt handlar om bidragsgivarens förväntningar och de bygger ju direkt på vad vi lovat. Dels handlar det om att leverera på det. Vi är väldigt tydliga med vad vi vill samla in till och hur mycket som behövs för att t.ex. kunna skicka ett team till Afghanistan.

Under Blankspots första år testade vi dessutom att i anslutning till större reportage detaljredovisa vad som lagts på löner för journalist, fotograf och redaktör samt kostnader för säkerhetsfrågor, visum, resor, hotell, fixare samt formgivning, webb och korrektur.  Det här ligger ju helt i linje med vår mission om att vilja förklara varför journalistik kostar vilket var en av våra huvudpoänger då i en tid då ingen ville betala för journalistik. Vi arbetar med att bygga förtroende för journalistik genom att visa hur man gör den och vad det är som kostar. Detta redovisas dagligen i dialog med oss i de facebookgrupper som finns till varje reportage.

Vår detaljredovisning av kostnader var hyfsat uppskattad men det var ett större intresse för detaljerna i Facebookgrupperna som de intresserade följde arbetet i.

100 kr ger förväntan

Det finns en komponent som den direkta betalningen på en 100-lapp för ett reportage ger som inte nämns i reportaget trots att jag återkom till detta ett flertal gånger under intervjun. Det är relationen med en mycket förväntansfull läsare som redan börjar med den inbetalningen som görs till ett reportage. Det är det absoluta mervärdet som finns i de här nya omedelbara betalformerna. De skapar en närhet till redaktionen som inte fanns vid köp av ett lösnummer. Även det var en slags investering och stöd till journalistik. Ofta var man säkert hyfsat nöjd med det man köpte men inte en djupare relation mellan läsare och redaktion.

Vi arbetar med vad vi kallar deltagande dialogjournalistik. En nära dialog med läsarna före, under och efter arbetet med de olika reportagen. Reportrarna lägger under en reportageserie minst halva tiden på den här dialogen. Ofta i grupperna på Facebook men också under andra mötesformer, bland annat läsarmöten på redaktionen. Detta är prioriterat och har sin koppling till vår ambition med att bygga en folkrörelse för journalistik. Detta var utgångspunkten redan då för tre år sedan när vi såg det bubblande föraktet för medier. Vi är övertygade om att den nära läsarrelationen är en nyckel för att åtgärda ett sviktande förtroende för journalistiken och det är synd att den aspekten som börjar med en swishtransaktion inte fick utrymme i reportaget. För vår del tar sig vår nära läsarrelation bland annat uttryck i att vara flexibla med hur läsarna finner det mest smidigt att kunna bidra till vår journalistik. Idag tittar vi mer på insamlingar via Facebook och tror att det vore rätt att göra för viss del av vår verksamhet.

Allt om crowdfundingens möjligheter och utmaningar skriver jag om här hos Nordicom Crowdfunding. Möjligheter och utmaningar och i ett kapitel i boken Utvisad kan man läsa mer om hur det är att driva medieföretag och chefredaktör Martin Schibbye skriver om det redaktionella arbetet med dialogjournalistik.

Här resonerar vi om den digitala folkrörelsen som byggs i en nära läsarrelation i en tidig video från det första året.

Läs gärna chefredaktör Martin Schibbyes texter om hur det är att arbeta med dialogjournalistik tillsammans med 1200 elever och en intervju med honom om ”Uppdrag Afghanistan”.

Vill du stödja Blankspot genom att swisha kan du göra det här.

Och vill ni veta mer om hur det är att jobba nära läsarna? Gå på kurs hos Blankspot om dialogjournalistik.

Av | 13 oktober 2018

Utan dig – ingen journalistik

Genom att stödja oss ekonomiskt ser du till att vi kan fortsätta göra oberoende kvalitetsjournalistik som är fri för alla att läsa.

Bli supporter! Du kan också stödja oss med ett engångsbelopp. Swisha 123 554 35 41.

Mer från Blankspot

Allt om Medieutveckling

”Swishjournalistik” och journalistikens trovärdighet

I dagens Medierna belyser man begreppet "swishmedier". Brit Stakston reflekterar här i vad den nära relationen som en investerade hundring till ett reportage ger och om hur trovärdigheten till journalistik stärks genom dialogjournalistik. Framväxten av "swishjournalister" ger en möjlighet att tydliggöra vad som skiljer journalistik från allt annat på nätet.

Stakston: Verkligheten vann över gapandet på nätet

Att Sverigedemokraterna inte blev största parti är för dem säkerligen en stor besvikelse. De blev inte ens näst största parti. De blev tredje största parti. Trots att Sverigedemokraterna haft en total dominans för sina frågor under hela valrörelsen lyckades de inte trumfa ut allt.

Presspodden #16 – Snart val

I det sextonde avsnittet av presspodden får vi valspaningar och nyheter om Blankspot från Brit Stakston och Martin Schibbye.

Presspodden #15 – Trampa nytt vatten

I säsongens första presspodd berättar Brit Stakston och Martin Schibbye om vad Blankspot har på gång under den närmsta tiden.